Lucka tio: En klapp till den som inte får någon annars

I kväll ska jag slå in böcker i fint papper, för att ge bort i julklapp. Det konstiga med detta är att jag inte vet vem som kommer att få dem. Göteborgs räddningsmission har uppmärksammat att det finns en massa barn som inte får en enda julklapp eftersom deras föräldrar missbrukar, är svårt sjuka eller av någon annan anledning inte orkar bry sig om sina barn. Därför kan man lämna in inslagna julklappar på hotell Gothia Towers (vid Liseberg) så ser Räddningsmissionen till att de når något barn som skulle blivit utan annars.

Mitt i alla den köphysteri som gäller nu, känns det bra att kunna ge till någon som faktiskt blir riktigt glad. Någon som kanske inte har allt. Någon som kanske ändå får med sig i sitt hjärta, att det finns de som orkar bry sig mer än om sig själva. Jag vill i alla fall hoppas det. Två barndeckare blir det och den första boken om Vargbröder. Något mer blir det nog också, om jag tittar efter i min presentlåda under sängen. Där brukar finnas att ta av...

Huset är bakat av Lena Johansson

Om ni klickar HÄR så hamnar ni på Gothia Towers hemsida. Tydligen har man haft en tävling i pepparkakshusbygge igen. Jag brukade alltid bygga ett hus när barnen var små. Bästa husen var Noaks ark (nåja, hus) och ett sagoslott modell större. Det var alltid så roligt att limma ihop delarna och sen dekorera dem. Efter det fick tomtar och andra flytta in. Nu blir det inget hus i år, men titta gärna på bilderna på hotellets hemsida. Där finns några riktigt kreativa lösningar...

Lucka nio: Lutfisk och tävling!

I dag är det Annas namnsdag och jag vill gratulera alla som har detta vackra namn! Särskilt Pernilla!

På Annadagen bör man lägga lutfisken i blöt, om den ska bli färdig till jul. Det är viktigt att byta vatten på den så att den blir vit och fin i hullet. Själv är jag också vit i hullet men det är liksom inte lika eftersträvansvärt... Jag dallrar lite som en lutfisk också om sanningen ska fram.

Nåväl, själv kan jag koppla av för jag äter inte lutfisk. Som barn fick jag och min bror alltid stekta torskpanetter med ärtor och potatis till jullunch medan mamma och pappa åt lutfisk. Det stack alltid i näsan av all vitpeppar som mamma pudrade över sin fisk. Jag funderade ibland på om det kunde vara all den där peppar'n som gjorde att lutfisk smakade så förskräckligt!? Men det var det inte. Jag tycker än att lutfisk smakar väldigt illa, liksom matjessill. Det är två av de ytterst få maträtter som jag bara inte KAN äta. Bra att jag slipper!

Dagen tävling, eftersom det är andra advent, går ut på att skriva om ert bästa pepparkaksbak. Det kan vara ett recept, ett sätt att kavla ut degen så att den släpper taget om skivan den ligger på eller bara några roliga pepparkaksformar som ni kan tipsa om. Ett pepparkakshus kanske?

Bild: Lilla B

Vinsten är ett litet hemligt paket bestående av något som luktar gott, något som smakar gott och en pytteliten måttsats till det minsta pepparkakshus jag någonsin sett. Jag har själv ett men har ännu i år inte hunnit baka något. Huset är så finurligt att när man satt ihop delarna kan man hänga det på kanten av en mugg, ett glas etc. Det fungerar fint som bordsplacering på julafton t.ex. om man glacerar namn på husen och ställer dem på tallrikarna. På bilden hänger en av måttdelarna på kanten av muggen, för att visa hur huset sen hängs upp. Efter att det är bakat och ihopsatt. Liksom.

Bild: http://craftandcreativity.com/blog/ 

Jag hittade en bild av det lilla pepparkakshuset hos bloggen Craft and creativity. Hos henne hittar ni massor av roligt och fint julpyssel! Kika gärna in där för inspiration!

En vinnare!

