måndag 31 december 2012

Gott nytt år!

Jag vill börja det här inlägget med att tacka alla er läsare för det gångna bloggåret. Utan er - ingen blogg! Så tack för alla fina kommentarer och all uppmuntran i mitt bloggande!

Jag är hemma hos J i dag och därför blir det ingen nyårskavalkad förrän imorgon, då jag når mina bilder från 2012. Det gångna året, som har varit ett i många avseenden tufft år för mig, har ändå berett mycket glädje och skratt. Jag har försökt fokusera på det som varit bra här på bloggen även om det säkert då och då lyst igenom att jag varit orolig eller ledsen. Jag är dock så tacksam över att min barn mår bra och att jag fortfarande har både min mamma och pappa här på jorden.

Ikväll blir det middagsbjudning hos J, tillsammans med fina vännen Pernilla. Menyn ser ut som följer:

Gratinerad hummer med konjakssmör
Kammusslor med citronliguine
Limoncellosorbet

Jag gör egen pasta eftersom jag har en pastamaskin och tycker att det är så mycket godare än köpt. Mitt recept är busenkelt - fem ägg blandas med 8 dl durumvetemjöl enligt Jamie Olivers mått.

Förrätten:
Hummer Johanna 

Ingredienser
(för 4)

Tillagningstid: ca 20 min
1 färsk hummer
2 msk rumstempererat smör
1 msk riven parmesanost
1 msk god olivolja
1 msk persilja
1 tsk dragon
2 cl vitt vin
2 cl cognac
salt
peppar

Tillredning

Koka levande hummer 2 min. Kyl ner den snabbt med krossad is.

Klyv hummern på mitten längs med kroppen. Ta bort magsäcken från ryggskölden och peta bort tarmkanalen från stjärten. Skrapa ur innanmätet och vätskan i en skål. Blanda med smör, persilja, dragon, parmesan, olivolja, vitt vin och lite cognac till en jämn massa. Lättast kör man ingredienserna i en blender. Smaksätt med lite salt och peppar.

Ta ur köttet ur klorna och skär ner i småbitar. Blanda med hummerfärsen. Lossa stjärten från skalet och skär den i 3 bitar och lägg tillbaks den i skalet. Fyll hummerskalet med färsen. Baka i ugn på 230 grader i 8-10 minuter.

Receptet kommer från boken om restaurang Johanna som låg i Göteborg och var finkrog på 1970-talet.


Huvudrätten:
Citronlinguine med pilgrimsmusslor

4 portioner

linguine
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfta
1/2 chilifrukt t ex spansk peppar
1 msk smör
1 knippe grön sparris (à 250 g)
1/2 citron
1/2 dl vitt vin
1 dl vispgrädde
1/2 dl hackad persilja
1/2 tsk salt
1 krm peppar

ca 10 pilgrimsmusslor
1 msk smör
1 tsk salt
2 krm peppar

Koka pastan enligt instruktioner på paketet.
Skala och finhacka lök och vitlök. Skölj, kärna ur och skiva chilin. Ansa sparrisen och skiva den i mindre bitar.
Hetta upp en panna och fräs lök och chili några minuter i smöret. Lägg i sparris och stek med i någon minut.
Riv citronskalet och spara till senare. Pressa citronjuicen och häll i pannan. Tillsätt vinet och grädden och sjud några minuter. Smaka av med salt och peppar.


Musslor: Stek pilgrimsmusslorna i smöret i en annan stekpanna, smaka av med salt och peppar. Blanda pastan med såsen, citronskal och persilja. Lägg upp på tallrikar och toppa med musslorna.

Receptet kommer från ICAs Buffé nr 8 2006.


Desserten:
Limoncellosorbet

2 äggvitor
2 dl vatten
3 dl strösocker
1 dl limoncello

Vispa äggvitorna hårt med en gnutta strösocker. Koka upp strösocker och vatten. Låt koka till en simmig sockerlag i ca femton minuter. Låt svalna och blanda med limoncellon. Ställ kallt en stund. Vänd sedan ner äggviteskummet försiktigt. Frys i en skål med lock och rör om då och då om du inte har en glassmaskin. Servera gärna med färska hallon och en kopp stark espresso!

Receptet hittade jag nånstans på nätet men jag har förbaske mig glömt adressen. Tack till en okänd!


Gott nytt år!
 

 


 
 


söndag 30 december 2012

En värdig vinnare!

På årets näst sista dag gör jag ett kort inlägg. En värdig vinnare har utsetts i tävlingen om lite smått och gott, nämligen ett par riktigt fina grytlappar, en kökshandduk och ett paket vintriga servetter. Vinsten går til en tjej med en motivering som går ut på att inte tillåta sådant som man inte vill tillåta. Jag och lilla B, min domare, tycker att det är en bra motivering. Ta aldrig skit, brukade Grynet säga och det är så rätt. Var rädd om dig själv och känn att du är bra nog. Eller som min vän Helena brukar säga: "Här sitter jag och duger!".

Grattis AnnLouise! Vinsten skickas till dig så snart nyårsfirandet är över!


lördag 29 december 2012

Lördagsmys med mamma


Ikväll kommer min mamma på besök. Hon stannar till hos mig inför nyårsfirandet med goda vännerna i Kungälv. Det är inte utan att jag är lite avundsjuk på henne. Hennes tokiga kompisgäng är nämligen något i särklass. Jag skrattar väldigt mycket med dem och när vi umgås suddas liksom gränserna ut mellan mig och min mor, så vi är bara vänner – inte mor och dotter. Ett gäng som spänner över fyrtio år, på så sätt att den yngsta är närmare fyrtio år och den äldste närmare åttio. Sällan har väl ålder spelat så lite roll. Här är det gemenskapen, klokskapen och det stora skrattet som räknas.

Men, i väntan på detta stannar mamma alltså till hos mig en natt. Jag tänkte bjuda henne på en god middag och lite soffmys. Inleder gör jag med en vegetarisk förrätt som egentligen är ett tillbehör tänkt till kött. Jag tänker lägga dem på en skiva gott bröd istället.
Bild från ICA Buffé 

Chèvregratinerade päronpuckar med lökmarmelad

Ingredienser
200 g chèvre
3 päron t.ex. conference (3 st motsvarar 600 g)

Lökmarmelad
1/2 gul lök
2 msk balsamvinäger
1 msk honung
1/2 tsk torkad rosmarin
3 msk olivolja


 Börja med lökmarmeladen. Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i olja i en kastrull.

Tillsätt övriga ingredienser till lökmarmeladen och koka ihop till en mörk sirapsliknande marmelad. Skär getosten i centimetertjocka skivor. Skär centimeterjocka skivor tvärs över päronen där de är som tjockast (ta bort ev kärnor). 

Lägg päronen på en bakplåtspappersklädd plåt. Fördela osten på päronen.  

