Just därför tänkte jag kanske på sommarloven som man hade som barn. När skolan äntligen var slut för terminen och sommarens ledighet låg oändlig framför en. Mest tyckte jag nog om åren när jag var runt tio - tolv år. Man var fortfarande för liten för att oroa sig för mycket för framtiden eller för hur man såg ut och samtidigt stor nog att ha kul och vara självständig. Då fanns inget fritids utan man skötte sig själv och fixade väl mat själv om dagarna när föräldrarna jobbade. Jag minns inte ens att jag åt eller vad jag åt, så särskilt utsvulten kan jag inte ha varit. Men ingen micro hade man...
Jag minns när bonden slog gräset första gången och vi samlade ihop så mycket vi vågade och byggde gräskoja i huset på lekplatsen. Vi satt på varsin gren i den stora eken i kossehagen och hade hemlig klubb. Jag minns också att helt plötsligt en dag i juni stod bara min sommarkompis där och sa: "Hej!" och så var leken igång. Vi hade inte setts på ett år eftersom han bodde i Göteborg, men hans mormor bodde i min hemby Nättraby och hos henne var han om somrarna. Men Bästisen S var jag förstås mest med.
Vi cyklade, plockade smultron, badade, lekte Röda och vita rosen, indianer och cowboys och satt på Indianberget och skrev upp bilnummer och bytte filmisar. Vi fiskade mygglarver i gölarna uppe i skogen, vi köpte surbomber och sega häxskor i Mjöviksbutiken och åt glass i stora lass. Ibland var vi hos mormor och morfar och läste gamla Allers från fyrtiotalet och klippte ut klippdockor som vi lekte med. Vi lekte med våra fina plasthästar och drömde om en egen häst en dag. Min skulle vara svart och heta Aramis. Vi läste hästböcker och någon enstaka gång såg vi sommarfilm som SVT satte in när det regnade allt för jäkligt. Annars visades inga program dagtid. Vi samlade sniglar, grodor och skalbaggar. Ödlor om vi hade riktig jaktlycka.
 |
| Bild: F. Gelotte |
Allt detta och mycket mer gjorde vi och himmel vad roligt vi hade. Det fanns inga dataspel, inga föräldrar som skjutsade oss överallt och inga tecknade filmer på TV. Sommaren var vår och vi ägde den utan en tanke på att man kunde ha tråkigt annat än korta stunder. Jag tror inte att våra föräldrar hade dåligt samvete för att de inte gjorde så mycket med oss. Det var helt naturligt att barn lekte med varandra och inte hängde inne och väntade på att föräldrarna skulle roa dem.
Och vi plockade jordgubbar... Söta och solvarma fanns de hos morfar som var trädgårdsmästare. Sengana och allt vad de hette. De största var inte så söta som de mindre. De allra största var en sort som mormor gjorde saft och sylt på. Jag tänkte på allt detta. Igår plockade jag en hel liter jordgubbar i vårt trädgårdsland. De var precis så söta som jag minns morfars. Imorgon ska jag bjuda mina brorsbarn dem till frukost. Sedan ska jag baka vaniljhjärtan och njuta av min ledighet, trots regnet.
Har ni börjat er semester än?
