Morgontankar kring medmänsklighet

Inatt kom första frosten till oss. Luften blev kall och mättad av fukt igår och man liksom kände att kylan var på väg. Jag gick hem tidigare från jobbet och städade lite, satte fram stearinljus och tände  här och var.

Det är kallt i Sverige nu, ja i många delar av Europa. Vi är några som har turen att vara födda här, av föräldrar som aldrig har upplevt krig eller svält. Som tänker på oss och de andra. Några säger att vi måste ta hand om "våra egna" först. Som om det var viktigare att vissa människor inte fryser än andra.

Det här är inte en politisk blogg men en medmänsklig. Jag tänker inte fördjupa mig i resonemang kring vem som har rätt att vara i Sverige och inte. Jag vill bara skriva att jag inte tar för givet att det är min rätt att ha det varmt och skönt, mat på bordet och en familj som finns runt omkring mig.

I stundande adventstider blir många av oss lite extra givmilda och blöthjärtade. Vi ger en tjuga till tiggaren utanför ICA trots att vi i vanliga fall inte ens svarar på hens "hej-hej" när vi går in för att handla fredagsmys. Trots att vi har hört att det är en rumänsk "liga" som tar tiggarens pengar varje kväll och hämtar tiggarna i limousine, joho för det har stått på Facebook.

Jag vet inte vad som är sant, men jag vet att om jag själv fick välja skulle jag inte ligga på knä ute i kyla och regn med en pappmugg framför mig, om jag inte var tvungen. Vad jag vill säga med mitt inlägg är att vi måste tänka efter ibland, inte döma och försöka sätta oss in i hur det är att fly från krig och förföljelse och andra hot.

Njut av att ha det bra, men ta det inte för givet. Ge lite extra till någon som behöver det. Var medmänniska och låt hjärtat vara med.