onsdag 25 april 2018

Mer tryffel

Efter helgen i Stockholm har vi snöat in på tryffel. Denna krydda/svamp som är så dyr att inte många kan äta den hyvlad över maten utan får hålla sig till tryffelolja eller inlagd tryffel i småbitar, på burk. Ersättning som funkar för oss i alla fall.

Tryffel är oftast något man älskar eller avskyr. Lite som koriander. Tryffelns speciella smak gör att den inte bör överdoseras. Min kära kusin Vitamin som är en riktig matkonstnär tycker inte om tryffel, vilket förvånar mig lite. Men så där är det. Pröva själv och ta ställning. Det viktiga är som jag skrev, att inte överdosera.
Här tryffelsmör ur tidningen, med ryggbiff och fänkålssallad. 

I helgen som gick gjorde jag ett tryffelsmör till den stekta lammrostbiffen. Receptet hittade jag i Elle Mat&Vin nr 3 2018. Jag modifierade receptet lite då det skulle vara champagne-vinäger i smöret, och min var slut. Jag tog två msk Prosecco och två msk vitvinsvinäger istället vilket gick alldeles utmärkt. Dessutom tog jag tryffelflagor på burk istället för olja.

Tryffelsmör 


150 g smör
2 schalottenlökar
4 msk champagnevinäger
1 tsk tryffelolja
1 tsk rosmarin
1 tsk flingsalt
1 tsk nymald svartpeppar

Finhacka schalottenlöken och småkoka den i champagnevinägern tills denna kokat in. Lägg det rumsvarma smöret hos löken och blanda ihop dem  med tryffelolja, rosmarin, salt och peppar. Lägg smöret på en bit plastfolie och rulla ihop till en "korv". Lägg i frysen en stund så att det blir hårt. Skär fina skivor och lägg på lamm eller nötkött som du grillat. Supersmarrigt!

torsdag 19 april 2018

Un poco - en upplevelse

April har passerat sin mitt och våren är här, om än fortfarande ganska kylslagen. Vintern har varit snöfattig här i södra Sverige men ack så kall och slitsam. Människor är liksom genomfrusna in i märgen och upptinandet går långsamt. Längtan efter solen och värmen som går in "på riktigt" är så stor att längtet nästan inte ryms i våra hjärtan.

Mars månad var en månad då jag var mer borta än hemma kändes det som. Restaurangbesöken var många och jag bodde på hotell i Stockholm en helg. En annan helg bodde jag hos mamma, vilket är lika bra som vilket hotell som helst. Bättre.

Helgen i Stockholm skulle vi ha spenderat med vänner från Ystad, de eminenta Mårtenssons med bloggen Mårtenssons kök. Tyvärr fick de förhinder, men vi åkte ändå. Saknaden var stor men vi hade ändå några bra stunder i hufvudstaden. Jag vill gärna tipsa om en restaurang som vi besökte för första gången, men inte sista.

Un Poco ligger på Karlavägen 28 i Stockholm, och har italiensk inriktning. Jag hade hört talas om deras berömda tryffelmakaroner och bestämde mig för att pröva dem. Denna rätt fanns som ett av inslagen på restaurangens avsmakningsmenyer, så en sådan fick det bli. Min sambo, J, beställde en likadan meny. Det fick bli den lilla, och tur var väl det för vi åt oss proppmätta.

Från första stund blev vi oerhört väl mottagna av personalen. Menyn presenterades och dryck föreslogs. Vi var förväntansfulla, vilket alltid kan orsaka besvikelse när det gäller uppfyllelsen. Men vi behövde inte vara oroliga. In kom rätt efter rätt, och aldrig har det väl känts så rätt! Små konstverk av mat bars in, med en muntlig presentation som höjde förväntningarna. Tonfisk som sotats varsamt serverades med yuzu, jalpeno och tryffelvinägrett. Burrata som smekte våra gommar till stor lycka med sina sockerstekta tomater till. Tryffelrisotto med sparris och en gammal parmesan som lyfte oss till Nirvana, snudd på. Så de stuvade makaronerna som var al dente intill perfektion.

Ravioli mezzaluna med ricotta, brynt salviasmör och mandel
Det absolut godaste på hela menyn var dock en ricottafylld ravioli mezzaluna med brynt salviasmör och en krossad mandelkaka ovanpå. Alltså, det var en religiös upplevelse - jag lovar!

Jag orkar inte beskriva allt annat vi åt, men efter all mat petade jag ner en kula mycket syrlig citronsorbet, lite Limoncello för matsmältningens skull (bland annat) medan sambon intog kaffe och Grappa. Vinet var perfekt till maten, brödet färskt och nybakat, smöret nyvispat...

Jag fattar inte att man kan äta så bra mat till så bra pris!!! Vi vacklade därifrån så nöjda att vi mest småflinade hela vägen till hotellet, under suckar och stönanden då vi anropade herren en och annan gång, fast vi normalt sett inte är så religiösa av oss. (Typ: herreguuuud så gott!)

Beställ bord på Un Poco om ni är i Stockholm. Annars missar ni något på riktigt.

Och Mårtenssons - nästa gång åker vi dit med er! <3 <3 <3

P.S. Vi var på Eataly ett par gånger också, men det får bli ett annat inlägg... D.S.