Julen då jag var fyra och ett halvt låg min mamma på sjukhus, eftersom min pigga lillebror hotade att göra entre tre månader för tidigt. Jag och pappa firade jul själva, vilket var lite konstigt. På den tiden var det inte så ofta papporna som hade hand om julbestyren. Jag minns att jag var orolig för om det egentligen skulle bli någon jul.
På julaftonsnatten vaknade jag i gryningen och började vittja min strumpa. Jag minns så väl att det låg något mjukt överst och jag hoppades, hoppades att det skulle vara en liten mus av riktigt skinn, som jag så gärna ville ha. Pappa vaknade till och bad mig somna om - det var nog väldigt tidigt, skulle jag tro. Strumpan som sakerna låg i hade min mormor stickat och jag har den kvar. Grön med vita och vinröda ränder. När stora F var lilla F hade hon den strumpan, de första jularna. När lilla B kom till världen och blev ett par år beslöt jag mig för att sy dem varsin egen strumpa.
I boken Julen av Malcolm Hillier hittade jag en mall som passade bra. Jag är värdelös på att sy och därför måste det vara enkelt. Vliselin och mönsterpassning och tygriktning är endast ord jag minns från slöjden. Jag tyckte att det var oändligt tråkigt att det gick så långsamt och att det var så pilligt att sy rätt.
Vill ni göra en egen så kan ni ju kopiera mallen här intill och förstora den i en kopiator.
Hur är det med er läsare - har ni strumpor vid jul? Inte bara på fötterna utan som tradition? Berätta!
Jag har strumpor till mina barn fast dom är stora nu! Inte hemgjorda, är också helt värdelös på att sy och dessutom född utan tålamod, så jag köpte ett par finfina! Godis, tidning och paket är ett måste än idag! H får klara sig utan förstås, lite svårt att smyga hem till henne om naten:))
SvaraRaderaDet blir väl så att man gör som när man var liten, vi hade inte strumpor utan det låg alltid paket undder granen och godis o tiding vid sängen. Bästa dagen på året, godis till frukost!
Älskar jul!! Kram Gisela
Vilken underbar berättelse!!! Och visst har vi strumpor här hemma också!! och spänningen är oooooolidlig på julaftons morgon, haha!!! Men visst är det något visst! Tyvärr hade jag aldrig själv någon strumpa när jag växte upp, men traditionen har alltid funnits med mina egna barn!
SvaraRaderaStööörsta kraaaaaaaaaaaamen aka
Det är aldrig för sent med strumpa! Lilla B brukar fixa en i smyg till mig! Kram!
SvaraRaderaNär jag var liten fick vi barn varsin julpåse på morgon med litet paket och något gott. Några år hade vi också skattjakt, vi fick leta efter lappar med ledtrådar som ledde oss vidare i jakten på den gemensamma presenten. Clarence var chef för upplägget på jakten, ju klurigare den var desto bättre tyckte både han och vi.
SvaraRaderaMina gossar får två stumpor var på julaftonsmorgonen, en från mormor (som hon sytt och broderat) och en från oss. Innehållet i stumporna är både nyttiga saker och godsaker.
Kram!
Hej vännen! Två strumpor låter ju fantastiskt. Skattjakt låter också bra - om man orkar. Mina ambitioner har liksom tunnats ut med åren. Jag var mycket bättre på sånt när barnen var små. Lathet? Ja, kanske det. Kram till dig kära S!
SvaraRadera