Sätt ugnen på 225°C. Tillaga mitt i ugnen tills osten smält lite och fått fin färg, 5–8 minuter. Toppa päronpuckarna med marmeladen.

Detta är ett recept från Buffé nr 12 2012

Bild: www.amyspieceofcake.blogspot.com

Till huvudrätt bjuder jag mamma på Ankbröst med grönpepparsås, Till detta serverar jag Amys vackra potatisrosor som ni hittar HÄR. Hennes finfina blogg bjuder på många spännande rätter och dessutom vackra.

Ankbrösten köpte jag frysta på ICA. De brukar vara alldeles utmärkta när jag lagar dem med apelsinsås men i dag tänkte jag göra en traditionell grönpepparsås helt enkelt eftersom jag längtar efter den kryddan. På åttiotalet lagade jag ofta grönpepparflamberat kött med konjak - gott som bara den! Numera glömmer jag bort grön- och rosépeppar, vilket är synd, så gott som det är!

Ankbröst med grönpepparsås 

4 port

2 ankbröst, ca 600 g 
1 tsk salt
smör

Grönpepparsås:
2 msk grönpeppar i lag
2 dl Arla® vispgrädde
2 msk konc. kalvfond
1 tsk fransk senap
½ tsk kinesisk soja


Sätt ugnen på 175°. Hacka grönpepparn men spara några hela korn. Blanda alla ingredienser till såsen i en kastrull. Låt allt koka ihop några min.

Skär fettkappan på ankbrösten i ett rutmönster. Salta och bryn dem i smör med fettkappan ner 4–5 min. Lägg dem i en ugnssäker form med fettkappan upp och stek i mitten av ugnen tills innertemperaturen är 60°, ca 20 min. Häll stekspadet från formen i såsen. Skär köttet i skivor och servera med sås, haricots verts och smörstekta endiver. (Fast jag hoppar över endiver och serverar alltså potatisrosor istället).

Recept: http://www.arla.se/default____17653.aspx?recipeid=35370









fredag 28 december 2012

Mellandagar

Nu är jag tillbaka efter ett besök i hemstaden Karlskrona hos min familj där. Det var en stillsam jul utan större åthävor. Några paket utbyttes mellan mig och lilla B och min ömma moder. Jag fick superfina saker av lilla B som vanligt. Bland annat en ljuvlig bok med noveller om hundar och deras författarägare - Tio hundar och en katt heter den. MajGull Axelsson och Kerstin Ekman tillhör de utvalda som berättar om sin relation till sin hund. Och tydligen till en katt, men dit har jag inte hunnit. Mycket läsvärd! Örhängen och en bakform av silikon fick jag också. Och ett litet hjärta som blir varmt när man trycker på det. Det är inte klokt vad snäll jag måste ha varit!

I mellandagarna hjälptes jag och min bror också åt att flytta lite saker till min pappa som nu bor i en servicelägenhet. J var en fantastisk flyttgubbe och jag vill passa på att tacka honom också här. Tack snälla J för att du alltid är så snäll och hjälpsam! Det är en sorg när ens föräldrar blir gamla och inte klarar sig själva längre. Pappa har haft en massa bekymmer de sista sju månaderna men bor nu i en fin liten lägenhet med pentry och underbar personal dygnet runt. Han säger sig vara nöjd och trivs redan bra. God mat, hjälp med allt som han behöver och vänliga människor som aldrig tycker att han är till besvär.

På julafton gick jag för att besöka pappa så klart. På väg till hans rum stannade jag till i köket för att koka vatten till kaffet, då vi ännu inte hunnit hämta pappas vattenkokare. Detta allmänna kök är öppet och har ett litet rum intill där en TV står. Vid denna TV satt en liten dam i sin rullstol för att titta på Kalle Anka. En ur personalen drog fram en stol bredvid den lilla damen och satte sig bredvid henne. Hon tog hennes hand, strök henne över håret och sa att hon tyckte att hon hade en så vacker kjol. Den lilla damen sa inte så mycket. Hon satt där och såg ut att vara ganska nöjd. Kroppskontakt, lite småprat och närhet. En hand att hålla i juletid. Jag får svälja en klump av värme nu när jag skriver det här. Det var det vackraste för mig den här julen.

God fortsättning till er alla. Imorgon kommer recept på getostgratinerade päron med lökmarmelad och ankbröst med grönpepparsås och potatisrosor från fina proffsbloggaren Amy!

Glöm inte att tävla om fina grytlappar från Nyblom och Kollén! HÄR gör du det.

måndag 24 december 2012

Lucka tjugofyra: God jul!

I dag tänker jag bara önska mina läsare en riktigt god jul. Tack för att ni följer mig och för att ni tittar in hos mig så ofta, även ni som inte brukar kommentera. Jag är så glad att ni finns där och jag är så tacksam för den vänskap jag känner med så många av er, även om vi aldrig har träffats i verkliga livet. En varm julkram till er alla!


Jag som tomte med barnens farfar i knäet, 2005.

Nu tar jag bloggledigt fram till 28 december!

söndag 23 december 2012

Lucka tjugotre: Tävling fjärde advent

I dag drar jag, lilla B och J mot sydligare breddgrader, dock ej varmare. Vi kör mot Blekinge och det är klass två-varning utfärdad i Skåne efter klockan elva, så vi åker tidigare än vi från början hade planerat. Det betyder att jag inte hinner åka förbi fina Malin i Glommen, men jag hoppas på ett besök där på hemvägen. Vi vågar inte ta risken att bli sittande i bilköer i timmar...

Förra söndagens tävling har fått så dåligt gensvar att jag faktiskt väljer att plussa ihop de sakerna med två fina grytlappar från Nyblom/Kollén, så drar jag en vinnare nästa söndag istället. Du kan alltså vinna en julig handduk, ett paket servetter och ett par fina grytlappar. Vad ska du göra för att få en lott då? Jo, skriv en kommentar i fältet under det här inlägget och berätta om ditt bästa eller sämsta nyårslöfte. Det kan vara ett nytt löfte eller ett gammalt. Bäst av allt är att det behöver inte vara ett löfte som infriades. För, handen på hjärtat, visst är det oftast fler som INTE infrias än tvärtom? Numera lovar jag alltid att göra så gott jag kan under det kommande året, och så gör jag det.

Slumpen får avgöra vem som vinner, så ni måste inte anstränga er särskilt mycket för att vara med! Ha en härlig fjärde advent!




lördag 22 december 2012

Lucka tjugotvå: Vört

Natten som gick var årets mörkaste och längsta - nu går det faktiskt mot ljusare tider. Det känns skönt att tänka på i mörkret. I dag skymtar dock solen fram lite här i Göteborg. Jag har slagit in de sista julklapparna och rimmat, ganska illa. Några rim tänker jag pilla ihop imorgon kväll, på plats i lägenheten som vi ska låna av en vän över julen. Vi åker till Karlskrona för att fira jul hos mamma, men också hos pappa i hans nya lilla lägenhet.
Dagens lucka innehåller ett vörtbröd. åtminstone i fantasin. Eftersom vi ska bort på julbord i kväll hos barnens farfar och farmor, får jag ändå inte vara hemma och njuta av någon bröddoft, så jag kan lika gärna ramla förbi bageriet och köpa ett vörtbröd. På väg till jobbet den här veckan har jag dock njutit av doften varje morgon. Pågens bagerifabrik ligger på vägen till skolan där jag arbetar, och tydligen går julbaket på högvarv där. Fast igår morse var det nog en bagerimedarbetare som somnat på sin post, för himmel vad det luktade bränt!

