Bjuda på fika

Ibland är det så roligt att bjuda på hembakat! När en lagt upp flera sorters småkakor, vetebröd, muffins eller vad en nu har bakat. Det tänds liksom ett ljus i människors ögon, och de strålar som små barn på julafton. Ja, barn som firar julafton på rätt sätt vill säga...

Försiktigt plockar de åt sig en eller två kakor; vill ju inte verka åpna eller "hång" som en säger i Blekinge. Nej, ta för många ska en inte göra. Det verkar fräckt. De tar en till i smyg sen, när ingen ser. Och en till. För det är ju så gott med fika. The Swedish fika liksom.

Igår bjöd jag på citronmuffins fyllda med lime curd och lavendeldrömmar på jobbet. De gick åt som smör i solen. Alla gillar inte den parfymerade smaken av lavendel men då är det ju bara att utesluta den. Här kommer receptet som jag lånat från Landleys kök. 

Kakorna är ruskigt söta så ät dem gärna till en kopp starkt och gott kaffe eller te.

Drömmar med eller utan lavendel

ca 40 större eller 80 små kakor

150 g smör

450 g strösocker

1,5 dl matolja

1-2 torkade lavendelblommor (pilla loss blomfnaset, det lila)

1,5 msk vaniljsocker

1 tsk hjorthornssalt

300 g vetemjöl

Blanda smör och socker tills det är vitt och lite pösigt. Helst för hand så att degen inte blir så lös.

Blanda i matoljan och rör slätt. Rör ner lavendelfnas om du vill ha den smaken. Annars låt bli!

Blanda vaniljsocker, hjorthornssalt och vetemjöl och blanda mer det så att det blir en deg. Knåda inte utan nyp ihop till en slät och fin deg. Låt vila kallt om den känns lös.

Rulla bollar av degen och lägg dem lite glest på en plåt med bakplåtspapper. Grädda dem sedan i ca 20 minuter i 150 graders ugnsvärme mitt i ugnen. Öppna absolut inte luckan under gräddningen. 

Kakorna ska spricka lite på ytan men inte bli bruna.

Vegetariska squashbiffar

Hösten är här. De krispiga morgnarna när luften du drar in i första andetaget utanför dörren, känns som en kallsup (fast inte lika salt). Fingrarna domnar på vägen till jobbet, för visst är det lite för tidigt att ta på vantarna i augusti!? Jag har köpt nya dock, med fina guldiga knappar på sidan.

I trädgårdarna trängs squashfrukterna, stora som nord-koreanska robotmissiler, gula, gröna eller vita i väntan på att ätas upp. Jag läste precis en roman som handlade om en by i England. Där beskrev författaren byborna så att de aldrig låste dörren, utom då det var dags att skörda squash, för ingen ville att en "snäll" granne skulle ställa in en korg med squash till dem. Alla hade för mycket av denna grönsak och visste inte vad de skulle göra med dem. Känns det igen?

Squash är en fantastisk grönsak och när du lyckas med odlingen av denna får du skörda i överflöd. Osannolikt stora frukter växer så att du nästan kan höra hur det knakar och tidningar och bloggar svämmar över av recept.

Mitt bästa och godaste squash-recept kommer från boken "Vår gröna kokbok" skriven av Sara Begner. Det är en vegokokbok utan pekpinnar men med ambitionen att föra ut grön mat som ett bra alternativ till den alltför omfattande köttkonsumtionen. Det var min sambo J som ville köpa den och det visade sig vara ett lyckokast. Många toppenrecept som inte kräver en doktorsexamen i flambering, pochering eller reducering.

Det här receptet innehåller både ägg, mjöl och parmesan så det är ingen lätt-mat för dig som räknar kalorier. Men löjligt goda vegetariska biffar som är så lättlagade att de är perfekta som en snabb vardagsmåltid.

Squash kallas även för Zucchini och det är väl italienska, men det spelar liksom ingen roll. Ni vet ju vilken grönsak jag menar.

