Livet på en pinne, eller två

Edamame-bönor

I fredags var jag och J på en ganska nyöppnad japansk restaurang i Varberg. Nami heter den och ligger på Västra Vallgatan i centrum. Vi var ganska hungriga men fick in varsin öl
omgående. Därpå fick vi in edamamebönor som ersättning för de rotfruktschips vi beställt och det var väl okej. Edamame är himla gott och dessa var inget undantag, smaksatta med flingsalt som de var.

Dessutom fick vi in vår sallad bestående av grönaste sjögräs. Jag älskar detta syrliga sjögräs! Fyra dumplings landade också relativt snabbt på vårt bord, men sen var det stopp ganska länge. Man hade fullsatt men klarade inte riktigt av beställningarna fullt ut. Så kan det bli ibland men det blev inte riktigt full pott på grund av missen med rotfruktschipsen vid beställningen, bara en istället för två beställda sjögrässallader och vår sushi som anlände mer än en timme efter beställningen på vårt bord.

Sjögräset

Sushin var annorlunda och mycket god. Den bestod av tonfisk, knot (vi tänkte att fisken jämte nog hette Knut och det blev ett internt skämt som inte riktigt går att förklara här, så jag avstår), pilgrimsmussla, torsk, laxrom, lätthalstrad lax, röding och något mer som jag inte minns.

Dessa nigiri var lite dyrare än de billigaste, eftersom råvarorna var av lite högre kvalitet och tillagningen något utöver det vanliga.

Vi åt hälften av bitarna var så jag smakade aldrig knot men väl Knut, laxrom och röding medan J åt makrill och utan knot. Fast det var han som åt knot... Ja ja...

I väntan på maten lekte J med ätpinnarna och jag måste nog säga som Remsan skrev på Instagram: Var det honom du ska bli sambo med???

Tack J, för en god middag på vår förlovningsdag!

Jo då, så är det! Med eller utan pinnar tager jag honom som han är och han mig. Jag kom inte på nåt trix med pinnarna men var nöjd ändå. Hur är det med er - äter ni asiatiskt med pinnar eller fuskar ni med gaffel???

Lyx-sushi med namnet matsu