Förra julen bakade stora F vörtbröd här hemma. De blev väldigt goda, men så är hon också något av en brödexpert. Det har hon efter sin farmor och sin pappa, båda duktiga brödbagare.

Vört är ett konstigt ord och man kan ju fundera på var det kommer ifrån!? På Wikipedia förklaras det så här: Vört (av lågtyska wört, besläktat med ört), råvara vid öltillverkning: den är en vattenlösning av, mer eller mindre, omvandlade maltbeståndsdelar som erhålls vid filtrering av mäsken.

Det låter ju inte så himla gott, men det tycker åtminstone jag att det är. Om jag slipper de förpillade russinen. Ett enda russin kan förpesta ett helt vörtbröd! Hala och slibbiga halkar de omkring i ens mun och det känns som efter en rejälv harkling vid förkylning. Blä! Nä, utan russin ska det vara.

Hur gör ni? Bakar ni vörtbröd själva eller köper ni? Eller äter in annat bröd till jul? Berätta!

För recept på vörtbröd, titta in HÄR!

fredag 21 december 2012

Lucka tjugoett: Kål

Kål är bland det godaste som finns. Jag älskar de flesta former av denna delikatess, även om den ger vissa biverkningar i magtrakten. Nu har jag en hund att skylla på om det skulle vara så; hans mage är alltid som en spärrballong, hihi! Stackar'n!

Min favorit på julbordet är rödkålen. Jag brukar strimla den ganska fint och steka den halvmjuk i smör och lite olja. Sedan ringlar jag över lite sirap, häller på en skvätt rödvin och svartvinbärssaft (gärna osötad). Vitpeppar och en aning grönskasbuljong är också gott. Sedan får allt stå och puttra i min stora wokpanna till skålen är nästan mjuk. Lite krispig tycker jag nog att den ska vara, eller al dente som italienarna säger!

Grönkålssallad. Bild: F. Gelotte
Grönkål har jag upptäckt på senare år och denna äter jag gärna som soppa. På krogen Hos Pelle i Göteborg  åt jag för några år sedan den allra lenaste grönkålssoppa i en liten äggkopp, bara som en aptitretare före maten. Sen var jag fast. Stora F är duktig på att äta grönkål på olika sätt. Hon inspirerar mig ofta då det gäller grön mat. Här är ett recept på grönkålssallad från hennes fina blogg. Obs! Mustaschen i hennes ansikte är endast tillfällig, haha!


Långkål tror jag inte att jag ätit någonsin. Det är väl i Halland man äter det, tror jag!? Är det någon av er läsare som har tips på långkål - tveka inte att kommentera och berätta!

Brunkål minns jag från barndomen. I en brunaktig keramikskål låg alltid en brun sörja och luktade avlopp (tyckte jag då). Jag förstod inte hur mamma och pappa kunde sleva i sig detta hemska bruna, men nu när jag läser boken Den bruna maten så förstår jag bättre. Nu för tiden ska mat vara vacker OCH god men på sjuttiotalet räckte det att den var, hrm, brun.

Ikväll ska jag bjuda J och lilla B på en smarrig grönkålspaj med valnötter. Receptet är från ICA Buffés senaste kundtidning och verkar himla gott tycker jag. Kanske att jag serverar ett gott bröd till och eventuellt lite skivad rökt kalkon. Det känns som en lagom ambitiös fredagmiddag så här före jul. Det ska ju rimmas, slås in paket och mycket annat.
Lillebror för ca 40 år sedan. Bild: G. Wikström

Dessutom ska jag packa inför resan söderut på söndag. Jag ska fira jul med J och lilla B i Karlskrona hos min familj. Jag är lite extra glad över att det har ordnat sig fint för min pappa, då det gäller boende. Han har fått en bra liten lägenhet mitt i stan där han får all hjälp han behöver. En sten har lyft från mitt bröst, nu när jag vet att han är omhändertagen hela tiden. Min snälla och fina bror har hjälpt honom på alla sätt och vis. Det är stor kärlek i mitt hjärta när jag tänker på det...

Grönkålspaj


Ingredienser
150 g smör
3 1/2 dl dinkelmjöl eller vetemjöl
ca 2 msk iskallt vatten
.
Fyllning
250 g färsk grönkål eller spenat
2 rödlökar
2 dl valnötter
3 ägg
2 dl vispgrädde
1 dl mjölk
200 g getost (chèvretyp)
1 msk smör
1 tsk salt
2 krm svartpeppar

Hacka snabbt ihop smör och mjöl, allra helst i en matberedare. Tillsätt vattnet och fortsätt mixa tills du har en deg. Låt degen ligga i kylskåpet 30 minuter.

Repa och grovhacka grönkålen. Koka den i lättsaltat vatten i 5–10 minuter. Låt rinna av i ett durkslag.

Skala, halvera och skiva löken tunt. Fräs lök och kål i smör på inte alltför hög värme i en stor stekpanna några minuter. Krydda med salt och peppar.

Sätt ugnen på 200°C. Tryck ut degen i en pajform. Nagga degen med en gaffel. Förgrädda pajskalet 10 minuter mitt i ugnen.

Grovhacka valnötterna. Vispa ihop ägg, grädde och mjölk i en bunke. Lägg kålblandningen i det förgräddade paj skalet. Smula över chèvren och häll äggstanningen i formen. Strö över valnötterna.

Grädda pajen i nedre delen av ugnen 35–40 minuter.

torsdag 20 december 2012

Lucka tjugo: Julbord

Jag älskar att äta julbord! Som liten fick jag följa med mamma och pappa till anrika gästgivargården Krutviken i Karlskrona för att äta julbord. Det var högtidligt och jag fick ha finklänning på mig och allt. Ute var det mörkt när vi åkte, och inne på restaurangen var det varmt och massor av levande ljus. Jag minns inte mycket av maten måste jag erkänna, bara att det var mycket mat och många människor som var glada.

I vuxen ålder har jag mest ätit julbord med jobbet. När jag jobbade på KappAhl var vi på olika ställen varje år. Till de mer minnesvärda hör Råda Säteri, Elfsborgs fästning och Thorskogs slott.

På sistnämnda stället möttes vi av ett snötäckt landskap med en allé som kantades av marschaller på rad. Glögg och nötter i stora hallen vid öppna spisen, exklusiv jultallrik, kalkon med glöggsås, pepparkaksparfait och julens gotter i egen salong efter maten. Jag minns det än, fast det är säkert tjugo år sedan. Det vackraste julbord jag varit på.

