torsdag 29 augusti 2013

Potäter, pära eller päror - kärt barn har många namn!

Många grönsaker och rotfrukter är som godast på sommaren. Tänk när den första svenska färskpotatisen finns att köpa - vad man frossar! De första späda morötterna och andra primörer som äts bäst med bara smör och lite flingsalt. Så mycket gott "grönt" det finns på sommaren.

Ibland är det lätt att glömma bort det goda som kommer på hösten. Då menar jag inte äpplen, päron och plommon som finns recept på snart nog i varje matblogg eller mattidning värd namnet. Nej, men jag tänker på potatisen som äntligen börjar bli så beskaffad att den kan mosas, råstekas, gratineras eller skivas och gräddas i en potatisgratäng. Visst är en god potatisrätt något av det bästa man kan laga till!?

När andra sörjer grillat, sallader och färskpotatis gläds jg lite i smyg åt den mjöliga potatisen som äntligen är tillbaka. Janssons frestelse (inte så grön kanske, men ändå), potatis- och purjolökssoppa, potatisgratäng, mos, duchesse-toppar, rårakor, bakad potatis, alo gobi, gnocchi och andra fantastiska rätter med potatis som huvudingrediens. Min mage kurrar bara jag tänker på dessa delikatesser!

En viktig knöl i grönsaksdisken är sötpotatisen, som numera är allt vanligare i svenska matbutiker. Det är inte en potatis i egentlig mening eftersom den är av familjen vindeväxter. Men den har fått namnet potatis eftersom den till form och konsistens har mycket gemensamt med den vanliga potatisen. Sötpotatisen är från början en vild växt men har odlats sedan femtusen år tillbaka. Den är svårodlad i Sverige på grund av klimatet men i växthus lär det gå bra.

Sötpotatis är bra till mycket. Som topping på vegetarisk sushi, skivad och råstekt, klyftad och friterad osv. Om du inte har provat denna potatis än tycker jag absolut att du ska göra det. I somras gjorde jag ett recept på sötpotatis ur en libanesisk kokbok, där potatisen klyftades och friterades - mycket gott! Receptet nedan är busenkelt och kräver vare sig lång tillagningstid eller många ingredienser. Ät potatisen som tillbehör till grillat eller stekt kött, eller till ett vegetariskt proteinrikt alternativ som quorn, tzay eller seitan.

Rostad sötpotatis med vitlök och örter
4 portioner

4 sötpotatisar
3 msk olivolja för stekning och matlagning
4 kvistar färska örter, t.ex. timjan och rosmarin
1 färsk liten vitlök
flingsalt och svartpeppar

Tvätta av sötpotatisarna och torka dem torra. Skiva dem ganska tunt och lägg ut dem på ett bakplåtspapper, utan att de ligger på varandra. Det kan bli två plåtar om potatisarna är lite större. Pressa eller riv vitlöken och blanda den med oljan. Skeda ut vitlöksoljan över potatisskivorna. Smula över de färska örterna och krydda med salt och peppar. Rosta i ugnen ca 25 minuter eller tills de är mjuka och har fått lite färg. Om du lagar två plåtar så byt plats på dem efter halva tiden om du inte har varmluftsugn.

Lägg gärna upp potatisskivorna på ett vackert fat och ställ fram flingsalt och peppar så att var och en kan krydda efter behag!

fredag 23 augusti 2013

Nyttigt eller onyttigt?

När hösten nu är på gång (jo det är den faktiskt) är det fullt drag på hälsocoacher och andra som jobbar med människors välbefinnande. Det är LCHF igen, 5:2-metoden och träningstips med mera. På gymmen är det lite fler som tränar än vanligtvis, även om det inte är så många som veckan efter nyår... Bloggarna svämmar över med tips om nyttig mat och fiberrik kost. Själv försöker jag vara lite nyttig och har börjat träna igen efter ett slappt uppehåll. Men jag är inte slavisk i att följa dieter och annat. Jag tror egetligen att det bästa är att äta sunt till vardags och lite gott till fest, träna och röra på sig lite lagom. Då mår man också bäst.

Jag har inget särskilt fokus på min blogg och därför har jag inte heller tiotusen läsare. Det är inte heller mitt mål. Jag vill blogga lite lagom, skriva ner mina funderingar utan krav på att prestera nya recept varje dag. För mig är bloggandet ett rent nöje; även om det ibland känns lite pressande att inte hinna blogga så ofta. Enda trösten är att det verkar vara så för många, även de mest proffsiga bloggarna.