Efter flera sammanträden och diskussioner mellan lilla B, kusin Vitamin och även snyggePernilla har vi enats om den vinnare av förra söndagens rimtävling. Det gällde ju att rimma om choklad, för att vinna lite olika saker att trixa till chokladgodis med.

Det är svårt att rimma men samtliga deltagare hade rimmat väldigt tjusigt och bra på alla sätt. Domarna enades dock om att....

'
'
'
'
'
'
'
'
Malin hade skrivit det bästa rimmet! Malin är en matintresserad tjej med bloggen Malins Diner och butiken Annies stuga. Grattis till vinsten! Imorgon blir det ny utlottning i min kalender. Det blir förmodligen framåt dagen imorgon, så håll ut!

Här är det vinnande rimmet:

24 dagar har december

och det är ju faktiskt då det händer

Chokladen har sin givna plats

det gäller att göra en rejäl sats

Ischoklad, fudge och kola,

Ja, det är ju nästan värt att skåla!

Med kärlek jag rullar mina tryfflar

medan Lars i trädgården skyfflar.

Han är dock sedan värd

att stiga in in chokladens värld!

Lucka åtta: Adventskalender

Traditionen med lucköppning i en julkalender, eller adventskalender, är en av mina favoriter. Jag har alltid ett par olika kalendrar fast jag är vuxen. Min mamma skickar alltid en glitterkalender lagom till advent och så köper jag någon själv. I år fick jag ett ljuvligt pepparkakshus av stora F och en jättefin glitterkalender av lilla B. Men så fick jag veta att det fanns en muminkalender hos Akademibokhandeln... En kalender med plastfigurer i. Åh...

Bild: Lilla B

När jag var så där fem - sex år hade jag en adventskalender med små plastfigurer innanför varje lucka. Jag kan för mitt liv inte minnas hur den såg ut eller vilka figurer som fanns i. Jo en! Det var en liten, liten dvärg av plast, grön eller blågrön. Jag och min kusin lekte med honom och kallade honom "sju-dvärgen" eftersom han såg ut som en av Snövits dvärgar. Min mamma tyckte att det var ett så roligt namn, men vi fattade inte varför. Sju-dvärg liksom. Det fattar väl alla?

Muminkalendern är bara så underbar! Varje dag plockar jag ut en liten hemul, homsa eller filifjonka och ställer på en liten byrå. Lilla My, min favorit, är ute och även Ninni som delvis är osynlig. Jag vet inte om ni har läst Tove Janssons böcker om muminfamiljen eller bara sett de tecknade figurerna på TV? Tro mig - den tecknade varianten har inget med mumin att göra. De riktiga muminböckerna passar bäst för större barn som jag själv. Riktiga vuxenböcker faktiskt.

Bild: Lilla B

Too-Ticki, Sniff, Gafsan och alla de andra har haft betydelse i mitt liv. Som liten hade jag en fondtapet vid min juniorsäng, med hattifnattarna och de andra på ljusgrå bakgrund. Modernt så det förslog på 1960-talet. Jag var rädd för hattifnattarna eftersom de kom fram när det åskade, och min mamma var fasligt rädd för åska. Hon låg under en filt när det blixtrade ute. Läskigt det också.

Den första adventskalendern skapades av en mamma i Tyskland, som hade en liten otålig pojke vid namn Gerhard. Lille Gerhard fick en pappskiva med tjugofyra rutor på. På varje ruta låg en kaka som han då fick äta i väntan på julafton. När Gerhard blev vuxen förde han traditionen vidare genom att låta trycka de första adventskalendrarna. De bestod av två ark, varav det ena var tjugofyra bilder att klippa ut och klistra upp på det andra. Succé så klart!

