tag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post2721087055632488579..comments2023-12-22T10:01:15.321+01:00Comments on Erikas funderingar: Vikten av att ha någon som tror på en...Erikahttp://www.blogger.com/profile/18046361900248624243noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post-2713397025373999892012-06-16T22:10:09.546+02:002012-06-16T22:10:09.546+02:00Mycket bra och tänkvärt skrivet! Känner nästan att...Mycket bra och tänkvärt skrivet! Känner nästan att jag vill gå tillbaka till min gamla skola som ideell resurs- tror jag skulle kunna göra nytta genom mitt engagemang. Du undrade i ett tidigare inlägg vad som berör mest - utan tvekan barn med olyckliga ögon men även barn med lyckliga ögon.Kram bpAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post-81018424728720692602012-06-14T19:36:37.187+02:002012-06-14T19:36:37.187+02:00Det här är SÅ sant... Jag jobbar på en (f.d) resur...Det här är SÅ sant... Jag jobbar på en (f.d) resursavdelning på förskola (man kan säga att det fortfarande är en resursavdelning, då benämningen på avdelningen är borta men barnen går kvar) där det är en hel del barn i behov av särskilt stöd. Och man ser genast att dem som har stöd hemifrån klarar sig bättre än de andra. Visst kan vi stötta dem från förskolan, men det viktigaste är ju ändå hemmet. Att föräldrarna tar sitt ansvar och stöttar sina barn. Den rollen kan vi aldrig ta över, hur gärna vi än vill och önskar att vi kunde det. Vi kan aldrig ersätta föräldrarnas roll i sina barns utveckling, vare sig det gäller kunskap eller uppförande. A och O är ju ändå att föräldrarna tar sitt ansvar och lär sina barn. <br /><br />Jag var själv rätt stökig under högstadietiden, av olika anledningar. Men jag har ALLTID haft föräldrar som stöttat mig. Och tack vare detta gick det hur bra som helst. Det var inte så att jag hade svårt för mig, men jag hade svårt att bete mig ibland (av olika anledningar som sagt, som jag inte skriver ut här). Jag har alltid haft en otrolig respekt till mina föräldrar. Och den relationen jag har med mina föräldrar borde alla barn ha. Visst kan man få stöttning från någon annan person, men familjen kan aldrig ersättas med något annat. Tyvärr (?). Detta är en svår fråga, som jag också kommer att kämpa med. Men så länge "vi" i skolvärdlden "tar över" föräldrarnas ansvar, så kommer ingen förändring/förbättring att ske... Det är vad jag tror iallafall!<br /><br />Otroligt bra skrivet förresten, kram!!!Andreahttp://magiskmusik.devote.senoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post-66466211993131203382012-06-14T19:02:21.600+02:002012-06-14T19:02:21.600+02:00Så sant, så sant.. Läste en underbar krönika av An...Så sant, så sant.. Läste en underbar krönika av Anna Mannnheimer i GP för ett tag sedan där hon beskrev hur mycket kritik hon får från människor runtomkring för att hon curlar för sin dotter. Hon tyckte att de istället för att bekymra sig för Lilla O som får så mycket kärlek borde vara orolig för de barnen som INTE har någon som curlar för dom.<br />Det är sådana vuxna som du och Anna som gör skillnad, kloka kvinnor!! Önskar att det fanns fler av er!<br />Stora kramen<br />GiselaAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post-3688051744121525302012-06-14T16:31:41.229+02:002012-06-14T16:31:41.229+02:00Det du beskriver ser jag ofta där jag arbetar. Vi ...Det du beskriver ser jag ofta där jag arbetar. Vi har både elever med stöd och elever utan, och ser skillnaden i resultaten. Hos oss finns resursen, men det eleverna mer behöver är tiden från de där hemma.<br /><br />Kram MalinMalin`s Dinerhttps://www.blogger.com/profile/14998972587027076301noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post-2537415555612155702012-06-14T12:55:27.578+02:002012-06-14T12:55:27.578+02:00Så viktigt ämne du tar upp. Jag ser det redan i fö...Så viktigt ämne du tar upp. Jag ser det redan i förskolan. Barn som får klara sig själva i mångt och mycket känns inte bra. Barn som ska dela sin ensamstående mamma med fyra/fem syskon klart att det är svårt att bli sedd då! Det där cafét som du skrev om i förr förra inlägget borde finns i alla städer i alla kommuner i hela Sverige. Fina fina Erika du gör skillnad kram på dig SofiaAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-979604905070398687.post-81723372813823116842012-06-14T11:06:08.864+02:002012-06-14T11:06:08.864+02:00Jag läste allt utan problem för det är ett mycket ...Jag läste allt utan problem för det är ett mycket viktigt och intressant ämne! Högst aktuellt och vida utbrett om jag kan uttrycka det så. Du har verkligen helt rätt i det du skriver. Alla dessa barn och ungdomar som inte har någon som stöttar, någon som frågar hur dagen varit och hjälper till vid läxläsning. <br /><br />Det är så sorgligt och hemskt att det verkligen är en sån stor del av barnen som inte har någon som tror på dem. För det finns otroligt många som P.P. Stackars barn. Ibland känner jag bara extra mycket att vad hemskt det är, vad mycket barnen ska klara och kunna. Allt de ska vara med om, höra och se. Alla dessa upplevelser som sätter spår och minnen som inte går bort. Bleknar kanske men de finns kvar. <br /><br />Vuxna behöver ju någon som tror på dem. Även vi behöver det. Fast vi är vuxna med andra erfarenheter av livet och hur man hanterar och löser saker och ting. Det kan ju inte barnen alls på samma vis. <br /><br />Tack för att du skriver om det. Det finns hur mycket som helst att skriva. Tyvärr handlar allför mycket om pengar och resurser som inte sätts in...Alla dessa barn som behöver en vuxen...Nej det är både sorgligt och hemskt. <br /><br />Tack för att du är du. Att du är den lärare du är. Du tillför och skapar av betydelse. En vuxen som finns för dem. Det är jag helt säker på. <br /><br />Jag kikar in i kväll igen!<br /><br />KramkramLyckligaPralinerhttp://www.lyckligapraliner.blogspot.comnoreply@blogger.com