I dag tänkte jag i alla fall dela med mig av ett recept på en paj som verkar så vanvettigt god att till och med jag skulle älska den. Den hittade jag i tidningen Hembakat som för övrigt är rena fyndet för en baktokig typ som jag. Jag har inte bakat pajen själv ännu men det kommer.


Päronpaj med myntasocker

ca 10 bitar

50 g smör
2 msk strösocker
1 msk kakao
1 1/2 dl vetemjöl

Fyllning
1 dl hårt packade myntablad
2 1/2 dl strösocker
4 ägg
5 dl crème fraîche
2 dl mascarponeost
1 msk vaniljsocker
finrivet skal av 1 citron
4 päron

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg ingredienserna till pajbotten i en matberedare och kör en kort stund så att det bildas en degboll.  Lägg ett bakplåtspapper i botten av en springform (kläm gärna fast det i kanten), ca 24 cm i diameter. Smöra sidorna av formen.

Tryck ut degbollen i formen, men bara i botten, inte upp på sidorna. Förgrädda pajbotten i ca 10 minuter, ta ut formen och sänk sedan ugnsvärmen till 175 grader. 

Lägg mynta och socker i matberedaren och kör tills allt är finfördelat. Rör samman ( i en annan skål) ägg, crème fraîche, mascarpone, vanilj och citron. Blanda ner 2 dl av myntasockret i smeten och häll sedan detta i det förgräddade pajskalet. Skala, halvera och kärna ur päronen. Skär dem i ganska tjocka klyftor och fördela dem i smeten..

Strö resten av myntasockret över smeten och grädda pajen i ca 1 timme. Om pajen blir mörk på ytan mot slutet av gräddningen, flytta ner den i den nedre delen av ugnen och täck med aluminiumfolie. Servera pajen med lättvispad grädde eller glass.

torsdag 22 augusti 2013

Bloggtorka

Usch vilken bloggtorka det har varit här på min funderingssida. Jag har jobbat mig blå med nya elever, nya kurser, nya kollegor och allt annat som hör höstterminen till. Imorgon kommer det ett nytt recept på något bakat. Det lovar jag!

lördag 17 augusti 2013

Ullared

I dag åker vi mot Ullared. Jag och min shoppingtokiga sambo samt yngsta dottern med span på diverse saker hon behöver i sitt nya hem. Dessutom kusin Vitamin samt farmodern till mina barn, denna underbara kvinna. Själv är jag lite matt med tanke på sambons planer på att köpa ett antal Ola-Conny-limpor. Jag delar ju inte hans förtjusning över driften med den sistnämnde och hans kompis Morgan. Men det finns nog lite baksaker att köpa, hoho! Då finns det en mening även för mig. Och en Panduro-outlet ryktas det om. Det blir nog bra...

fredag 16 augusti 2013

Att ha övernattande gäster...

Krabbmums på kålrot med ingefära och koriander!
Förrätt på Vann spa.
Efter en sommar med diverse resor och boende i olika former, är det dags att stanna hemma ett tag. Jag kom hem från två dagars spa med jobbet igår, och har nätt och jämnt hämtat mig. Det var inget festande för mig men MYCKET mat och en hel del jobb. Dessutom låg jag i himmelsbadet, skogspoolen och helvetes-grytan eller vad de olika bassängerna nu hette, så jag blev alldeles skrynklig i skinnet. Såna skrynklor som slätar ut sig när man torkat. Andra skrynklor är tyvärr mer beständiga tyvärr, i min ålder. Men de är årsringar som visar att man har levt anser jag. Även om de ibland kan bli VÄL tydliga.

Den här sommaren har jag inte bott hemma hos någon vän utan mest på hotell och något vandrarhem. Jag bor gärna hemma hos folk, men sover oftast rätt illa och tycker att det är jobbigt när man inte kan knata upp och göra saker tidigt på morgonen om det är svårt att sova. Jag läste i min bok Värdinnans ABC, denna ovärderliga guide i livet, att det finns oerhört många regler om man har nattgäster. Här några smakprov:

Boken låter meddela att om en gäst stannar en natt, är det gästen som ska berätta vad hen vill ha att äta till frukost men om det gäller en längre tid är det anpassning som gäller. Man bör inte med en min insinuera att man hellre vill ha kaffe än te på morgonen, om nu värdfolket dricker te. Som värdinna bör man inte fråga "söta Lisa, du äter väl välling?" utan bara servera. HU, säger jag då. Välling skulle nog få mig att vomera omgående om jag tvingades äta/dricka det. Då skulle jag nog missa det som boken menar är poängen med att tacka ja till allt - nämligen oändliga inbjudningar.