Zucchinibiffar

4 portioner

600 g zucchini
150 g riven parmesan
3 salladslökar (jag tog gul lök vilket fungerade utmärkt)
1 röd chili (funkar även med chiliflakes)
2 ägg
2 dl vetemjöl
1 dl panko
2 tsk torkad oregano
1 tsk salt
ca 1 dl olivolja för stekning

Riv zucchinin på den grova sidan av rivjärnet. Lägg den på ett bakplåtspapper och salta lätt. Låt den stå så för att dra ut en del av vätskan.

Hacka under tiden löken fint. Samma sak med chilin om du använder färsk. 

Krama ur zucchinin så att det mesta av vätskan rinner ut. Blanda den sedan i en skål med alla andra ingredienser. Värm olja i en stekpanna och forma lagom stora biffar och stek dem gyllenbruna på mellanstark värme. Ca 3 minuter per sida brukar vara lagom. De bränner lätt vid på grund av osten så passa lite på värmen. 

Jag brukar servera biffarna med bulgur eller couscous och gärna en kall yoghurtsås, lätt-creme fraiche
eller gräddfil.

Ha nu en riktigt skön helg. Jag tänker vila och mysa efter en arbetsvecka som varit bra men tröttande.

Kärlek är svaret

Förra veckan skulle jag ha publicerat ett recept på en fredagskaka, men alltihop kom av sig, när jag fick veta om det hemska som hänt i Stockholm. Det var liksom inte läge för vare sig kaka eller bloggande.


När jag bodde i Stockholm en kort tid, på 1980-talet, jobbade jag ca 50 meter från Åhléns. Jag gick alltså förbi, i stort sett varje arbetsdag, där lastbilen kraschade. En av mina allra närmaste och finaste vänner arbetar på kontor mycket nära olycksplatsen. Sådana saker gör att det hela kommer ännu närmare. Det kunde varit jag.

Jag är ganska trött på mediernas rapportering om terrordådet. Missförstå mig rätt - det är klart att det ska uppmärksammas. Men till slut får rapporteringen motsatt effekt. Det hela känns tjatigt och samma filmsekvenser snurrar om och om igen. Jag orkar inte lyssna eller läsa mer.


Mina tankar går till de som drabbats på ett eller annat sätt. De som aldrig mer får hem en älskad person. Som sitter och tänker på vad hen kan ha tänkt i den sista stunden. Var hen rädd eller gick det fort? Hann hen med att känna något?


Hur ska en orka fortsätta att leva? Hur ska livet kunna gå vidare när en älskad bara försvunnit så där. Utan att ens hinna säga adjö. Och helt utan mening.


Svaret på det finns inte. Vissa orkar, andra inte. Vissa hittar annan mening i livet så småningom och går vidare, för att använda ett slitet uttryck. Men saknade försvinner aldrig. Sorgen i föräldrarnas, barnens hjärtan blir kvar även om den ibland förändras över tid.


I vår familj kom sorgen hastigt för några år sedan, med en kraft som var oerhörd. Det kändes då som om jag aldrig skulle kunna bli glad mer. Därför vet jag vad de som sörjer nu går igenom.


Jag är glad igen. Men jag blir aldrig densamma och jag kommer aldrig att glömma. Tacksamheten och minnena finns kvar.


Och glöm inte att kärleken är svaret. Hat kan aldrig leda till annat än nytt hat. En glad påsk till er alla. Glöm inte att tala om att du älskar dina nära och kära. Ofta. 

God sommardrink

Helgen som gick var det soligt och fint väder och vi hade lilla B på besök. Det blir inte så ofta nu när hon flyttat till en annan stadsdel som tar mer än en timme att åka till. Kommunalt alltså. Desto roligare när hon då dyker upp.


Vi renoverar hemma och efter fyra veckor är det fortfarande inte klart på grund av att snickarna inte riktigt är synkade med målaren. När arbetet görs efter ordinarie arbetstid, blir det svårt att få det gjort så fort som vi skulle vilja.