För ett år sedan bestämde jag och lilla B att vi skulle äta julbord, eftersom hon aldrig gjort det på restaurang. Vi valde ett alternativ där man kan äta enkelt till ett bra pris, då min plånbok inte alltid är den tjockaste. Vi gick till Golden Days som är en gammal kvarterskrog i Göteborg och där priset på julbord är lägre vissa tider och vissa dagar. Det var riktigt gott men naturligtvis fanns det inte rökt ål eller ostron på menyn. Det gjorde dock inte så mycket eftersom det andra var vällagat och smakligt. Framför allt var det otroligt mysigt att sitta där med lilla B och mumsa, prata och fylla på tallrikarna när vi fick ny ork. Jag tycker att det tillhör allmänbildningen att ha varit på julbord på krogen, om man nu inte är vegetarian förstås. Det känns lite som att kasta pengarna i sjön förstås.

Ikväll ska jag och mina arbetskamrater gå och bowla och äta julbord. Det känns lite sent att gå ut med jobbet 20:e december för det finns ju annat att göra på kvällarna så här före jul. Samtidigt är det skönt att göra lite avslut tillsammans. Ta ett glas vin, äta gott, prata strunt och sedan slänga klotet i rännan (jag är nästan alltid sämst). Jag hoppas att också ni får en skön kväll, så här dan före dan före dan före dan före dan. Vad ska ni ha för er?





onsdag 19 december 2012

Lucka nitton: Julklappar

Dagens blogginlägg kommer sent - jag har helt enkelt haft väldigt mycket att göra i dag, så det fick vänta. Dessutom blev det strul med Internet när jag skulle publicera detta, så det är nästan dags för lucka tjugo nu.

Jag vill påminna er om en utlottning av en julig handduk och ett paket servetter. klicka HÄR för att vara med!


Ikväll tänkte jag berätta om några julklappar jag minns genom åren. Under de fyrtiosju jular jag funnits, har jag varje år fått julklappar. Fler eller färre men alltid julklappar. Från nära och kära, oväntade från vänner och bekanta. De som känner mig vet att jag egentligen alltid önskat mig lite mer julefrid än klappar till jul, men Tomten hör inte alltid ens önskan… Julefriden brukar komma på juldagen för mig, när själva julaftonen är över. Då pustar jag ut och tycker att det känns skönt.

Ikväll har jag slagit in julklappar och brottats med min lilla hund, som är övertygad om att alla är till honom. Han höll på att kvävas av en pappersbit när jag fyllde år i våras, och efetr det får han inte öppna paket mer. Han är skogstokig när paket och papper kommer fram och hela kvällen har han hängt över mig, försökt sno silkepapper ur mina lådor,stulit ballonger, tuggat på inslagna paket och varit allmänt stökig. Lilla B har fått bära in honom i mitt sovrum och stänga dörren ett par gånger, men jag är vek och släpper ut honom. Han tycker ju att det är så roligt...

Julen 1975 hade jag önskat mig ett stall, eller snarare en ridskola, i plast. Den var från England, som alla fina hästleksaker på den tiden. Jag såg fram emot att få bygga ihop denna ridskola under julen. Boxar, spiltor, stallplanen och staketet runt paddocken. Det kliade i fingrarna redan då, för pysslig var jag även som barn.

På julaftons morgon kunde min pappa inte hålla sig längre. Han langade fram varsitt stort paket till mig och min lillebror, trots mammas vaga protester om att ”vi kanske skulle vänta till kvällen”.  Jag misstänker dock att min far var så sugen på att provköra lillebrors (!) bilbana att han inte kunde låta bli.

Jag packade upp min ridskola och – ve och fasa – pappa hade inte kunnat hålla sig där heller! Han hade limmat ihop hela ridskolan under nattens sena timmar med påföljd att stora klisterklumpar av Karlssons berömda klister satt överallt på min byggsats. Det var INTE en byggsats som skulle limmas utan fogas ihop, men pappa hade just inte så mycket tålamod utan plockade fram klistret. Jag minns inte hur besviken jag var på en skala, men jag vet att jag var lite besviken trots att jag var så glad att jag fått min ridskola. Jag lekte dock många gånger med denna under de närmaste åren (Innan jag blev för stor för att leka. Då lekte jag i smyg).

Julen 1978 fick jag en ljusblå patentstickad tröja från JC, eller Junior Center som det hette då. Vad jag hade önskat mig den! Det var samma år som jag fick nickelallergi så jag kunde bara ha broscher eftersom alla smycken i kontakt med huden kliade galet mycket. Det var före de nickelfria örhängenas tid. Jag hade en brosch bestående av två guldiga klockor och ett rött sidenband på tröjan. Ursnyggt!
Snälla kusin, julen 2011

Året därefter fick jag en necessär full av de ljuvligaste små flaskor, parfym, hårspännen, badgelé m.m. av min kusin. Vinröd sammet var den av och jag var så glad att jag fick hjärtflimmer närapå. Jag kände då att nu var jag stor och nästan vuxen. En sån fin klapp!

Som vuxen är det annat jag blir glad åt i paketen. Mina barn är mästare på att hitta på finurliga julklappar till mig, även då de har och har haft begränsad ekonomi. Förra året fick jag en fantastisk piffbok av lilla B, som stöd i hur jag ska sminka mig, sätta upp håret m.m. I år har jag redan fått Den bruna maten av stora F, vilken får mig att skratta högt då jag läser om kvällarna.

J och jag har slutat att byta julklappar. Han brukar sucka från början av november över att det är så jobbigt att köpa julklappar, så jag har bett att vi ska strunta i detta. Det är inte roligt om det bara ska vara jobbigt och ett elände som framkallar stön och vånda – då är det bättre att låta bli. Hur är det med er? Köper ni klappar till ”alla” eller spelar ni julklappsspel, kastar tärning etc.? Berätta!

tisdag 18 december 2012

Lucka arton: Lilla B gästbloggar


Hej!
I den här bloggen är jag (mer eller mindre) känd som Lilla B, även om jag inte är så liten längre. Jag är hon som väljer vinnarna i bloggtävlingarna, som är pysselkompanjonen nummer 1 och som även provsmakar i princip allt som storbloggaren Erika (a.k.a Mamma) lagar och bakar. Det är ett hyfsat bekvämt deltidsjobb kan jag tala om!

Jag är 19 år, bor hos lilla mamma i Göteborg och jobbar på SF Bio. Mina främsta intressen är pyssel, fotografering och matlagning. Idag har jag fått äran att gästblogga i Erikasfunderingar. Det känns lite läskigt, eftersom ni läsare är vana med mammas beundransvärda skrivstil – men jag ska göra mitt bästa för att leva upp till mina betyg i svenska!