En punkt som jag helt har missat, men som jag nu kan råda bot på, är att se till att det finns byråutrymme för övernattande gäster. Det står i boken att det är fatalt om gästen upptäcker att du inte har bytt papper i lådornas botten utan att de tvingas ha samma papper som föregående gäst... Rent läskpapper, brevpapper ska finnas och detta ska ligga i en skrivportfölj av "kretonn". OMG - vad är det, tänkte jag??? Jag måste fråga mina tidigare gäster om de har saknat detta???

Värt att notera är också att man faktiskt kan föreslå sin övernattande gäster att delta i hushållsarbetet genom att t.ex. sprita ärter, sy med mera. Däremot kan inte värdinnan "pretendera att gästen alltid skall stå till reds att hjälpa". Tro det, tänker jag då. Pretendera minsann. Jaha.

Gästen får inte heller besvära tjänarna (J?) med diverse krav som till exempel att få fläckar borttagna eller göra puddingar eller sy på handdukar. Inte heller ska man hänga värdfolket i hasorna, men inte stänga in sig på rummet. Lagom är bäst. När sedan gonggongen ljuder är de viktigt att komma punktligt till måltiden. Inte söla utan se till att byta om till middagen i tid. Detta också för att tjänarna under middagen ska hinna se till att gästens skor är nyborstade och att reskappan är avborstad.

J har MÅÅÅNGA jackor och skor...
Ja, det är tuffa tag för den som ska övernatta hos en vän/bekant. Fast om ni kommer hem till mig får ni ta det som det är. Gästrummet är fullknökat med Js kläder (27 jackor har han, jodå - och tio par mockaskor. Förutom alla andra skor då). Vägg i vägg snarkar bulldoggen och gasutsläppet från honom är konstant. Några handdukar att brodera på behöver ni å andra sidan inte bekymra er om. Vi satsar på drinkblandning och liknande aktiviteter istället. Fast vi borde skaffa en gong-gong. Det är rätt coolt.


tisdag 13 augusti 2013

Endast Sverige svenska krusbär har

Igår kokade jag äntligen sylt på krusbären i kylen. Jag kan vara hopplöst seg med sådana saker och rätt som det är har bären skrumpnat. Men den här gången hann jag... Receptet är påhittat av mig själv med lite inspiration från gamla recept i olika böcker.

Bild: www.alltommat.se

Krusbärssylt

1 liter krusbär
350 g syltsocker
2 msk vatten

Skölj och snoppa krusbären. Lägg dem i en gryta tillsammans med vattnet och koka upp. Sänk värmen och låt puttra ca tio minuter. Ta grytan av värmen och mixa bären så att skalen går sönder. Ställ grytan på värmen igen och blanda ner sockret. Koka upp och låt småkoka i ungefär fem minuter.

Ta bort grytan från spisen och skumma om det behövs. Om du vill ha syrligare sylt kan du röra ner en tsk citronsaft i sylten. Lite vaniljessens går också bra. Blanda 1 tsk vaniljsocker med lite avsvalnad sylt och rör ner det i grytan om du vill ha en lite sötare sylt.

Häll sylten på ett par små burkar som är väl rengjorda (jag fyller dem alltid med kokande vatten). Se till att också locken är riktigt rena. Skruva fast locken och vänd på burkarna så att vakuum bildas. Ät och njut på till exempel rostat bröd, kex eller till en god greve-ost.

Min sylt blev rosafärgad men bilderna blev totalt misslyckade så jag lånar en bild från Allt Om Mat istället. Jag vet att lilla B inte gillar när jag gör så, men det är så trist med ett inlägg utan bilder...

måndag 12 augusti 2013

Botaniska trädgården i Göteborg

Igår var jag och J i Botaniska trädgården, bara för att fika och promenera lite innan sommarens blommor vissnat. Jag tycker om att gå där och strosa utan direkt mål. Skutta (nåja) i den asiatiska klippträdgården och sniffa på dahlior och andra blommande underverk. Det är fint att kunna gå i en så välvårdad park utan att behöva betala ett öre om man inte vill. Det finns en valfrihet kring betalningen i entrén. Man lägger en peng som entreavgift i en sparbössa, om man vill eller har råd. Det gör att alla kan besöka parken oavsett ekonomi. Sånt gillar jag.

