Femtio är det nya fyrtio?

Maj 2015 var en kall månad, vädermässigt. Större delen av månaden har det regnat och blåst snålt. I Göteborg regnar det gärna på tvären så att vätan riktigt ska komma åt alla små vrår på ens kläder och kropp. Regnstället jag köpte till ett bra pris har verkligen betalat sig. Om jag slår ut priset per använt tillfälle är jag nog nere på tio kr/ användning nu.

Maj månad är också en tid då fester och annat briserar. I år är det min tur att tillhöra skaran som firar livets höjdpunkt. Nu börjar utförsbacken som många uttrycker det. Frågan: ”Hur känns det?” har, efter min födelsedag, varit den vanligaste frågan man ställt till mig. Och mitt svar har varit detsamma: ”Det känns precis som förut”. För vad är en siffra egentligen? Bara något att räkna med.

Stressen kring att fylla jämnt är stor i dag. Det finns en lite tråkig åldersfixering och de flesta kämpar hårt för att vara så rynk- och cellulitfria som möjligt. Om någon gissar att man är yngre än man egentligen är, tar man det som en komplimang och suger åt sig det som en svamp.

Stängt var det här

Jag rymde hemifrån när jag fyllde och tillbringade sköna dagar i Skåne hos finaste Anki och Håkan med bloggen Mårtenssons kök. Vi drack bubbel, åt fantastiskt god mat och besökte spännande platser på Österlen.

Innan vi träffade Mårtenssons tillbringade vi en natt i lilla orten Skåne Tranås i närheten av Ystad. Denna lilla by har tillägget ”Skåne” för att inte förväxlas med det Tranås som ligger högre upp i landet, närmare bestämt i Småland.

I Skåne Tranås bor det inte många människor. Vi anlände framåt kvällningen efter en biltur som först tog oss till Kristianstad där vi besökte Olle med Bland annat keramik, en samlare av porslin och keramik från Uppsala Ekeby. Väl värt ett besök. Vi checkade in på vandrarhemmet i Tranås och tog en promenad genom byn. Där finns två caféer som dock inte höll öppet så sent som efter 20.00 vilket jag gott kan förstå. De har gott rykte och vi tänker åka tillbaka för att besöka byn en annan gång. Då ska vi dricka kaffe hos Madame Blå. Menyn såg oerhört frestande ut!

Mitt i byn satt en anslagstavla där diverse spännande papper satt uppnålade. Det mest intressanta handlade om att man på söndagen anordnade yx-kastning för den som ville och vågade träna på det. Jag kommenterar inte detta vidare utan tänker att det alltid finns något nytt att lära. 

Min och Js lite udda specialitet är nog att bo på vandrarhem, inte minst i Skåne. Den här lilla byn är ett tips för er som vill semestra inom landets gränser, och då gärna på Österlen. Här finns inte mycket att gör amen det är en perfekt mittpunkt att utgå ifrån för att åka till Ystad, Kivik, Simrishamn, Åhus och så vidare. Det är ett mat-Mekka för alla intresserade matnördar. Även den mer normale finner säkert nöje här.

I Skåne Tranås finns nog Sveriges (världens?) största flerkråkefamiljeboträd. Typ. Överallt fanns jätteträd med många gigantiska kråkbon. Fyra eller fem bon i ett enda träd var mer regel än undantag. Jag har aldrig sett eller hört något liknande. Kråkorna skrek som besatta i kvällningen och vi oroade oss smått för hur vi skulle kunna sova i detta oväsen. Men det var ingen fara. Kråkorna tystnade och tog nog sovmorgon på lördagen. Vi sov gott i det fina vandrarhemmets sängar.

Det kommer fler semestertips framöver - håll utkik.