Om det finns en högtid som är mest kopplad till pyssel och matlagning, är det väl julen. Och jag kan tala om, att jag älskar julen extremt mycket. Det finns inte mycket som får mig att gå igång som det! Mitt lilla huvud fullkomligt brusar och susar med nya idéer när julen börjar smyga sig på – vilket den oftast gör i början av november hos mig. När jag berättar för folk att jag minsann börjar lyssna på julmusik redan i november, ja då skakar folk på huvudet och tycker att jag är rätt knäpp. Jag är dock väldigt nöjd med min tillvaro och myser allt jag kan. För att mamma inte ska ”go bananas” lyssnar jag på min musik med hörlurar i öronen, och mimar istället allt vad jag orkar! Här är en länk till ett inlägg jag gjort på min blogg om vilken musik jag lyssnarpå kring jul.


Är ni pyssliga av er? Jag tror att antingen är man det, eller inte alls. Jag har pysslat hela mitt liv, både med mamma och med min farmor. Även bakning har varit en central del i mitt liv, och min livsfilosofi har nog blivit att aldrig laga eller baka något helt efter recept. Det blir helt enkelt aldrig så bra som det kan bli om man experimenterar lite. Detta kan ju såklart få förödande konsekvenser men efter ett par år i ”anti-recept”-branschen har jag nog börjat förstå lite hur jag ska göra för att det ska bli perfekt.

Att baka vid jul är väl något nästan alla gör. Man bakar pepparkakor, lussebullar, kola, fudge samt gör praliner och tryfflar. Eller vänta, är det bara jag och min mamma som gör det? Vi tycker nämligen inte om ”barngodiset” knäck och ischoklad särskilt mycket så vi satsar allt på lite vuxnare godis. I år har vi gjort mjölkchoklad-fudge (kanske inte jättevuxet men ändå!), muskovadotryffel, praliner med kaffekola, crème fraiche-tryffel och kanderat ingefära. Det är mycket jobb, men vi älskar det eftersom det är som terapi för själen att fylla små formar med chokladkräm och att rulla tryffel i kakao!
Vad gör ni för julgodis? Är det traditionella som gäller eller får lite nya grejer plats i godisburkarna också?
Att julpyssla utan julmusik blir ju faktiskt ganska knasigt, så det är ett måste när jag sätter i gång. Nu ska jag strax gå iväg och slå in några julklappar och lyssna på de ljuva stämmorna av Sofia Källgren, Mariah Carey och Wham!

Kika in på min blogg för inspiration och recept. Jag bloggar så ofta jag hinner och nu innan jul ska det förhoppningsvis komma upp ett ovisst antal inlägg med allt från recept till hur du gör egna julklappar!

måndag 17 december 2012

Varning för lurig nätbutik!

I augusti beställde jag varor från nätbutiken Style and fun stuff. Allt kom som utlovat efter ett tag, förutom min cake pop-form som jag dock betalat. Formen skulle komma då den fanns i lager igen. I oktober hörde jag av mig till företaget för att fråga om min form. De svarade då att den var skickad, men att jag skulle få en ny om den inte kommit fram.

Ytterligare en månad senare mailade jag dem igen. Då utlovades kompensation med varor för 100 kronor, förutom att formens äntligen skulle dyka upp. Det gjorde den inte. Efter en påminnelse till fick jag ett mail där det bads om ursäkt men företagets dator hade gått sönder, men nu skulle de minsann skicka mitt paket.

Tio dagar senare mailade jag och berättade att jag nu var mycket irriterad och att Konsumentombudsmannen säkert var intresserad av att höra om detta. Jag ifrågasatte också hur de har så mycket tid att lägga på att skapa tävlingar på Facebook, om de nu inte fixar att skicka betalande kunders varor.

Inom en timme hade jag ett svar. Jo, de hade skickat mina varor och de hade haft mycket att göra och hade ingen aaaning om att det skulle bli så mycket att göra med detta med Facebook bla bla bla... Inom tio minuter fanns mina pengar på mitt konto igen.

Ni som funderar på att beställa varor hos Style and Fun Stuff - gör inte det! Handla av vem som helst förutom av dem. Jag vet att fler än jag har klagat och att många kunder är arga. På Facebook är de så fega att de raderar missnöjda kunders kommentarer. Pinsamt och oproffsigt!

Här är tips på bättre och mer seriösa butiker:

Sockerflinga

Kakburken

Bagaren och Kocken



Lucka sjutton: Julost

Som barn avskydde jag ost i alla former. Jag tror att det var konsistensen på hårdost som jag tyckte var värst.  Absolut värst var det när mamma och pappa varit i Danmark och bar med sig nån hem som hette "Gamle Ole". Först fattade jag inte att det var en ost. Hur kan en gubbe lukta så illa, tänkte jag, men varseblev att det var en hemsk lite fotsvettsluktande ostklump som fick bo på balkongen. Havarti var en annan av mammas vänner som hon alltid bar hem från danmarksresorna. Lika illa där. Den måste varit död länge när den kom till oss.

Jag började äta ost någon gång i tjugoårsåldern, och då smält på pizza eller i dessertform. En tämligen smaklös liten gräddig paprikaost på kex och med mycket rödvin var inte så dumt. Och på pizzan märktes den ju inte så mycket. Med tiden har jag utvecklat min smak och tycker nog att det finns god ost, även om det inte är något favoritpålägg på smörgåsen.

Till jul vill jag gärna köpa en brännvinsost, och då gärna den från Falbygdens ost. Grynig och hård men bara 17 % fet längtar den efter att läggas på julknäckebröd och långsamt försvinna ner i min mage. Helst ska den inhandlas på Liseberg i ett av stånden där, men i år var det så himla kallt när jag och lilla B var där, så vi hittade ingen ost som vi gillade. Det fick bli i vanliga mataffären istället.

Lilla B älskade den runda julosten när hon var liten. Ibland köpte jag de där små ostarna som är inslagna i röd cellofan. Då skalade hon dem långsamt och mumsade, en efter en. Stora F gillade också ost, och hennes företagsamma pappa lärde henne att man kunde rulla ostskivan i bästa Farbror Frej-stil, så att det blev en ost-kikare. Sen gick frukosten åt till att kika genom den ostrullen tills mitt tålamod tröt och vi var tvungna att gå till dagis...

Jag har lagat ett gott tillbehör till julens ostbricka som ska avnjutas hos mamsen i år. Det är Arlaköket som i sin receptfolder nr 4, lagt upp ett recept på följande:



Vinkokta tranbär med mörk choklad


Ingredienser 

150 g torkade tranbär
½ vaniljstång
1 dl rödvin
2 msk råsocker
1 stjärnanis
25 g mörk choklad, ca 70 %

Dela vaniljstången och skrapa ur kärnorna. Koka upp vinet i en kastrull och lägg ner vaniljstång och frön, stjärnanis, socker och tranbär. Låt koka 2–3 min. Ta upp vaniljstången och stjärnanisen. Låt kallna. Hacka chokladen grovt och blanda med tranbären.


