När jag var liten var gräddbullar något av det godaste jag visste. Helst de runda med kokos på. Fast de toppiga var större, tyckte jag i alla fall. I området där vi bodde knatade det omkring barn och sålde gräddbullar vid dörren till hugade spekulanter. På vår gata var det en mycket "bonnig" pojk som ringde på dörren och på bred västblekingsk dialekt frågade om vi ville köpa "Favoritbullen". Vi tyckte att han dialekt var så oändligt löjlig att vi skrattade så vi skrek. Så är det ju ibland med det man inte känner igen, och som barn har man ju en ganska begränsad värld, eller hade då på den tiden.
Grabben med Favoritbullarna kom en kväll och ringde på hos oss. Han ställde som vanligt sin fråga till min bror, som råkade vara den som öppnade. Min bror frågade vad en låda kostade och grabben sken upp i tron att han skulle få sälja. Äntligen liksom. Jag minns inte vad han svarade, men min bror och hans kompis drev ju hejdlöst med pojken och frågade vad det då kostade om det var gräddbullar i lådan också.
Pojkstackaren dröp av under skallande skrattsalvor från min bror med kompis och jag tror aldrig att han vågade sig hem till oss igen.
I skolan fick vi lära oss att laga gräddbullar av en ung och snäll tjej som hette Bodil. Hon var vikarie när vår trista mellanstadiefröken var sjukskriven en längre tid och i jämförelse med henne var Bodil en ängel. Hon var ung och söt och vi fick sjunga moderna sånger och som sagt baka gräddbullar. Fast sen kom den gamla fröken tillbaka och det mest spännande hon bjöd på var friterade myror, men det är en annan historia...
I veckan som gick lagade jag själv gräddbullar. Nu köpte jag en påse gräddfluff-mix hos Panduro eftersom det var halva priset på grund av kort datum. Det var enkelt men bullarna blev en aning för florsockriga i smaken för min smak. Väldigt söta men mycket lättbakade!
Det finns recept som jag tänker använda nästa gång men nu tog jag som sagt en genväg. Jag spritsade fluffet på rundlar av smörgåsrån som jag köpt i stora fyrkanter hos City Gross. När de stått i frysen en timme doppade jag dem i smält choklad, utrörd med en aning kokosolja. Jag färgade fluffet rosa och smaksatte det med hallonarom.
Det var lite pilligt att få chokladen att rinna jämnt över bullarna men frånsett lite brända fingrar gick det bra. Jag hann aldrig fotografera de chokladdoppade, för vi åt dem ganska genast.
Vill du göra eget fluff hittar du recept HÄR och HÄR. Jag har inte provat de här recepten själv ska jag tillägga men de ser ut som de flesta recepten på gräddbullar, så jag gissar att de fungerar.
I Göteborg säger man munkar om gräddbullar men det tänker jag inte kommentera här.
härligt inlägg... kakan ser god ut
SvaraRaderaDen är inte alls dum!
RaderaSå söta dom ser ut:)
SvaraRaderaFör flera år sedan fanns det en gräddbullsfabrik en bit utanför stan där man kunde handla andrahandssortering till en billig peng, jisses vad folk handlade och frös in. Kanske inte så konstigt att de inte finns kvar längre:)
Gräddbullskramar!
Åh, en gräddbullsfabrik! Tänk att få jobba där. Kramar!!!
RaderaOj! Ser gott ut och mycket söta i dubbel bemärkelse ;)
SvaraRaderaJag har nog aldrig ätit gräddbullar hör och häpna :) Kram!
Det måste du ju prova så klart! Kram vännen!
Radera