Potäter, pära eller päror - kärt barn har många namn!

Många grönsaker och rotfrukter är som godast på sommaren. Tänk när den första svenska färskpotatisen finns att köpa - vad man frossar! De första späda morötterna och andra primörer som äts bäst med bara smör och lite flingsalt. Så mycket gott "grönt" det finns på sommaren.

Ibland är det lätt att glömma bort det goda som kommer på hösten. Då menar jag inte äpplen, päron och plommon som finns recept på snart nog i varje matblogg eller mattidning värd namnet. Nej, men jag tänker på potatisen som äntligen börjar bli så beskaffad att den kan mosas, råstekas, gratineras eller skivas och gräddas i en potatisgratäng. Visst är en god potatisrätt något av det bästa man kan laga till!?

När andra sörjer grillat, sallader och färskpotatis gläds jg lite i smyg åt den mjöliga potatisen som äntligen är tillbaka. Janssons frestelse (inte så grön kanske, men ändå), potatis- och purjolökssoppa, potatisgratäng, mos, duchesse-toppar, rårakor, bakad potatis, alo gobi, gnocchi och andra fantastiska rätter med potatis som huvudingrediens. Min mage kurrar bara jag tänker på dessa delikatesser!

En viktig knöl i grönsaksdisken är sötpotatisen, som numera är allt vanligare i svenska matbutiker. Det är inte en potatis i egentlig mening eftersom den är av familjen vindeväxter. Men den har fått namnet potatis eftersom den till form och konsistens har mycket gemensamt med den vanliga potatisen. Sötpotatisen är från början en vild växt men har odlats sedan femtusen år tillbaka. Den är svårodlad i Sverige på grund av klimatet men i växthus lär det gå bra.

Sötpotatis är bra till mycket. Som topping på vegetarisk sushi, skivad och råstekt, klyftad och friterad osv. Om du inte har provat denna potatis än tycker jag absolut att du ska göra det. I somras gjorde jag ett recept på sötpotatis ur en libanesisk kokbok, där potatisen klyftades och friterades - mycket gott! Receptet nedan är busenkelt och kräver vare sig lång tillagningstid eller många ingredienser. Ät potatisen som tillbehör till grillat eller stekt kött, eller till ett vegetariskt proteinrikt alternativ som quorn, tzay eller seitan.

Rostad sötpotatis med vitlök och örter
4 portioner

4 sötpotatisar
3 msk olivolja för stekning och matlagning
4 kvistar färska örter, t.ex. timjan och rosmarin
1 färsk liten vitlök
flingsalt och svartpeppar

Tvätta av sötpotatisarna och torka dem torra. Skiva dem ganska tunt och lägg ut dem på ett bakplåtspapper, utan att de ligger på varandra. Det kan bli två plåtar om potatisarna är lite större. Pressa eller riv vitlöken och blanda den med oljan. Skeda ut vitlöksoljan över potatisskivorna. Smula över de färska örterna och krydda med salt och peppar. Rosta i ugnen ca 25 minuter eller tills de är mjuka och har fått lite färg. Om du lagar två plåtar så byt plats på dem efter halva tiden om du inte har varmluftsugn.

Lägg gärna upp potatisskivorna på ett vackert fat och ställ fram flingsalt och peppar så att var och en kan krydda efter behag!

Nyttigt eller onyttigt?

När hösten nu är på gång (jo det är den faktiskt) är det fullt drag på hälsocoacher och andra som jobbar med människors välbefinnande. Det är LCHF igen, 5:2-metoden och träningstips med mera. På gymmen är det lite fler som tränar än vanligtvis, även om det inte är så många som veckan efter nyår... Bloggarna svämmar över med tips om nyttig mat och fiberrik kost. Själv försöker jag vara lite nyttig och har börjat träna igen efter ett slappt uppehåll. Men jag är inte slavisk i att följa dieter och annat. Jag tror egetligen att det bästa är att äta sunt till vardags och lite gott till fest, träna och röra på sig lite lagom. Då mår man också bäst.

Jag har inget särskilt fokus på min blogg och därför har jag inte heller tiotusen läsare. Det är inte heller mitt mål. Jag vill blogga lite lagom, skriva ner mina funderingar utan krav på att prestera nya recept varje dag. För mig är bloggandet ett rent nöje; även om det ibland känns lite pressande att inte hinna blogga så ofta. Enda trösten är att det verkar vara så för många, även de mest proffsiga bloggarna.

I dag tänkte jag i alla fall dela med mig av ett recept på en paj som verkar så vanvettigt god att till och med jag skulle älska den. Den hittade jag i tidningen Hembakat som för övrigt är rena fyndet för en baktokig typ som jag. Jag har inte bakat pajen själv ännu men det kommer.