Bild: Lilla B

På 1920-talet kom kalendern med luckor, men depressionen under trettiotalet gjorde att man inte hade råd att trycka upp kalendrar och det hela fick ett avbrott. Som väl var togs det hela upp senare vilket är tur för mig. Jag älskar fortfarande att öppna mina kalendrar. Jag kan se mig själv som nittioåring sitta på hemmet och öppna mina kalendrar. Med darriga händer öppnar jag upp för änglar, ljus och leksakståg. Jag hoppas det i alla fall.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Adventskalender

För er som undrar vem som vann chokladtillverkningsgrejerna, så kan jag bara säga: Håll ut! Domaren är fortfarande lite osäker på vem som har skrivit det bästa rimmet. Vi kommer att ta in ytterligare en domare för att säkra kvaliten på bedömningen, nämligen chokladexperten Kusin Vitamin som kommer för att göra julgodis i dag.

Sista chansen!!!

Glöm inte att i dag är sista dagen att skicka in era choklad-rim. Ni kan vinna en bok om choklad och lite annat pyssel för chokladgodis-tillverkning.



Kom igen och skrynkla hjärnorna nu! Alla kan rimma! Ha en underbar dag alla!

Lucka sju: Julbocken

Hoho, vad jag är på gott humör! Jag vann tävlingen om ett superfint cupcakeställ hos underbara Amy med matbloggen Amys piece of cake. Där hittar ni, förutom ljuvliga kakrecept, vegetarisk mat "to die for"! Kika genast in hos henne. Ni kommer inte att bli besvikna!

Nu kan jag baka cup cakes och dekorera dem med det finaste strössel. Dessutom kan jag lägga upp dem så fint det bara går och dricka saft till, eller julmust, ur fina sugrör. Tack snälla Amy för en toppentävling!!!



Dagens inlägg ska handla om julbocken. När jag var barn läste mamma alltid böckerna om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin. Petter och Lotta hette barnen som tanterna hade räddat från en elak tant som hette TvättKristin och som var barnens fostermor. Hos de tre tanterna fick de stanna och ha det bra, även om Farbror Blå var en sträng herre som satte dem i skola och lärde dem katekesen, att veta hut och geografi.

Åh, jag älskade de böckerna! Men vad har de med julbocken att göra? Jo, i Petter och Lottas jul, möter de julbocken. Julbocken visar sig ha samma rutiga byxor som Farbror Blå, men det kommer en julbock till. Den vackre och snälle kolaren med de vackra ögonen. Jag minns att jag tyckte att han var så vacker och fin.

På den tiden Petter och Lotta levde kom ingen jultomte och ropade "ho ho". Nej, det var långt innan amerikanska intressen hade slagit klorna i vårt julfirande. Julbocken har sina rötter i förkristen tid och när julen firades nån gång kring midvintersolståndet, hade man en kärve som symbol för nästa års grödor. Man sparade alltså den sista neken för att försäkra sig om att skörden inte skulle slå fel under det kommande året.

Kärven formades på olika sätt och användes i de jullekar man lekte. Ofta kallades den för just "julbocken" och var en symbol för skördeanden. I Sverige lär bocken ha följt med de stjärngossar som gick runt och sjöng i gårdarna för att få sin betalning i fläsk, bröd och brännvin. Julbocken var som ett osynligt väsen och man gjorde bäst i att hålla sig väl med denne. Man skrämde ofta barnen med bocken på så sätt att "om du inte är snäll kommer julbocken och tar dig". Hur dumt nu det ändå var...

Vår gran med låtsaspaket inunder.

Frågan om det fanns några snälla barn lär ha ställts av julbocken, och om de inte var snälla ska han ha hotat att komma och stånga dem. Det var nog en och annan som var lika rädd för julbocken som många barn är för Tomten i dag. I slutet av 1800-talet tog jultomten över "snälla-barn-frågan" och julbockens tid var över. Fast jag har kvar mormors gamla halmbock. Varje år står den under granen tillsammans med en tomte, och vaktar klapparna. Ja, det är bara låtsaspaket för lägger vi riktiga klappar under granen öppnar vår lille hund allihop. Och det vore ju lite snopet...

(Källa: Julbocken i folktro och jultradition, Karin Schager, Rabén & Sjögren)

Lucka sex och en halv: Tävling!

Jag vill bara påminna om min tävling! Du kan vinna spritspåse, chokladformar, chokladbok m.m. Klicka HÄR och var med!