Efter promenaden blev det hemlagad pizza med goda grejer på. Jag köpte et pizzakit med deg och tomatsås, i sann latmask-anda. Halvfabrikat kan vara så himla avkopplande ibland och prestigelöst. Då kan man lägga energin på annat. Av fina vännen Pernilla fick jag en bit mogen taleggio-ost, en smakrik kittost från Italien. Den gråvita skorpan utanpå osten smakar inte så gott, så den kan man med fördel ta bort. Dock bör man hantera kniven bättre än jag gjorde för aj vad jag skar mig i tummen! Blodvite uppstod men snälla sambon plåstrade om och sedan tog han disk och allt. Hurra!!!
På pizzan hamnade det vi hade hemma. Kalkonsalami från Ingelstad kalkon, strimlad lök, taleggio, svartpeppar, vitlök och örtkryddor. Mums vad gott det blev!


Här kommer också en bildkavalkad från Botaniska trädgården. Jag önskar att min egen trädgård hade liknande blomsterprakt!










fredag 9 augusti 2013

Madame Nature i Askersund

När vi var på vår sista semesterresa för i sommar, förra veckan, passerade vi Askersund på väg till stora F och ännu större M i Örebro. Vrålhungriga knatade vi in på en pizzeria vid torget och tur var väl det, för strax öppnade sig himlen och vatten formligen öste ner i form av regn. Åskade gjorde det också, så egentligen var det bara tur att vi fick vänta en halv evighet på våra pizzor, även om magarna knorrade väl högt till slut.

Bild från butiken
Efter att vi knaprat i oss i stort sett varenda smula av maten, gick vi några meter åt höger och hamnade i en fantastiskt fin och trevlig butik. Madame Nature heter den och ägs av en man som har stora kunskaper om mat och då pratar vi mat med kvalité! Hans sortiment var imponerande och så även hans intresse och kunskaper. Vi handlade lite smått och gott fast jag helst velat köpa confiterade anklår i mängd, finfina ostar och kex med de mest varierande smaker. Men på resa kan man inte bära med sig för mycket och framför allt inte färskvaror.

På butikens hemsida hittar du även ett par finfina recept som får det att vattnas i munnen, bara du läser dem... Camembert med olivolja och honung, mmmmm...

Det är roligt att en butik med ett sortiment som detta kan klara sig i en så liten stad som Askersund. Hade jag bott där hade jag varit stamkund, det är ett som är säkert. Vänligt och kunnigt bemötande är inte alltid en självklarhet kan jag tycka men här kände vi oss redan som stammisar. Vi fick en massa bra information om varorna och gick därifrån med vår små påsar, fast beslutna att bli stamkunder på så sätt att vi kommer tillbaka när vi åker mot Örebro i fortsättningen.

Om ni bor i närheten eller har vägarna förbi tycker jag absolut att ni ska ta en sväng förbi detta lilla mattempel. Samtidigt kan ni passa på att besöka Venus choklad som ligger precis vid infarten till stan. Där köpte jag god, god latte och några praliner av hög kvalitet. Fint och trevligt bemötande även här. Och choklad blir man ju aldrig mätt på, eller hur?!

Bilderna togs i all hast med min Iphone - gå in på butikens hemsida så ser ni finare och mer rättvisande bilder.


torsdag 8 augusti 2013

Hembakade lavendelskorpor

För en tid sedan vann jag ett nummer av den sköna tidningen Hembakat. Igår kom den i brevinkastet och det var en fröjd att bläddra bland alla kakrecept och andra godsaker. Det jag fastnade för allra först var alla bärbakelser, men dem får jag göra en annan dag. Det är ju inget jag står och gör till mig och J en onsdagskväll precis. Däremot småkakor är ett säkert kort. Hållbara och faktiskt gillar J mina biscotti som finns i en våningsburk av glas i vårt kök. Han mumsar gärna på en till kvällskaffet. Kul tycker jag som annars får truga i honom bakverk.

I kväll blir det småkaksbak och då ska jag baka lavendelskorpor tänkte jag. I Hembakat finns ett recept som jag ska prova. När jag var hos svägerskan och lagade middag för två veckor sedan fick jag lov att plocka lavendelblommor som växte så fint i hennes rabatt! Tack goa Lena för det! Jag torkade dem i en dryg vecka, liggande på en bricka. Sedan smulade jag ner dem i en burk. Vilken doft!!!

Gillar man inte lavendelsmaken, som ju är lite parfym-artad, kan man peta i en msk kardemumma istället. Jättegott det också!

