Lucka tre: Julstrumpor

I dagens lucka handlar det om traditionen i min familj, att hänga upp en julstrumpa för att Tomten ska fylla den med spännande paket under julnatten. När jag var liten hängde jag alltid upp en grönvinröd hemstickad strumpa vid sängens fotända, kvällen före julafton. Där hängde den lång och smal och jag tänkte att "i år kommer nog mamma att glömma att fylla den". I vår familj var det inte så att man trodde på Tomten direkt. Nä, det var i sann sjuttiotalsanda: "Man ska inte lura barn!"

Nåväl, jag lär inte ha tagit så stor skada av att inte få tro på vare sig Gud eller Tomten. Det har gett sig av sig självt med åren istället. Jag förstod aldrig hur mamma lyckades smuggla in strumpan full med godsaker utan att jag märkte det, jag som låg så på spänn och väntade. Helt plötsligt var det morgon och där hängde strumpan kvar, men nu stinn och full av hemligheter. Överst stack årets nummer av "Sagoprinsessan" upp i min strumpa, och i lillebrors var det "Bland tomtar och troll".

Förutom årets jultidning fanns det stående inslag som aldrig ruckades på. Det skulle alltid finnas detta i strumpan: En clementin, en chokladtomte, ett ljus och en tvål. Utöver det var det små roliga saker som jag inte visste att jag så gärna velat ha. Men mamma visste. Hon var (och är) fantastisk på att hitta på presenter som passade perfekt.

Arg över något, men skidor skulle jag åka...

Bäst minns jag den lilla musen av skinn som höll ett majskorn mellan tassarna. Han låg i min strumpa julen 1969, då mamma låg på sjukhus för att lillebror höll på att komma ut alldeles för tidigt. Pappa måste ha fyllt strumpan men jag är övertygad om att det var mamma som hade köpt sakerna. Den julen blev konstig men bra ändå. Jag fick inte åka och hälsa på mamma för då, på stenåldern, fick inte barn besöka föräldrar på sjukhus som i dag. Jag fick mitt första par skidor den julen, och åkte stolt på dem hem från julkalaset hos moster Mona. Det var en hemsk backe jag åkte nedför. I dag kan jag konstatera att det knappt var mer än en liten sluttning, men för en fyraåring var det rena störtloppet.

Nedan hittar ni en mall på julstrumpor som man själv kan sy. Den är från boken Allt om julen av Malcolm Hillier - en av mina absoluta favoritjulböcker. Jag sydde varsin strumpa till mina barn när de var små. En mörkblå med nalle till lilla B och en röd med guld och en ängel till stora F. Jag quiltade dem alldeles själv, vilket jag som icke sykunnig (läs: icke road) är stolt över.

Numera får de inget i strumporna, men jag måste säga att jag saknar traditionen lite. Men en dag får jag barnbarn och då...