Hur är det med er? Äter ni någon speciell ost på julbordet? Cheddar? Svecia? Punsch-ädel?

söndag 16 december 2012

Lucka sexton: En resa med fördröjning och tredje-advents-tävling!

Tredje advent och jag hoppas att ni har haft en lika bra helg som jag. Lilla B och jag reste i fredags till stora F i fredags för att ha en tjejhelg i Örebro, dit stora F har flyttat helt nyss. Ännu större M är i Stockholm hela helgen, så vi fick klara oss utan honom och hans banjospelande. När han kommer hem ligger det dock några klappar under granen, som bevis på att vi saknat honom...
Bild: F. Gelotte

Resan med SJ gick så där. När vi äntligen kom iväg från Göteborg var vi redan en timme försenade. Det är för mig obegripligt hur man från SJ:s sida varje vinter kan överrumplas av snön. Väl framme i Hallsberg där vi skulle byta tåg, fick vi vänta en bra stund i snöyran (utan tak över huvudet) på att en buss skulle komma och hämta oss. Väl framme i Örebro var det ytterligare väntan på bussen till stora F. Vi var framme halv ett på natten mellan fredag och lördag, vilket väl var så där två timmar senare än det vi hoppats på. SJ är en ren katastrof om ni frågar mig.

Stora F bor nu i en fin tvåa lite utanför stan. Fin natur utanför som nu är helt snötäckt. Lilla Lussan, som är ganska stor, verkar också trivas.

Igår var vi i Örebro och promenerade i ännu mer snöyra. Fika hanns med liksom några små inköp. Sedan var det julklappsutdelning och julfika hemma hos stora F. Jag fick den underbara boken "Den bruna maten" som är rena skrattfesten att bläddra i. Aladåber, färstäckt kål och ägg med skinkmojs trängs med roliga berättelser om hur maten lagas. Galet rolig bok, för er som minns sjuttiotalet men även för er som är nyfikna på hur vi sextiotalister blev som vi blev. Smaklös mat, avsaknad av uppfostran och mesig undervisning i skolan. Häpp!

Dagens tävling då? Jo, i dag kan ni vinna en handduk med muffinsrecept på och även ett paket juliga servetter. Maila mig bara att ni vill delta i tävlingen, och svara i mailet på frågan: Vad heter min lilla franska bulldogg?

Bland de rätta svaren dras en vinnare som meddelas nästa lördag! Ha en härlig tredje advent.



lördag 15 december 2012

En vinnare!

Nu har den enväldiga domaren, lilla B, valt ut den person som vinner pepparkakshus-formarna och något mer. Det lilla extra får bli en överraskning för mottagaren.... som är...



Therese med bloggen Inspireras! Hennes pepparkaksminne lyder som följer:




Ett litet minne när det gäller pepparkakshus är när vi hade planerat en pysselkväll med två par till.
På dagen hade jag bestämt mej för att rengöra kristallkronan över köksbordet. Sagt och gjort.....och glömde att jag skulle täcka för lamporna när jag sprutade på rengöringsmedlet, och detta slutade med att så fort vi tände lampan så gick proppen..... Men skam den som ger sig.....det slutade med att sex vuxna personer satt runt bordet med pannlampor pyntade pepparkakshus.....en kväll vi alla minns....

Grattis Therese! Maila mig din adress så kommer grejerna så fort jag hinner skicka dem! Kram!

erikagelotte@hotmail.com

Lucka femton: Julmust


Julmustkyckling



Enligt min äldsta dotter är Apotekarnes julmust den äckligaste, då hon gjorde ett blindtest för några år sedan.  Själv köper jag gärna den julmusten av ohejdad vana. Som liten drack jag alltid den vad jag minns, och reflekterade liksom inte över att det fanns andra sorter. Vi handlade på Konsum och där fanns det inte mycket att välja på.

Till jul fick jag och min bror alltid varsin flaska medan vi i vardagslag alltid delade en. Och oj, vad noga vi delade då, men under julen var det mer fritt fram.

Julmusten är väl nästan den dryck som förknippas mest med julen, om ni frågar mig. (Ja, glögg så klart, men jag tänker på dryck till maten.) Tyvärr missade jag att köpa den lagrade musten som salufördes av Systembolaget helt nyligen. Lite mindre söt tydligen och mer passande till mat än de söta varianterna som man köper i vanliga matbutiker. Den verkar vara slut överallt. Är det någon av er som har prövat den?

I skolan fick vi julmustkyckling att äta igår, vilket gjorde eleverna mycket konfunderade. Julmust? I mat? Men de höll med om att det faktiskt var gott. Här kommer ett recept för den som vågar prova:

Julmustkyckling från Arla

Ingredienser

4 port

4 kycklingfiléer, ca 500 g
smör
2 dl minifraiche
2 dl julmust
1 hönsbuljongtärning
1 tsk malen ingefära
1 tsk rosmarin
1 msk kinesisk soja

Gör så här

Bryn kycklingen i smör på båda sidor i en stekpanna. Blanda minifraiche, julmust, buljongtärning, ingefära, rosmarin och soja i en traktörpanna. Lägg i kycklingen och låt koka ca 10 min. Garnera ev med färsk rosmarin. Servera med potatis och frästa grönsaker.








fredag 14 december 2012

Lucka fjorton: Jansson

Imorgon är sista dagen för att delta i tävlingen om formarna till ett pyttelitet pepparkakshus och några hemliga saker som jag stoppar med som vinst. Skynda er att klicka er in på Lucka nio för att vara med. Superenkelt att svara, inga krav på rim eller kluriga svar och motiveringar. Domaren är enväldig och jag har ingen del i att utse vinnaren den här gången heller.
Tove Jansson, som jag också gillar

Dagens inlägg ska handla om Janssons frestelse, denna julens delikatess och på många julbord en nödvändighet. Mina barns farmor gör den godaste Jansson jag vet. Vispgrädde är säkert en av orsakerna, men det måste vara något mer. Kanske rätt gräddningstid, kärleksfull hantering av de små fiskarna? Jag vet inte men god är den så att jag nästan svimmar.

För ungefär sjuttio år sedan gick det en film på bio, som hade titeln "Janssons frestelse". En fru Elvira Stigmark bjöd, efter biobesöket, på en varm smörgås med potatis, ägg och två ansjovisfiléer, och idén till Jansson var född. (Källa: http://www.popularhistoria.se/artiklar/folklig-foda/)

Andra källor säger att det var operasångaren Pelle Janzon (1844 - 1889) som inspirerat till denna klassiker. Han lär ha bjudit på gratängen med öl och snaps därtill. Rätten fick dock sitt namn först fyrtio år efter hans död. Hans pappa var fiskhandlare, vilket ju gör att det kan vara troligt att han lagade mat med fisk... (Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Janssons_frestelse)

Vilken version som än är rätt, är rätten alltid rätt, eller hur? Vad har ni för speciella knep när det gäller att laga Jansson? Själv steker jag löken mjuk i smör innan jag varvar den med potatis, ansjovis och slår över grädde. LIte lägre värme än recepten anger är också min melodi, sedan ökar jag sista tio minuterna för att få knaprig yta på ströbrödet som jag också siktar över i sista stund.

