Lucka sexton i 2015 års bloggkalender Sill

Sill är vuxenmat. Jag avskydde blotta tanken på "rå" fisk när jag var liten och kunde inte för mitt liv fatta hur vuxna kunde stoppa i sig något som luktade så hemskt. Med tiden lärde jag mig att tycka om sill och jag vet egentligen inte riktigt när det hände. Någon gång i tjugoårsåldern kanske.

Jag tycker fortfarande att det finns en hel del sillinläggningar som smakar ganska illa. Kräsen är nog ett ord som passar när det gäller mitt sillintag. Jag vill att sillen ska vara mjäll och smaklig utan tendens att smaka saltsill. Lagen som den ligger i ska helst vara klar och väl balanserad i sötma. Skarp ättikssmak är ingenting för mig. Jag tycker om ättika men det måste vara en riktigt väl avvägd balans i lagen.

Tillbehör till julbordet fisk. Kanske inte
citronen till sill, men till laxen.

Senapssill är en historia för sig. Den enda senapssill som jag tycker smakar gott är den som säljs på Klyftans fisk , en lite gammaldags och trivsam fiskbutik på Radiotorget, nära mitt hem. Efter att ha smakat deras inläggning ratar jag all annan senapssill. Jag brukar smaka men det funkar aldrig utom i år på Hotell Havanna i Varberg. Deras inläggning var lika len och fin i smaken som min favorit och jag tog två gånger av denna delikatess.

Branteviks-sill är en annan favorit. Ibland köper jag den på ICA Maxi i köpcentret när jobbet och då kallas den för Högsbosill, då området där jag jobbar heter så. Min ömma moder gör en Brantevikssill som är helt otroligt god. Löken och dillen är så finhackad att de fullkomligt smälter i munnen. Eller som min mammas bekant sa ( på bruten svenska): "Jättegott! Det smäller i munnen!" Lite gulligt!

Bilden är från butikens hemsida.

Något som också smäller i munnen är min pappas recept på inlagd sill, rätt och slätt. Hans sill var alltid en höjdare på julbordet och jag försöker varje år göra en lika god inläggning som hans. Det är med mycket kärlek jag pillar ner sillbitarna i lagen och rödlöken och morotsslantarna. I år strimlade jag utsidan på moroten med en sån där grönsaksstrimlare. Morotsskivorna blev som fina små blommor när jag sedan slantade dem. Vackert! Strimlaren är genialisk och finns så klart att köpa hos exempelvis Kök Etcetera (min favvo-butik).

Görans inlagda sill

1 burk urvattnade sillfiléer
2 dl strösocker
1,5 dl vatten
0,5 dl ättika (12 %ig)
1 krm salt
2 lagerblad
6 kryddnejlikor
6 kryddpepparkorn
0,5 tsk vitpepparkorn
1 röd lök
1 morot

Skölj sillfiléerna och skär dem i lagoma munsbitar. Koka upp vatten och ättika med sockret och låt kallna. Krossa vit- och kryddpeppar grovt i en mortel riv lagerbladen i små bitar. Lägg peppar, nejlikor och lagerblad i den kalla lagen och blanda ner saltet.

Skala och skiva rödlöken tunt. Gör samma sak med moroten och strimla bort det yttersta lagret runt moroten om du vill. Skär den sedan i slantar så blir de vackert taggiga i kanterna. 

Varva sill, morot och rödlök i en burk som rymmer ca 5 - 6 dl. Häll över den kalla lagen och förslut burken med locket. Ställ i kylen i tre dagar - vänd burken försiktigt någon gång så att lagen blandas runt lite. 

Sillen äts med fördel till en kokt ägghalva och en god knäckemacka med ost. 

Lucka 9

I dag på Anna-dagen ska man lägga lutfisken i blöt om den ska bli klar till julafton - glöm inte det!!!

