Som barn plockade jag gärna smultron och jag FICK plocka i morfar trädgårdsmästarens smultronland. han tyckte att jag som var flicka kunde få äta de söta bären medan "luarna" som han kallade pojkarna, kunde äta jordgubbar istället.
Jordgubbar har jag gott om i landet och vet inte riktigt vad jag ska göra av dem. Äta dem som de är kan man ju alltid göra, men varken jag eller J är så svåra på jordgubbar. Och vännen Pernilla är i Uganda - annars brukar hon offra sig utan knot. Hon äter jordgubbar varje dag under hela säsongen.
 |
| Nyskördade gubbar i kolonin |
Som ett alternativ till att servera jordgubbarna färska till glass kan man göra jordgubbssirap, som en slags jordgubbssås ungefär. Dansukker har ett recept på detta som inte är så dumt och lättgjort dessutom. Sirapen är också fin att hälla på hemgjord panna cotta. Håll till godo:
Jordgubbssirap
5 dl jordgubbar
2 dl Dansukker Glykossirap
1/2 dl Dansukker Florsocker
2 tsk färskpressad citronsaft
Skölj, rensa och dela jordgubbarna. Lägg jordgubbar, glykossirap, florsocker och citronsaft i en kastrull och sjud i 3-4 minuter. Låt svalna. Sila.
Som vanligt en fröjd att läsa fina du! Nu kommer jag att sova gott i natt :)
SvaraRaderaKram Ann-Louise
Underbara Erika älskar din fina blogg ha ha vilken härlig morfar hi hi kan tänka mig att de smakade himmelskt gott då du dessutom var utvald att få äta dem! kram Sofia med ont i halsen morrrrrr ; (
SvaraRaderaHade gärna haft de i landet, och ätit gott varje frukost. Så himlans gott!
SvaraRaderaKram Malin
Fina smultron, något jag saknar! Och jordgubbar också förstås! Här äts det amerikanska jordgubbar, helt okej de också, men inget jämfört med de nordiska :) Kram.
SvaraRaderaJag är väl en av få som inte tycker om varken jordgubbar eller smultron....men jag plockar ofta och gärna...och doften är otrolig....
SvaraRaderaKramar
Jag föredrar jordgubbar, smultronen vi har smakar ofta lite beskt. Kanske är det grannkatten som sprejat dem. Mina jordgubbar har han dock missat. Jenka gillar jordgubbar precis som matte och hon ratar smultronen. Hallon är hon en fena på att plocka. Våra smultron är tidigare än mina jordgubbar, som nog är av en senare sort. Som du märker så är smultronen våra och jordgubbarna mina.
SvaraRaderaMånga kramar till dig, S
Trädgårdssmultron kan vara beska. Jag satsar på att knycka vilda plantor i dikeskanten. Sedan finns det att köpa plantor som påminner mer om de vilda. Men det ska ju bli av också... Jag fick mina i present.
RaderaKram till dig, fina vännen! Behåll du jordgubbarna själv.
Vi har både köpta, numera förvildade (hybrider?) och helvilda. De helvilda är mindre och säkert också sötare.
RaderaSmultron trädda på strån är verkligen barndomens sommar för mig... gissa vad? Häromdagen när vi var ute på landet på utflykt fann vi smultron vid vägkanten och plockade på strå... sann lycka för mig och barnen! :) Kram vännen!
SvaraRaderaHärlig läsning - precis som det ska vara när vi kikar in här:) Alltid lika spännande att se vad du knåpat ihop för fina rader.
SvaraRaderaSmultron känns det inte som att man ser så mycket som man gjorde förr, i alla fall inte i det vilda. Nästan som när man letar blommor till midsommarstången, det skövlas lite väl mycket runt om.
Jag hade en extremt romantisk bild av smultron på stå när jag var liten. Antagligen efter tittande på sommarfilmer? Men jag vet inte nu, smultron på strå är rätt bökigt. Men fint såklart!
SvaraRaderapå strå*
RaderaGodnatt kram från Hjo : ) kram Sofia
SvaraRaderaTack finaste du!
RaderaTack från hela mitt hjärta och massor av kärlek till dig! Jag har något här på mitt skrivbord...Och ett mail har skickats till dig :)
SvaraRaderaKramar!
Hej fina Du!
SvaraRaderaJag har påbörjat så många kommentarer till dig men alltid är det något som ropar... du vet, jag är ju lite omständig när jag skriver, så det tar lite tid. När jag skriver kommentarer eller om jag skriver brev så kan jag inte bara skriva ytligt utan det kommer verkligen från hjärtat, det är samma sak när jag ska ge bort presenter, annars tycker jag att det kan kvitta.
Vilka minnen du ger mig ...smultron på strå. När jag var liten så var det höbärgning, smultron, blå himmel och solsken. Smultronsmaken är nog ett strå vassare än jordgubbarnas, lite lyxigare. Tyvärr kan man ju köpa jordgubbar hela året numera så den där förväntan finns inte på samma sätt längre. Jag tycker inte ens färskpotatisen var speciell i år, stora och smaklösa.
Jordgubbssirap lät gott, passar nog mig som är glassoman.
Nu ska vi ha filmtajm...behöver skingra tankarna lite efter kvällens vidriga snigeljakt.
Ha det gott!!
kramar fån mig, Lisa