Hos www.arla.se kan man hitta ett recept på små portions-Jansson, vilket är en kul idé om man vill ha denna som förrätt.


Janssons portionsfrestelse

Ingredienser

4 port

1 gul lök
1 msk smör
8-10 medelstora potatisar, ca ¾ kg
1 burk ansjovisfiléer, ca 100 g
2 dl vispgrädde
1 dl mjölk
1 msk ströbröd

       

Gör så här

Sätt ugnen på 200 grader. Skala och skär löken i tunna skivor. Fräs den mjuk i lite smör i en stekpanna. Skala potatisen och skär den i tunna strimlor. Smörj fyra små ugnssäkra formar. Lägg i ett lager potatis, därefter lök, ansjovis och sedan resten av potatisen. Droppa gärna över lite ansjovisspad. Häll på grädde och mjölk. Strö över ströbrödet. Grädda i nedre delen av ugnen ca 20 minuter. Om en stor form används, ska den gräddas ca 45-50 min.

Bilder från www.wikipedia.org

torsdag 13 december 2012

Lucka tretton: Lucia

I dag fyller en av mina goda vänner år så jag vill börja med att gratulera Annika på hennes, hrm, 29-årsdag.

Jag som tärna
Jag har aldrig varit Luciatypen. Som barn var jag alltid tärna, för på den tiden blev bara de sötaste tjejerna med långt blont hår valda till lucior. Fräknig, råttfärgad och glasögonprydd var jag inget ämne om ni förstår, men jag börjar komma över det... På bilden här bredvid är jag tärna hemma i vårt kök i Nättraby. Jag skulle tro att jag är tre år på den här bilden.

Luciafirandet i Sverige är en tradition som hängt med länge. Jag ska inte dra hela historien om helgonet Lucia från Syracusa, men om ni vill läsa den kan ni klicka HÄR.

På den skola jag jobbar nu har vi inget luciatåg och följaktligen inga pepparkaksgubbar heller, för er som nu har följt den debatten. Jag tycker att det är tråkigt att den läraren som ville förbjuda pepparkaksgubbar i lussetåget, har gett SD bränsle att använda i sin invandrarfientliga politik. Mig veterligen har ingen utom den läraren "tagit illa upp" för att det finns pepparkaksgubbar i tåget... Så dumt!


Dagens inlägg blir ovanligt kort men för att förlänga lussekänslan så bjuder jag på en länk till min favoritjulmusiker, Magnus Carlsson. Klicka HÄR för att lyssna på hans disco-jul-låt. Jag ääälskar Magnus Carlsson, så är det bara.



onsdag 12 december 2012

Lucka tolv: Sill

Först vill jag påminna om tävlingen om en hemlig julpåse med bland annat ett mått till ett minipepparkakshus! Gå in HÄR för att tävla!

Jag minns inte hur gammal jag var när jag började äta sill. Jag tror inte att jag var under arton år i alla fall. Ett svagt minne finns av att det vara pappas heminlagda löksill som fick in mig på banan. Han gjorde alltid en egen inläggning som var så söt och god och lätt att äta. Inte skarp och tuff mot gommen som andra sillar, t.ex. matjessill. Det KAN jag bara inte äta även om jag har försökt med flera olika sorter. De som inte tror mig brukar försöka bjuda mig på just deras matjes som ska vara så god. Nä, jag har sällan smakat något som smakar värre. Den smakar så där som skämd mat luktar. Brrr...

Vännerna från Kina (rektorn i mitten och mina kollegor på
varsin sida) bjuds på sill och snaps
Men pappas sill. Den var så god och han hade morot och rödlök i lagen, så att den blev rosafärgad och vacker på tallriken. Han lärde mig att göra sin "världsmästarsill" som han så klart kallade den. Han gjorde också "världsmästarmos" och "världsmästarköttbullar" och så vidare. Som barn var jag finkänslig nog att inte fråga honom i vilket sammanhang han hade blivit utsedd till världsmästare, då jag redan då anade att det var en självutnämning i ämnet.

Sill är väl det som vuxna äter mest av på julbordet, kanske i konkurrens med julskinkan? Jag tror det i alla fall. Från början var ju inläggningen av sillen ett sätt att konservera den. I vardagslag åt man den saltade sillen som var bra mycket saltare än vad dagens hälsorön föreskriver. Den vanligaste sill-lagen består av ättika, vatten, socker och salt. När jag var barn stod det alltid löksill, senapssill och currysill på bordet vad jag kommer ihåg. Sillsalladen var också ett måste. Den var så vacker med sin rödbetsfärg och jag råkade en gång som liten ta fel på den och rödbetssalladen. Ujujuj, vad jag spottade! Jag tänker här osökt på Lasse i Bullerbyn som säger att "Om vi får sillsallad på julkalaset så åker jag hem!" Numera vet jag inte hur vanligt det är med sillsallad på julbordet? Gör ni sillsallad???

Jag har lärt mig att laga pappas sill för han orkar just inte längre. Kanske att jag tar med mig en burk till honom i jul. Det är min tur att bjuda igen.

Försening...

Eftersom jag har haft så oändligt mycket att göra dröjer dagens lucka till senare ikväll. Håll ut - den kommer och den ska handla om en av julbordets höjdpunkter!

tisdag 11 december 2012

Lucka elva: Julgodis

Jag älskar godis, och godis älskar mig brukar J sjunga när han trycker i sig sura S-märken så att kinderna blir hamsterlika. Ingen kan som J stoppa munnen full av godis och se så nöjd ut. Möjligen tävlade sonen A med honom, då han var liten och godis var det bästa han visste.

Julgodis är en företeelse som i stort sett alla svenskar har tagit till sig. Knäck, ischoklad, kola och marsipanfigurer tillverkas veckorna före jul som aldrig annars. Den av matlagning mest ointressserade tar sig samman och kokar knäck, om än i micron och känner sig rysligt huslig. Gamla beprövade kolarecept plockas fram och varje år förundras man över att smeten inte vill stelna i det berömda kulprovet. Jag kan där tipsa om att en karamelltermometer löser alla bekymmer i den vägen. Perfekt att ta tempen på den lilla smeten, och så bara tjoff i med den i en form. 125 grader för lakritskolan och 123 grader för mjölkchokladfudgen.

Förr om åren var julgodiset alltid hemlagat. Röda äpplen som sparats från höstskörden, fint inslagna i tidningspapper och förvarade i matkällare eller på vinden. De var säkert skrynkligare än dagens genmodifierade plastiga äpplen men de doftade säkert mycket godare. Jag tänker på Bullerbyns gamle farfar som är blind, men som svarar på frågan om han kan se äpplena i granen: "Jag ser dem inne i "huet". Di e bra röa, de e di"!