Efter denna viktiga påminnelse går vi vidare och öppnar lucka 9 som innehåller bokstaven I som i inlagd sill. Det finns nog lika många recept på inlagd sill som det finns... ja jag vet inte vad jag ska jämföra det med. De flesta vill nog gärna lägga in egen sill just till jul, så även jag, och varianterna är många. Men ibland kan det vara skönt att köpa sillen eller åtminstone några sorter. Jag köper ALLTID senapssillen hos Klyftans fisk (!) i fiskaffären hemma på Radiotorget. Godare senaps-sill har aldrig gjorts, det vågar jag påstå.

Sill-tillverkarna lanserar "Årets smak" på sina inläggningar för den som tar den enkla vägen och köper sin sill. I år har jag köpt Klädesholmens sill med smak av björnbär och grönpeppar. Den är mycket god och verkligen köpvärd. På sin hemsida beskriver man sillen så här:

“En vacker bordeauxfärgad sill som går bra med resten av smörgåsbordet, men som även kan avnjutas i ensamhet”.

Peter Harrysson och Håkan Thörnström liksom Sigrid Bárány och Edward Blom sitter i juryn som utser årets sill, och beskrivningen lockar i alla fall mig.

Min pappa lade alltid in sin "världsmästarsill" som han kallade den. Till jul, påsk och midsommar. Det var en slags blandning av löksill och glasmästarsill och lagen var alltid vackert rosafärgad av rödlöken. Jag älskade pappas sillinläggning och i år gör jag den med en extra känsla av vemod. Pappa är inte med oss den här julen. För första gången på nära femtio år kan jag inte säga god jul till min pappa. Jag tänker att jag får tända ett ljus vid hans foto hemma på byrån, som så många andra kvällar, och spela lite fin musik medan jag gör sillen. Sinatra kanske... Även om pappa inte är här rent fysiskt
så lever hans sill vidare, som så mycket annat bra han gjorde.

Pappa Görans inlagda sill

1 burk urvattnad inläggningssill
1 dl ättiksprit (12%)
2 dl strösocker
3 dl vatten
1 rödlökar i skivor
10 cm purjolök i strimlor
1 morot i skivor
15 kryddpepparkorn
2 lagerblad

Skölj av sillfiléerna och skär dem i lagoma munsbitar. Koka upp vatten, strösocker och ättikssprit tills sockret har löst sig. Låt kallna. Krossa kryddpepparkornen mycket grovt. Varva sill, rödlök, purjo, morot, kryddpeppar och smulat lagerblad i en vacker burk. Slå på den avsvalnade lagen och låt stå i kyl i två dygn.

Ät och njut! Eller ge bort som present!

Midsommar nalkas

I år blir det inget firande av denna hedniska gamla högtid, utan jag och J kommer att ha en hemmakväll med lite goda smörrebröd, på tu man hand. Ja, möjligen får vi sällskap av Goliat och även av sjuka lilla B, som egentligen skulle ut med kompisar men som är jättesjuk och ligger hemma och bara kraxar, stackar´n! Hon har övertagit min förkylning som tack och lov nu verkar gå åt rätt håll.

Jag har helt enkelt inte tid att stå och laga midsommarmat, då vi fortfarande har en del att greja med J:s hus innan han flyttar hem till mig för gott. Vi ska städa huset så att de som köpt det får det fint och snyggt. Vi ska plocka ihop de sista flyttlådorna fulla av saker som J inte vill skiljas från men som vi inte vet var vi ska ställa än. Min källare är nu full av mina grejer, lilla B:s flyttlådor inför flytten nästa vecka och J:s grejer som ännu inte får plats i lägenheten. Det blir en rockad som innebär att när vi bär ut lilla B:s grejer bär vi in J:s. Puh!