Lavendelskorpor 
ur Hembakat nr 4 2013

ca 40 st

100 g smör
1 1/2 dl strösocker
2 ägg
5 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
1 msk torkad lavendel, mortlad till ett grovt pulver

Rör ihop smör och socker och tillsätt äggen, ett i taget. Rör ner lavendeln och sikta ner mjöl och bakpulver. Blanda till en fast deg som går att hantera.


Dela degen i tre bitar och rulla ut dem till en bakplåts längd. Lägg alla tre på plåten och platta till dem något. Grädda mitt i ugnen i 200 grader i ca 12 - 15 minuter. Låt längderna svalna någon minut innan du skär dem i sneda bitar, ca 2 cm breda. Lägg skorporna med snittytan uppåt på plåten och eftertorka dem i ugnen. Här rekommenderar Hembakat 12 - 15 minuter i 200 grader, medan jag sänkte värmen till 100 grader och ökade tiden till det dubbla. Vänd skorporna efter halva torktiden. Ta ut plåten och låt dem torka ytterligare tid i rumstemperatur. Mina fick ligga över natten.

Lägg skorporna i fina påsar eller burkar och ät själv eller ge bort. Jag brukar alltid baka dubbel sats så att jag har att ge bort. Det finns inte mycket som slår en påse hembakat, med en fin etikett och kanske en rosett!



söndag 4 augusti 2013

Pasta och därmed basta

Flera har frågat efter var jag köpte ravioliformen som användes då jag gjorde hjärtpasta för ett tag sedan. Formen är köpt hos Bagaren och Kocken i Göteborg; ett fynd för 59 kr. Jag misstänker att det är fler butiker som saluför ravioliformar, men hjärtformad har jag bara sett där.

Det fina med den här är att den fungerar som en "stans", och när man trycker till förseglas liksom kanterna på raviolin och den går inte sönder när man kokar den. det har annars varit ett problem för mig då jag tidigare gjort dessa degiga läckerheter! Här kommer en beskrivning för den som vill ha lite trevligt pyssel.


Pastadeg á la Jamie Oliver

Lägg 4 dl durumvetemjöl och 4 1/2 dl vanligt vetemjöl i en hög på ett bra underlag, till exempel en marmorskiva eller nån annan skiva som degen släpper lätt ifrån. Gör en grop i mjölet. Knäck sedan 5 stora färska ägg i gropen och slå hål på dem med en gaffel och veva runt lite tills det blir lite kletigt. Knåda ihop det hela till en elastisk deg. Arbeta degen kraftigt i minst tre minuter eller tills den känns slät, mjuk och smidig. Låt den sedan vila minst en timme i kylskåp. Jag lät den vila 24 timmar. Dessutom lät jag J knåda degen eftersom jag själv oftast har så ont i mina knogar och fingrar.

Kavla ut degen tunt i pastamaskin. Börja med det första steget och gör den sedan tunnare för varje gång. Jag körde till steg fem på maskinen, för att den fortfarande skulle vara tjock nog att hålla ihop kring fyllningen. Eller rättare sagt: svägerskan Lena var den som kavlade mest. Mycket läraktig och kunnig kvinna på alla de sätt.

När degarken var utkavlade lade jag klickar av fyllningen med jämna mellanrum på degen. Jag använde en burk ricotta, ett finhackat päron utan skal och ca 100 g rökt kalkon, också finhackad.

Måtta med formen så att du ser att det inte blir för tätt mellan högarna av fyllning. Du ska ju kunna stansa ut hjärtan sen. Lägg sedan ett annat degark över det med fyllning på. Platta till lite försiktigt så att du ser högarna. Sätt sedan ravioli-stansen över högarna och tryck till. Vips har du ett fint hjärta, tättslutande och fullt av goda grejer. Låt vila på bakplåtspapper någon timme. Vänd gärna hjärtana så att de torkar till lite före kokningen. Jag kokade mina ca tre minuter.

Jag gjorde en sås av lika delar valnötter och riven parmesan, som jag mixade med olivolja. Det är svårt att ange några mått här men på ett ungefär är det väl en dl valnötter, 1 dl parmesan och 1/2 dl olivolja. Salta och peppra efter tycke och smak. Låt såsen stå och mogna, gärna ett dygn i kylen. Ta fram såsen och späd med mer olja om så behövs före servering. Den ska vara ungefär så tjock som pesto. Serveras rumstempererad till pasta.