Kakor var mycket viktigare till jul förr än nu, även om det bakas mycket i vårt land. Det fanns definitivt speciella julkakor som struvor, klenäter och pepparkakor. Kanel är väl den viktigaste julkryddan och jag läste någonstans att den var viktig också när man balsamerade mumier i det gamla Egypten. Hrm, det vill jag inte tänka på när jag knaprar på en pepparkaka... Struvor är godare än klenäter kan jag tycka och min mor serverade dem efter tips från kusin Vitamin med vispad grädde och hallonsylt på sin glöggfest. Mycket uppskattat och definitivt något hon tänker göra om.

Nya sorters godis, som fudge och cake pops har letat sig in över landets gränser. Vi inspireras av allt möjligt och bloggvärlden är en guldgruva när det gäller godsaker. Jag är snart färdig med min godistillverkning för i år och har egentligen gjort samma sorter som förra året. Det nya i år består av polkahjärtan med choklad i mitten. Lilla B hittade dem på Instagram eller foodgawker, jag minns inte vilket. Jag tyckte att de var vackra att se på och perfekta att ge bort. Jag fäste ihop käpparna med smält socker och fyllde sedan hålrummet med smält choklad av olika sorter. Några vita, några mjölkchoklad och några mörka. Lägger man en lång klubbpinne emellan när man klistrar ihop dem blir det en fin klubba! Lite cellofan, ett vacker band och kanske en etikett. Hemgjord present!

För bilder på hur man gör, gå till;
 http://notsoidlehands.blogspot.se/2011/02/got-candy-canes.html


måndag 10 december 2012

Lucka tio: En klapp till den som inte får någon annars

I kväll ska jag slå in böcker i fint papper, för att ge bort i julklapp. Det konstiga med detta är att jag inte vet vem som kommer att få dem. Göteborgs räddningsmission har uppmärksammat att det finns en massa barn som inte får en enda julklapp eftersom deras föräldrar missbrukar, är svårt sjuka eller av någon annan anledning inte orkar bry sig om sina barn. Därför kan man lämna in inslagna julklappar på hotell Gothia Towers (vid Liseberg) så ser Räddningsmissionen till att de når något barn som skulle blivit utan annars.

Mitt i alla den köphysteri som gäller nu, känns det bra att kunna ge till någon som faktiskt blir riktigt glad. Någon som kanske inte har allt. Någon som kanske ändå får med sig i sitt hjärta, att det finns de som orkar bry sig mer än om sig själva. Jag vill i alla fall hoppas det. Två barndeckare blir det och den första boken om Vargbröder. Något mer blir det nog också, om jag tittar efter i min presentlåda under sängen. Där brukar finnas att ta av...
Huset är bakat av Lena Johansson

Om ni klickar HÄR så hamnar ni på Gothia Towers hemsida. Tydligen har man haft en tävling i pepparkakshusbygge igen. Jag brukade alltid bygga ett hus när barnen var små. Bästa husen var Noaks ark (nåja, hus) och ett sagoslott modell större. Det var alltid så roligt att limma ihop delarna och sen dekorera dem. Efter det fick tomtar och andra flytta in. Nu blir det inget hus i år, men titta gärna på bilderna på hotellets hemsida. Där finns några riktigt kreativa lösningar...

söndag 9 december 2012

Lucka nio: Lutfisk och tävling!

I dag är det Annas namnsdag och jag vill gratulera alla som har detta vackra namn! Särskilt Pernilla!

På Annadagen bör man lägga lutfisken i blöt, om den ska bli färdig till jul. Det är viktigt att byta vatten på den så att den blir vit och fin i hullet. Själv är jag också vit i hullet men det är liksom inte lika eftersträvansvärt... Jag dallrar lite som en lutfisk också om sanningen ska fram.

Nåväl, själv kan jag koppla av för jag äter inte lutfisk. Som barn fick jag och min bror alltid stekta torskpanetter med ärtor och potatis till jullunch medan mamma och pappa åt lutfisk. Det stack alltid i näsan av all vitpeppar som mamma pudrade över sin fisk. Jag funderade ibland på om det kunde vara all den där peppar'n som gjorde att lutfisk smakade så förskräckligt!? Men det var det inte. Jag tycker än att lutfisk smakar väldigt illa, liksom matjessill. Det är två av de ytterst få maträtter som jag bara inte KAN äta. Bra att jag slipper!

Dagen tävling, eftersom det är andra advent, går ut på att skriva om ert bästa pepparkaksbak. Det kan vara ett recept, ett sätt att kavla ut degen så att den släpper taget om skivan den ligger på eller bara några roliga pepparkaksformar som ni kan tipsa om. Ett pepparkakshus kanske?
Bild: Lilla B

Vinsten är ett litet hemligt paket bestående av något som luktar gott, något som smakar gott och en pytteliten måttsats till det minsta pepparkakshus jag någonsin sett. Jag har själv ett men har ännu i år inte hunnit baka något. Huset är så finurligt att när man satt ihop delarna kan man hänga det på kanten av en mugg, ett glas etc. Det fungerar fint som bordsplacering på julafton t.ex. om man glacerar namn på husen och ställer dem på tallrikarna. På bilden hänger en av måttdelarna på kanten av muggen, för att visa hur huset sen hängs upp. Efter att det är bakat och ihopsatt. Liksom.

Bild: http://craftandcreativity.com/blog/ 

Jag hittade en bild av det lilla pepparkakshuset hos bloggen Craft and creativity. Hos henne hittar ni massor av roligt och fint julpyssel! Kika gärna in där för inspiration!


lördag 8 december 2012

En vinnare!

Efter flera sammanträden och diskussioner mellan lilla B, kusin Vitamin och även snyggePernilla har vi enats om den vinnare av förra söndagens rimtävling. Det gällde ju att rimma om choklad, för att vinna lite olika saker att trixa till chokladgodis med.

Det är svårt att rimma men samtliga deltagare hade rimmat väldigt tjusigt och bra på alla sätt. Domarna enades dock om att....

'
'
'
'
'
'
'
'
Malin hade skrivit det bästa rimmet! Malin är en matintresserad tjej med bloggen Malins Diner och butiken Annies stuga. Grattis till vinsten! Imorgon blir det ny utlottning i min kalender. Det blir förmodligen framåt dagen imorgon, så håll ut!

Här är det vinnande rimmet:


24 dagar har december
och det är ju faktiskt då det händer
Chokladen har sin givna plats
det gäller att göra en rejäl sats
Ischoklad, fudge och kola,
Ja, det är ju nästan värt att skåla!
Med kärlek jag rullar mina tryfflar
medan Lars i trädgården skyfflar.
Han är dock sedan värd
att stiga in in chokladens värld!