Semestertips 2

Den här semesterveckan befinner jag mig i vackra Karlskrona, som är min uppväxtort. För er som inte varit här kan jag rekommendera ett besök i östkustens pärla nr 1. Naturen här är så vacker att man häpnar. Det är inte för inte som landskapet benämns som Sveriges trädgård. Havet är lagom vilt och gräs och träd växer intill vattnet och gör att allt ser lummigt och grönt ut, till och med vid kusten. Billigt och bra boende finns på STFs vandrarhem på Drottninggatan. För den med mer pengar och krav på komfort finns ett nybyggt hotell alldeles vid Borgmästarfjärdens blåglittrande vatten. För info om vad som händer i stan rekommenderar jag ett besök på http://www.karlskrona.se/VisitKarlskrona/ Här finns tips och idéer för den som vill veta mer om den gamla staden med historia och stadsrättigheter från 1680. En tur med skärgårdsbåten Axel tar dig till byn Nättraby där jag bodde som barn. Kyrkan vid båtfärdens slut är en av landets äldsta och här är jag döpt och konfirmerad. Här vilar också mina kära morföräldrar i minneslunden. För er med småbarn rekommenderas ett besök på Barnens gård utanför stan. Detta lekparadis i miniformat har funnits i många år och grunden byggdes av min händige lillebror som då arbetade på gården. Här finns vattenrutschkanor och möjlighet att åka hölass och klappa djur. Någon av turistbyråns stadsvandringar passar kanske den historieintresserade. Ni får veta mer om hur kungen lurade till sig stans största ö, Trossö, av Vitus Andersson från Nätrraby. Kanske också om hur stan fick sina stadsrättigheter på bekostnad av närliggande Ronneby (de har fått tillbaka sina rättigheter) och om hur staden brunnit och hur hus byggts upp igen. En liten färd till Sveriges vackraste koloniområde, Brändaholm, är nödvändig. Vackrare stugor finns inte att uppbringa. För att få köpa en måste du vara skriven i Karlskrona kommun. I bloggande stund sitter jag på Waynes coffee och äter lunch, alldeles ensam. Jag tillbringar en del av tiden här med att hjälpa min snälla, goa pappa som är sjuk. I dag har jag lagat lunch åt honom och köpt ett par sköna mysbyxor som han behövde. Lite medicin hann jag med att hämta också. Det viktigaste av allt var dock pratstunden vid hans sängkant. Det är ensamt att vara gammal och sjuk.