Jag är så evinnerligt trött på att ha vantar och halsdukar i korgar på vardagsrumsgolvet. Både hallen och vardagsrummet är obrukbara på grund av garderober som inte är färdiga. Förhoppningsvis ska de förankras denna vecka så att vi kan sätta in hyllor, lådor och korgar för förvaring. Sedan ska ingenting ligga framme och skräpa, det är en sak som är säker.


Nåväl, lilla B fixade lunch, städade vår altan och gick ut med lilla lånehunden. Som ersättning för detta fick hon mat och drinkar. Jag hittade några goda Mojito-recept som jag måste testa. Det ena gör vi om - det andra inte. Receptet är hämtat HÄR.




Mango-Mojito

Somrigt gott!

2 glas


2,5 dl mangojuice
12 cl ljus rom
10 myntablad
2 tsk socker           
1 lime, pressad
1,5 dl Sprite




Lägg myntablad, socker, limejuice och rom i en shaker och muddla. Har du ingen shaker kan du använda en stor mortel.

Fyll glasen med romblandningen, krossad is och toppa med mangojuicen och Sprite. Blanda runt och servera med en limeklyfta och lite mynta.

Jag använde höga drinkglas för att få plats med isen. Stick ner ett sugrör och putta i en limeklyfta också. Rena sommardrinken!

Asiatisk,mat och goda vänner

Jag älskar att bjuda hem vänner och bekanta på middag. Då kan jag nörda loss i köket och få laga allt det där som jag funderat på att göra men som inte riktigt hinns med en vanlig torsdag efter jobbet.

Igår var en vän (A) sedan nästan tjugo år hembjuden, och en ny bekantskap (B) som jag hoppas på vänskap med, hemma på mat och prat. Det blev asiatiskt då A älskar detta men inte lagar det själv. I alla fall inte så ofta tror jag.

Jag upptäckte att mina frysta dumplingdegplattor var slut så jag fick göra egen deg, vilket jag aldrig gjort förut. Det var dock busenkelt även om det innebar lite pyssel med utkavlingen. Degrundlarna fyllde jag sedan med en smet av räkor, kyckling, morot, ingefära m.m. Inte dumt alls. Jag gillar stekta dumplings bättre än ångade så det fick det bli. Nyttigt eller inte. Dippsåsen i det här receptet är löjligt enkel och MYCKET godare än att bara dippa i vanlig soja. Väl värt några minuters arbete.

Sedan gjorde jag en god papayasallad med jordnötter, lite nudlar med hoisinsås och stekt pak choi med rostat sesamfrö och ingefära. Ja, det var väl allt...

Recepten länkar jag till då jag inte orkar skriva in alla här. Jag brukar alltid ändra lite och ta bort eller lägga till när jag lagar mat men det är dessa recept jag inspirerats av. Pak choi-receptet däremot hittade jag på själv. Mycket enkelt och funkar även som tillbehör till stekt eller grillat kött eller fisk eller till vego-alternativ.

Stekt pak choi

Räcker till ca 4 personer

5 - 6 pak choi-huvuden
1 tsk sesamolja
1 tsk rapsolja
1 msk riven färsk ingefära
1/2 färsk vitlök solo, pressad eller mkt fint hackad
1 msk söt soja (japansk eller indonesisk)
rostade sesamfrön, ca 2 msk

Skär av roten på pak choi-huvudena. Strimla bladen grovt på längden; varje blad i tre längder. Hetta upp oljan i en wok eller stekpanna. Stek bladen, ingefäran och vitlöken hastigt så att de precis får lite färg men inte bränns. Lägg på ett uppläggningsfat och ringla sojan över. Strö över sesamfröna och servera genast. Rätten vinner på att lagas i sista stund och inte hållas varm. Bladen förlorar snabbt sin spänst.

Ha en fin söndag! Jag ska träffa en mycket god vän och promenera i Slottsskogen och sedan gå på café där man får ha med sig sin hund. Jag är hundvakt några veckor och det är bara såååå mysigt!