Päronpaj med myntasocker

ca 10 bitar

50 g smör
2 msk strösocker
1 msk kakao
1 1/2 dl vetemjöl

Fyllning
1 dl hårt packade myntablad
2 1/2 dl strösocker
4 ägg
5 dl crème fraîche
2 dl mascarponeost
1 msk vaniljsocker
finrivet skal av 1 citron
4 päron

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg ingredienserna till pajbotten i en matberedare och kör en kort stund så att det bildas en degboll.  Lägg ett bakplåtspapper i botten av en springform (kläm gärna fast det i kanten), ca 24 cm i diameter. Smöra sidorna av formen.

Tryck ut degbollen i formen, men bara i botten, inte upp på sidorna. Förgrädda pajbotten i ca 10 minuter, ta ut formen och sänk sedan ugnsvärmen till 175 grader. 

Lägg mynta och socker i matberedaren och kör tills allt är finfördelat. Rör samman ( i en annan skål) ägg, crème fraîche, mascarpone, vanilj och citron. Blanda ner 2 dl av myntasockret i smeten och häll sedan detta i det förgräddade pajskalet. Skala, halvera och kärna ur päronen. Skär dem i ganska tjocka klyftor och fördela dem i smeten..

Strö resten av myntasockret över smeten och grädda pajen i ca 1 timme. Om pajen blir mörk på ytan mot slutet av gräddningen, flytta ner den i den nedre delen av ugnen och täck med aluminiumfolie. Servera pajen med lättvispad grädde eller glass.

Bloggtorka

Usch vilken bloggtorka det har varit här på min funderingssida. Jag har jobbat mig blå med nya elever, nya kurser, nya kollegor och allt annat som hör höstterminen till. Imorgon kommer det ett nytt recept på något bakat. Det lovar jag!

Ullared

I dag åker vi mot Ullared. Jag och min shoppingtokiga sambo samt yngsta dottern med span på diverse saker hon behöver i sitt nya hem. Dessutom kusin Vitamin samt farmodern till mina barn, denna underbara kvinna. Själv är jag lite matt med tanke på sambons planer på att köpa ett antal Ola-Conny-limpor. Jag delar ju inte hans förtjusning över driften med den sistnämnde och hans kompis Morgan. Men det finns nog lite baksaker att köpa, hoho! Då finns det en mening även för mig. Och en Panduro-outlet ryktas det om. Det blir nog bra...

Att ha övernattande gäster...

Krabbmums på kålrot med ingefära och koriander!
Förrätt på Vann spa.

Efter en sommar med diverse resor och boende i olika former, är det dags att stanna hemma ett tag. Jag kom hem från två dagars spa med jobbet igår, och har nätt och jämnt hämtat mig. Det var inget festande för mig men MYCKET mat och en hel del jobb. Dessutom låg jag i himmelsbadet, skogspoolen och helvetes-grytan eller vad de olika bassängerna nu hette, så jag blev alldeles skrynklig i skinnet. Såna skrynklor som slätar ut sig när man torkat. Andra skrynklor är tyvärr mer beständiga tyvärr, i min ålder. Men de är årsringar som visar att man har levt anser jag. Även om de ibland kan bli VÄL tydliga.

Den här sommaren har jag inte bott hemma hos någon vän utan mest på hotell och något vandrarhem. Jag bor gärna hemma hos folk, men sover oftast rätt illa och tycker att det är jobbigt när man inte kan knata upp och göra saker tidigt på morgonen om det är svårt att sova. Jag läste i min bok Värdinnans ABC, denna ovärderliga guide i livet, att det finns oerhört många regler om man har nattgäster. Här några smakprov:

Boken låter meddela att om en gäst stannar en natt, är det gästen som ska berätta vad hen vill ha att äta till frukost men om det gäller en längre tid är det anpassning som gäller. Man bör inte med en min insinuera att man hellre vill ha kaffe än te på morgonen, om nu värdfolket dricker te. Som värdinna bör man inte fråga "söta Lisa, du äter väl välling?" utan bara servera. HU, säger jag då. Välling skulle nog få mig att vomera omgående om jag tvingades äta/dricka det. Då skulle jag nog missa det som boken menar är poängen med att tacka ja till allt - nämligen oändliga inbjudningar.

En punkt som jag helt har missat, men som jag nu kan råda bot på, är att se till att det finns byråutrymme för övernattande gäster. Det står i boken att det är fatalt om gästen upptäcker att du inte har bytt papper i lådornas botten utan att de tvingas ha samma papper som föregående gäst... Rent läskpapper, brevpapper ska finnas och detta ska ligga i en skrivportfölj av "kretonn". OMG - vad är det, tänkte jag??? Jag måste fråga mina tidigare gäster om de har saknat detta???