Goliat binder midsommarkrans

Jag har i alla fall bestämt mig för att vi ska äta små goda smörrebröd som vi bygger ihop själva vid bordet efter behag och mättnad. Det brukar vara populärt även då man har gäster att ställa fram allsköns sillar, laxar, stekta spättafiléer, rostbiff, pillade räkor och olika såser som kompar det andra. Sedan gör var och en sina egna små smörgåsar med det de tycker mest om. För min del brukar just den stekta spättan med remoulade vara den som smeker gommen bäst. Gärna i sällskap med ett glas kall öl, gärna av det lättare slaget.

Jag har inhandlat en burk sill från ABBAs som hade smaken ingefära/lime. De klara sillarna är bäst kan jag tycka, och därför blir det inga krämiga vita hos oss. Min lokala fiskhandlare gör dock den godaste senapssillen i universum (ingen som har smakat säger emot) så det har jag köpt en liten burk av. Några kokta ägg, lite danskt rågbröd och så är saken biff, hrm, sill.

Goda tillbehör till lax och sill

Någon tårta blir det inte heller utan helt enkelt lite riktigt fin choklad i variation. Jag fick nämligen en hel påse med godsaker från en mamma som fått för sig att jag är en ovanligt hjälpsam lärare och att hennes son har mig att tacka för mycket. Det måste väl vara fel, men jag tog emot påsen hur som helst. Chokladkakor smaksatta med Remy Martin, Cointreau och Mandarin Napoleon. Kaffe, mjölkchokladhjärtan, vit choklad från Droste... Det blir något att mumsa på för oss minsann.

Vad ska ni själva äta på midsommar? Blir det tårta med jordgubbar eller något otippat? Berätta!

Lucka tolv: Sill

Först vill jag påminna om tävlingen om en hemlig julpåse med bland annat ett mått till ett minipepparkakshus! Gå in HÄR för att tävla!

Jag minns inte hur gammal jag var när jag började äta sill. Jag tror inte att jag var under arton år i alla fall. Ett svagt minne finns av att det vara pappas heminlagda löksill som fick in mig på banan. Han gjorde alltid en egen inläggning som var så söt och god och lätt att äta. Inte skarp och tuff mot gommen som andra sillar, t.ex. matjessill. Det KAN jag bara inte äta även om jag har försökt med flera olika sorter. De som inte tror mig brukar försöka bjuda mig på just deras matjes som ska vara så god. Nä, jag har sällan smakat något som smakar värre. Den smakar så där som skämd mat luktar. Brrr...

Vännerna från Kina (rektorn i mitten och mina kollegor på
varsin sida) bjuds på sill och snaps

Men pappas sill. Den var så god och han hade morot och rödlök i lagen, så att den blev rosafärgad och vacker på tallriken. Han lärde mig att göra sin "världsmästarsill" som han så klart kallade den. Han gjorde också "världsmästarmos" och "världsmästarköttbullar" och så vidare. Som barn var jag finkänslig nog att inte fråga honom i vilket sammanhang han hade blivit utsedd till världsmästare, då jag redan då anade att det var en självutnämning i ämnet.

Sill är väl det som vuxna äter mest av på julbordet, kanske i konkurrens med julskinkan? Jag tror det i alla fall. Från början var ju inläggningen av sillen ett sätt att konservera den. I vardagslag åt man den saltade sillen som var bra mycket saltare än vad dagens hälsorön föreskriver. Den vanligaste sill-lagen består av ättika, vatten, socker och salt. När jag var barn stod det alltid löksill, senapssill och currysill på bordet vad jag kommer ihåg. Sillsalladen var också ett måste. Den var så vacker med sin rödbetsfärg och jag råkade en gång som liten ta fel på den och rödbetssalladen. Ujujuj, vad jag spottade! Jag tänker här osökt på Lasse i Bullerbyn som säger att "Om vi får sillsallad på julkalaset så åker jag hem!" Numera vet jag inte hur vanligt det är med sillsallad på julbordet? Gör ni sillsallad???

Jag har lärt mig att laga pappas sill för han orkar just inte längre. Kanske att jag tar med mig en burk till honom i jul. Det är min tur att bjuda igen.