Åttonde mars och kålpudding

Alla dagar borde vara kvinnodagar. Alla dagar borde vara dagar då kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Så länge vi inte har det kommer den åttonde mars att behövas. Feminismen har inte gått för långt; den som säger det har fel. Helt fel.


Jag kommer tyvärr inte att kunna deltaga i någon form av manifestation eller sång eller annat som berör kvinnodagen i dag. Jag ska på konsert ikväll. Men jag drar mitt strå till stacken varje dag, i mitt jobb, där jag oavbrutet jobbar för jämställdhet, feminism, likabehandling, jämlikhet och allt annat som borde vara en självklarhet 2017.


När elever som tidigare tyckt att feminist är ett skällsord, kommer fram till mig och säger att de har fått ett nytt sätt att tänka efter min lektion. Då har jag lyckats. Vi kan alla bidra till en bättre värld. Detta är mitt sätt.


Jag vill dessutom bidra till att ni kan laga en god middag hemma. I dag eller en annan dag. Det är ett recept som har förgyllt mången kväll hos oss - kålpudding. Inget som har med kvinnodagen eller jämställdhet att göra, bara god mat.


Ibland gör jag istället dolmar och förväller då först savoykåls- eller vitkålsblad som jag stoppar med den goda färsfyllningen. Jag steker dem på mellanvärme och låter dem sedan gå klart i ugnen eller ännu hellre i vår Crock Pot där de kokas klara i 70 graders värme ca åtta timmar. Smältande gott!


Kålpudding á la Erika

4 personer

1 vitkålshuvud, ca 800 g
3 msk smör
2 dl buljong
salt, vitpeppar, soja

Färsen:
300 g kalkonfärs (eller blandfärs eller vego)
1/2 dl risgryn (jag tar gärna rundkornigt grötris)
3 dl sojamjölk (eller vanlig)
1/2 msk smör
salt, vitpeppar

Fräs riset i smör och häll på mjölken. Koka på låg värme till en lös gröt och salta och peppra. Medan gröten kallnar blandar du alla ingredienserna till färsen väl och kryddar lite lagom. Om du är osäker på kryddningen så stek ett litet smakprov för säkerhets skull.

Skär bort stocken på kålhuvudet och strimla kålen i ganska små bitar. Stek dem i en wokpanna (bäst plats i en sån) i smör och ringla över sirapen. Låt fräsa på mellanstark värme så att kålen får färg, men inte bränns. Passa den noga eftersom sirap innehåller socker. Det blir lätt svart! När kålen är klar häller du på några teskedar soja så att kålen får fin färg.

Smörj en stor ugnsfast form med smör. Häll ut hälften av kålen i den och bred sedan ut all färs som ett täcke över kålen. Häll sedan ut den sista kålen över färsen så att den täcks. Häll på buljongen över hela härligheten och ställ in formen i ca 225 graders ugnsvärme i ca en timme. Akta så att inte ovansidan bränns. Lägg på ugnsfolie om det börjar se bränt ut. Ät och njut!

Snön faller...

Ute ligger nyfallen snö, just som en börjat hoppas på vår med nyuppkomna snödroppar, nyss avtagna sommardäck (inte bra!) och sneglande på trädgårdsmöblerna som står tätt hoppackade och väntar. Själv hade jag grillpremiär i lördags, vilket är två veckor tidigare än förra året.

I dag promenerar jag till jobbet. Jag är en av de människorna med turen att ha väldigt nära till min arbetsplats. Det gör att jag går dit på tio minuter. Också väldigt skönt när jag ska hem. Inte minst då vi i dag ska försöka med bedriften att hämta hem nytt golv till två rum i lägenheten. Det är renovering som pågår och nu är det snart bara köket kvar. Sedan är allt nytt i vår lilla trea. Bilder kommer.

Ha en fin dag, kör försiktigt eller ta ännu hellre bussen, ni som kan. Tänk på att tid är ingenting men livet är allt!