Lucka fyra - D som i dekorationer

En stor del av julfirandet är så klart all den goda maten, men dekorationerna är en annan del som tycks ta allt större plats i svenska hem. Det finns många olika stilar och var och en är lycklig på sitt sätt. Förr ställde man fram tomtar och gran och vad man hade i sina jullådor. Numera är det ofta stylat i minsta detalj. Vitt, vitt och silver verkar vara det mest populära nu, om man kikar på butikernas enorma utbud. Trendigast i år verkar vara dekorationer av koppar eller fusk-koppar.

Julkula i min gran - en present från min mamma.

Du kan köpa julkulor i pasteller, svart eller återvunna papperskulor. Amerikansk överdådig gran eller sparsmakad oklädd i en kruka från Granit. Ljusslingor och blinkande stjärnor eller enkla halm- eller trästjärnor - du väljer själv. Eller inget pynt alls.

Jag har enormt många julsaker. Min stackars sambo har råkat ut för en julfascist som inte klarar av blanka, röda plasttomtar från Taiwan (inget ont om Taiwan), eller keramikänglar med fårskalligt utseende. I vårt hem vill jag helst ha enkla dekorationer bestående av vita blommor, ljus och gamla ärvda tomtar (helst grå). I vardagsrummet har vi rött, grått och vitt. En grå tomte från Cult som en mycket kär vän gett mig. Vita amaryllis och hyacinter. Röda panelgardiner och soffkuddar.

Glasfågel från Balders Hage.

Lägenheten är väldigt liten och inte mycket dekorationer får plats. Det enda som är riktigt pyntat är vår gran. Rött och guld och en massa fina saker. En Buddha, glasfåglar, hundar, hjärtan, guldkulor och röda pärlband från min mormor.

Det viktigaste är ju att man trivs, eller hur!? Var och en måste ju få pynta sitt hem som passar dem bäst. Fast jag vet inte om jag klarar av Js småtomtar som min pappa köpt till honom... Kanske i sovrummet. Ja, där får de nog stå.

Hur dekorerar ni era julhem? Överdåd? Sparsmakat? Inte alls? Berätta!

Behöver ni shoppa fint julpynt, så kika in hos Malin med fina butiken Annies stuga i Glommen. Väl värt en extra tur så här i jultider.  Fina Malin brukar bjuda på tokgoda kakor och utbudet i hennes butik är riktigt bra. Genuina saker utvalda med omsorg. Ta en tur dit!

Som en liten extra bonus i dag får ni ett recept på en gudomlig apelsinsås som jag serverade igår när Lilla B och jag hade vår årliga julfilmskväll och såg Polarexpressen. Jag stekte ankbröst som låg och skräpade i frysen och värmde färdiga potatiskroketter till. Brilliant, som Jamie brukar säga! Om ni undrar var bokstaven D kommer in här, så tänkte jag på engelskans duck, nu när allt ska vara så himla engelskt....

Apelsinsås till anka eller kyckling

1 apelsin, finrivet skal
2 dl färskpressad apelsinsaft
2 msk strösocker
1 msk vitvinsvinäger (jag använde min apelsin- och chokladvinäger istället)
2 dl vitt vin, torrt
1 msk kalvfond, konc.
0,5 tsk salt
1 tsk maizenaredning, ljus
steksky, från ankan
1 msk smör

Finriv det gula skalet från 1 apelsin, som sparas till servering. Pressa saften ur 2 apelsiner. Blanda socker och vinäger i en kastrull. Värm under omrörning tills sockret har smält och låt det bubbla vidare tills blandningen tar lite färg utan att bli bränd.  Dra kastrullen från plattan. Blanda ner apelsinsaft, vitt vin, kalvfond och salt. Koka ihop tills ca 2 dl återstår. Blanda maizena med en msk kallt vatten och rör ner i såsen. Låt koka upp. Tillsätt stekspadet från ankbrösten. Vispa i smöret.

Recept från http://www.alltommat.se/recept/Ankbrost-med-apelsinsas-och-vinbraserad-lok-6140

Lucka fyra: Saffran - det goda guldet

Ikväll har jag bakat pepparkaksrulltårta med saffrans- och vaniljkesella. Tipset på detta fick jag av Lyckliga praliner som hade hittat det på www.matklubben.se. Jag älskar saffran och kombinationen pepparkaka/saffran smakar fantastiskt tycker jag. Det återstår att se vad arbetskamraterna tycker när de får smaka i dag. Alla gillar inte saffran och det är ju en ganska speciell smak får man säga. Själv är jag tokig i den och har den gärna i fisksoppa, cous cous eller mina sega saffranssnitt.

Bild: www.matklubben.se

Saffran är världens dyraste krydda med ett kilopris på runt 15 000 kronor i snitt här i västvärlden. Priser på upp till 76 000 kronor per kilo kan dock förekomma (http://sv.wikipedia.org/wiki/Saffran). Då är det saffran av riktigt fin kvalitet!

Iran är det land som producerar mest av de ca 300 ton som framställs varje år. Jag har provat just iransk saffran som jag fick av en f.d. arbetskamrat för några år sedan. Den var av oerhört hög kvalitet och det kändes extra bra att den kom från en krokusodling hos hennes släktingar i Iran.

Under medeltiden var det stränga straff på att förfalska saffran och en person lär ha dömts till att bli bränd på bål för detta, 1444 i Nürnberg. Ytterligare tre personer blev levande begravda för samma brott, tolv år senare... Hu, inte värt att försöka med sådant. Men i dag är det inte lika hårt så klart. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Saffran)

Jag undrar vad man skulle ha sagt om den saffransarom som Dr Ötker säljer på flaska nu? Halshuggning allra minst tror jag. Företaget hävdar på sin hemsida att produkten innehåller saffran och "unik saffransarom", vad nu det kan innebära? En matsked saffransarom motsvarar tydligen en påse (0,5 g) saffran.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka?! "Riktig" saffran känns ju bäst att använda, men aromen på flaska var oväntat bra. Därför kör jag lite båda delarna. Rulltårtan innehåller vanlig saffran medan jag haft den andra i mina saffranstryfflar.

Kleopatra lär ha ansett att saffran fungerade som afrodisiakum och det kan man väl tänka sig. Allt som gör en glad ger ju biverkningar på olika sätt. Prostituerade bland de "gamla grekerna" lär också för länge sedan ha använt saffran som parfym. Och den gode Homeros diktade om kryddan framför alla i Iliaden: "Vitt över jorden sitt sken spred saffranslöjade Eos." Bättre än så kan det väl knappast bli? Ha en god dag alla kära läsare! Vi ses imorgon igen med lucka fem...