Värt att notera är också att man faktiskt kan föreslå sin övernattande gäster att delta i hushållsarbetet genom att t.ex. sprita ärter, sy med mera. Däremot kan inte värdinnan "pretendera att gästen alltid skall stå till reds att hjälpa". Tro det, tänker jag då. Pretendera minsann. Jaha.

Gästen får inte heller besvära tjänarna (J?) med diverse krav som till exempel att få fläckar borttagna eller göra puddingar eller sy på handdukar. Inte heller ska man hänga värdfolket i hasorna, men inte stänga in sig på rummet. Lagom är bäst. När sedan gonggongen ljuder är de viktigt att komma punktligt till måltiden. Inte söla utan se till att byta om till middagen i tid. Detta också för att tjänarna under middagen ska hinna se till att gästens skor är nyborstade och att reskappan är avborstad.

J har MÅÅÅNGA jackor och skor...

Ja, det är tuffa tag för den som ska övernatta hos en vän/bekant. Fast om ni kommer hem till mig får ni ta det som det är. Gästrummet är fullknökat med Js kläder (27 jackor har han, jodå - och tio par mockaskor. Förutom alla andra skor då). Vägg i vägg snarkar bulldoggen och gasutsläppet från honom är konstant. Några handdukar att brodera på behöver ni å andra sidan inte bekymra er om. Vi satsar på drinkblandning och liknande aktiviteter istället. Fast vi borde skaffa en gong-gong. Det är rätt coolt.

Endast Sverige svenska krusbär har

Igår kokade jag äntligen sylt på krusbären i kylen. Jag kan vara hopplöst seg med sådana saker och rätt som det är har bären skrumpnat. Men den här gången hann jag... Receptet är påhittat av mig själv med lite inspiration från gamla recept i olika böcker.

Bild: www.alltommat.se

Krusbärssylt

1 liter krusbär
350 g syltsocker
2 msk vatten

Skölj och snoppa krusbären. Lägg dem i en gryta tillsammans med vattnet och koka upp. Sänk värmen och låt puttra ca tio minuter. Ta grytan av värmen och mixa bären så att skalen går sönder. Ställ grytan på värmen igen och blanda ner sockret. Koka upp och låt småkoka i ungefär fem minuter.

Ta bort grytan från spisen och skumma om det behövs. Om du vill ha syrligare sylt kan du röra ner en tsk citronsaft i sylten. Lite vaniljessens går också bra. Blanda 1 tsk vaniljsocker med lite avsvalnad sylt och rör ner det i grytan om du vill ha en lite sötare sylt.

Häll sylten på ett par små burkar som är väl rengjorda (jag fyller dem alltid med kokande vatten). Se till att också locken är riktigt rena. Skruva fast locken och vänd på burkarna så att vakuum bildas. Ät och njut på till exempel rostat bröd, kex eller till en god greve-ost.

Min sylt blev rosafärgad men bilderna blev totalt misslyckade så jag lånar en bild från Allt Om Mat istället. Jag vet att lilla B inte gillar när jag gör så, men det är så trist med ett inlägg utan bilder...

Botaniska trädgården i Göteborg

Igår var jag och J i Botaniska trädgården, bara för att fika och promenera lite innan sommarens blommor vissnat. Jag tycker om att gå där och strosa utan direkt mål. Skutta (nåja) i den asiatiska klippträdgården och sniffa på dahlior och andra blommande underverk. Det är fint att kunna gå i en så välvårdad park utan att behöva betala ett öre om man inte vill. Det finns en valfrihet kring betalningen i entrén. Man lägger en peng som entreavgift i en sparbössa, om man vill eller har råd. Det gör att alla kan besöka parken oavsett ekonomi. Sånt gillar jag.

Efter promenaden blev det hemlagad pizza med goda grejer på. Jag köpte et pizzakit med deg och tomatsås, i sann latmask-anda. Halvfabrikat kan vara så himla avkopplande ibland och prestigelöst. Då kan man lägga energin på annat. Av fina vännen Pernilla fick jag en bit mogen taleggio-ost, en smakrik kittost från Italien. Den gråvita skorpan utanpå osten smakar inte så gott, så den kan man med fördel ta bort. Dock bör man hantera kniven bättre än jag gjorde för aj vad jag skar mig i tummen! Blodvite uppstod men snälla sambon plåstrade om och sedan tog han disk och allt. Hurra!!!

På pizzan hamnade det vi hade hemma. Kalkonsalami från Ingelstad kalkon, strimlad lök, taleggio, svartpeppar, vitlök och örtkryddor. Mums vad gott det blev!

Här kommer också en bildkavalkad från Botaniska trädgården. Jag önskar att min egen trädgård hade liknande blomsterprakt!