Eftersom detta var en rätt i en fyrarättersmeny, räckte det med fyra raviolihjärtan var. Till dem serverade jag också ugnsbakade cocktailtomater, riven parmesan och färsk basilika. Enkla smaker som gifter sig utan att ta död på varandra.

lördag 3 augusti 2013

En sommar att minnas

Den här sommaren har nog varit den soligaste och varmaste sommaren jag kan minnas i vuxen ålder. All den sol och värme jag hoppades på kom verkligen och stannade. Visst har det varit några ostadiga dagar den senaste veckan men solen har liksom ändå tittat fram igen och regnet har varit kortvarigt. Jag har älskat denna värme och detta att slippa pälsa på sig varma kläder och släpa med paraplyet överallt. Varje dag har jag kunnat öppna till min lilla trädgård och gå ut med fina hönsmuggen från Rice för att dricka mitt morgonkaffe. Jag har solat och njutit av att bli alldeles varm och stundom också svettig av att bara sitta stilla och göra ingenting. Det har varit helt perfekt om ni frågar mig.

Villa Eira
Jag och J är just hemkomna från en sista liten turné denna nådens sommar. Vi packade in härliga kusin Vitamin i baksätet och drog mot Skövde där min storebror med fru bor. Efter besök i deras fina sommarhus och en strålande lunch på altanen ( i solsken så klart) åkte vi till Hjo, en pärla vid Vättern. Där bodde vi på vandrarhem och åt fina fisken i hamnen på restaurang Bryggan. Smörstekt röding - det ni! Vi bodde på vandrarhemmet Villa Eira som är ett vackert gammalt trähus med fantastisk personal, härliga Maud och hennes trevliga man. Boka in er där om ni ska till Hjo. Mysigt som sjutton och fina rum med kakelugn och gamla möbler som gör det hela så hemtrevligt!

I Hjo bor en av mina favoritpersoner, den underbart härliga och vackra, kloka Sofia med bloggen Sofia bakar. Hon bor i ett hus som är otroligt vackert och som jag gärna skulle byta till mig. Där bor hon med sin fina familj och vi bjöds på kaffe och gudomliga muffins fyllda med den krämigaste Plopp ni kan tänka er. Dessutom mumsiga kakor med Smarties som jag dessutom fick med mig en påse av. Lilla B fick faktiskt smaka en när jag kom hem, och hon hälsar att de var vansinnigt goda, så du vet, Sofia!

Villa Eira
Underbart är kort och efter en härlig pratstund hos Sofia var det dags att möta upp resten av släkten från hemstaden Karlskrona. Bror med familj dök upp och vi fröjdade oss i flera dagar. Roligast var nog när vi spelade frågespel i vandrarhemmets kök på kvällen, när de andra gästerna lagt sig.

När Hjo var besiktigat drog vi mot Örebro och hälsade på Stora F och ännu större M. Det högg till av stor kärlek i mitt mammahjärta när jag fick se henne, min stora fina flicka som nu är en ung kvinna. Lika gammal som jag var när jag fick henne faktiskt. Räkna själva så får ni se hur galet fort tiden går och hur många år jag lagt på nacken...

Vi bjöds på pajer med vaniljsås och dopp i Hjälmaren för de som önskade (inte jag alltså). De mer modiga hoppade glatt i vattnet och intygade att det var "jättevarmt". Brrr, det tror jag inte...

Stora F med jättestora katten Lussan

Stora F var med oss även nästa kväll då vi var på restaurang och tå goda saker i mängd. Friterade mozzarellasticks, kycklingvingar med ädelostdipp och diverse andra rätter som gladde gom och mage. Hemfärden var lång och händelsrik. Bland annat var vi i Habo och åt kebab och tittade på den otroliga kyrkan med målningar som får den mest härdade kulturhatare att vekna. Vilken vacker kyrka!!! Väl värd ett besök för den som vill se lite svenskt kulturarv.

Snacks i korg!
Nu är vi hemma igen med allt vad det innebär. På måndag börjar jobbet efter en lång och härlig semester. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tycker att det ska bli riktigt jobbigt att börja jobba igen. Mycket känns lite avigt efter en så bra sommar men jag hoppas att det blir bra när det väl sätter igång och framför allt när mina nya elever kommer!

Bloggen kommer också att uppdateras mycket oftare än under sommaren och jag kan utlova en del spännande och goda recept. Lite spaningar på saker som händer runtomkring och även en del matminnen utlovas. Jag ska kika runt på era bloggar nu och läsa ikapp, vilket säkert tar ett tag. Lördagskram till er som vill ha!

Hela goa släktgänget på resan!