lördag 8 december 2012

Lucka åtta: Adventskalender

Traditionen med lucköppning i en julkalender, eller adventskalender, är en av mina favoriter. Jag har alltid ett par olika kalendrar fast jag är vuxen. Min mamma skickar alltid en glitterkalender lagom till advent och så köper jag någon själv. I år fick jag ett ljuvligt pepparkakshus av stora F och en jättefin glitterkalender av lilla B. Men så fick jag veta att det fanns en muminkalender hos Akademibokhandeln... En kalender med plastfigurer i. Åh...
Bild: Lilla B

När jag var så där fem - sex år hade jag en adventskalender med små plastfigurer innanför varje lucka. Jag kan för mitt liv inte minnas hur den såg ut eller vilka figurer som fanns i. Jo en! Det var en liten, liten dvärg av plast, grön eller blågrön. Jag och min kusin lekte med honom och kallade honom "sju-dvärgen" eftersom han såg ut som en av Snövits dvärgar. Min mamma tyckte att det var ett så roligt namn, men vi fattade inte varför. Sju-dvärg liksom. Det fattar väl alla?

Muminkalendern är bara så underbar! Varje dag plockar jag ut en liten hemul, homsa eller filifjonka och ställer på en liten byrå. Lilla My, min favorit, är ute och även Ninni som delvis är osynlig. Jag vet inte om ni har läst Tove Janssons böcker om muminfamiljen eller bara sett de tecknade figurerna på TV? Tro mig - den tecknade varianten har inget med mumin att göra. De riktiga muminböckerna passar bäst för större barn som jag själv. Riktiga vuxenböcker faktiskt.
Bild: Lilla B

Too-Ticki, Sniff, Gafsan och alla de andra har haft betydelse i mitt liv. Som liten hade jag en fondtapet vid min juniorsäng, med hattifnattarna och de andra på ljusgrå bakgrund. Modernt så det förslog på 1960-talet. Jag var rädd för hattifnattarna eftersom de kom fram när det åskade, och min mamma var fasligt rädd för åska. Hon låg under en filt när det blixtrade ute. Läskigt det också.

Den första adventskalendern skapades av en mamma i Tyskland, som hade en liten otålig pojke vid namn Gerhard. Lille Gerhard fick en pappskiva med tjugofyra rutor på. På varje ruta låg en kaka som han då fick äta i väntan på julafton. När Gerhard blev vuxen förde han traditionen vidare genom att låta trycka de första adventskalendrarna. De bestod av två ark, varav det ena var tjugofyra bilder att klippa ut och klistra upp på det andra. Succé så klart!
Bild: Lilla B

På 1920-talet kom kalendern med luckor, men depressionen under trettiotalet gjorde att man inte hade råd att trycka upp kalendrar och det hela fick ett avbrott. Som väl var togs det hela upp senare vilket är tur för mig. Jag älskar fortfarande att öppna mina kalendrar. Jag kan se mig själv som nittioåring sitta på hemmet och öppna mina kalendrar. Med darriga händer öppnar jag upp för änglar, ljus och leksakståg. Jag hoppas det i alla fall.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Adventskalender

För er som undrar vem som vann chokladtillverkningsgrejerna, så kan jag bara säga: Håll ut! Domaren är fortfarande lite osäker på vem som har skrivit det bästa rimmet. Vi kommer att ta in ytterligare en domare för att säkra kvaliten på bedömningen, nämligen chokladexperten Kusin Vitamin som kommer för att göra julgodis i dag.

12 kommentarer:

  1. åhhh underbart underbart underbart inlägg som ALLTID! Gahhhh muminkalender vill ha ; ) Ha en fin fin lördag : ) Här ska sonen på kalas kl. 13 och jag behöver komma igång med julklappsinköp HJÄLP! Tur att man kan beställa på nätet! kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, nätet är en gudagåva när det gäller shopping! Kram!

      Radera
  2. Vilken fin muminkalender! Jag gillar Tove Janssons böcker! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår att du gör det. I Finland måste ju Tove J vara lika stor som Astrid L är i Sverige! Kram!

      Radera
  3. Jag gillar också adventskalendrar även om jag inte haft en på flera år.

    Ha en fin dag! kram elin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade jag vetat det skulle jag skickat dig en fin glitterkalender! Kram!

      Radera
  4. Men så söt kalender, hade jag också velat ha ju! Kalender hör till december, så är det ju bara. Här uppskattas tyvärr bara choklad- och paketkalendrarna.

    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de där chokladkalendrarna är ju rätt B kan jag tycka. Chokladen är inte ens god. Kram!

      Radera
  5. Haha ja vilken tur att det finns ännu en domare att ta till :)) Oj då...jämn kamp mellan bidragen alltså :))

    Mumin..De är underbara och vilken helt ljuvlig syn jag fick för mitt inre när jag läste om att du kommer att fortsätta öppna dina kalendrar på hemmet. Det var vackert!

    Tack för din långa kommentar. Så fin och betydelsefull. Tack fina Erika!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dina inlägg väcker något i mitt hjärta. Svårt att inte kommentera då. Tack fina Pralin!

      Radera
  6. Varför har vi ingen adventskalender, undrar vi nu när vi läst inlägget... En paketvariant med så där varannandags-tagande... eller choklad i alla fall. Det borde ju absolut vara något att lägga på minnet till nästa år!

    Så tråkigt att du inte hittar Arlas lilla julbok någonstans, men om du tar och mejlar oss din adress så ska vi nog kunna råda bot på det:)

    Kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska nog se till att hitta den. Kram!

      Radera