tisdag 15 november 2011

Vänner att vara rädd om!

Senaste tiden har jag flera gånger blivit så otroligt glad när någon överraskat mig på något sätt. Fina vännen Sanna skickade en söt liten present i kuvert och nu i veckan kom ett fint brev med en rolig sång från vår högstadietid för, hrm, ja så där trettio år sen eller så. Inger kom med en påse räkor och färskt bröd när jag var sjuk. Lilla B kom med coca cola och mat när jag var sjuk. Underbara och kloka kollegan Maria gav mig en liten plånka för busskortet eller vad man nu vill ha i den. Motivet var väl givet - Lilla My!

Och så i dag fick jag två små söta hästar av tenn, som vännen S-O själv gjutit till mig. De passar fint ihop med tennsoldaten jag tidigare fått.

Jag älskar att få små presenter med omtanke bakom. Presenter där givaren har en tanke bakom, där han eller hon har köpt eller gjort något för att jag skulle bli glad. Då känns det ordentligt i hjärtat! Tack alla ni fina och tack till er som jag kanske glömt att nämna här. Jag gör som Maria gjorde enligt julevangeliet - gömmer och begrundar det i mitt hjärta!  <3 <3 <3

Hur är det med er, kära läsare? Berätta om någon liten sak eller omtanke som ni blivit så där extra glad för!

2 kommentarer:

  1. Lilla goa du, jag har en fråga. Vem är och vems är lilla Alice? Valp efter Goliat eller har någon av döttrarna (F) skaffat vovve? Väldigt söt bild.
    Ha en bra dag! S

    SvaraRadera
  2. Hej sötis! Alice är valp efter Goliat och Kakafogos´ Amarant, eller som hon i dagligt tal kallas: Alice. Hon är väl sådär tre år nu, om jag minns rätt. Jättefin liten tik med lagom lång nos. Hennes mamma är lite mer högbent och långnosad än Goliat, så valparna blev inte så "snarkiga" som han. Ha det fint! Kram!

    SvaraRadera