Fiskelycka

Jag har alltid tyckt om att äta fisk, även om jag som barn föredrog de runda torskpanetterna före stekt färsk torskfilé. Panetterna var runda och i det vita fiskköttet fanns små små svarta prickar som jag alltid funderade över. Vad kunde det vara? Jag har aldrig smakat några färdigköpta panetter som smakat som de jag åt när jag var barn. Någon annan av er läsare som minns dessa? Det måste ha varit i början av sjuttiotalet, så en del av kan inte minnas dem...

Att fiska upp egen fisk har också alltid varit ett nöje för mig. Jag var ganska liten när jag fick följa med morfar och mormor och meta, vid det ganska strömma vattnet vid bron i min barndomsby. Hjortahammar heter platsen och är egentligen mest en bro över vatten. Landsvägen delar av fiskestället och morfar förmanade alltid oss barn när vi skulle gå över vägen. Min busiga kusin sprang alltid över utan att se sig så noga för medan jag, som faktiskt var ett mycket lydigt barn, såg mig om flera gånger så som min skolfröken lärt oss att göra.



Lillebror var oftast med på fisketurerna

Mask fick man själv lära sig att trä på kroken och sedan var det bara att uppskatta djupet och justera flötet. Sedan väntade man. Och väntade. och väntade. Ibland nappade det något rent otroligt och ibland var det som om alla fiskar simmat till ett annat ställe i Östersjön. Men det var ju det som var tjusningen! Man visste aldrig hur det skulle bli. Nu hade jag en otroligt tur och fick ofta väldigt många fiskar. En gång drog jag upp 100 aborrar och mörtar. De var små, så jag kastade i dem igen men höll räkningen. Jag antar att jag drog upp en del av dem mer än en gång, men ändå. Jag kunde med rätta säga att jag fått 100 fiskar den dagen.
Min mormor brukade säga att hon hoppades att hon skulle få meta när hon kom till himlen, för när hon på äldre dagar fått allt sämre syn, var just metandet det hon saknade mest. Jag tänker mig henne på att litet moln, sittande dinglande med de stadiga benen i tjocka vita strumpbyxor med ett metspö i handen.

Jag stod och tänkte på detta nu ikväll när jag lagade kokt torsk med dillsås och pressad potatis och morot. Torsken har jag köpt av mina barns farfar, som har en kontakt i Göteborgs fiskhamn. Väldigt god fisk köper man av honom.

Jag kokade upp vatten och lade i torskfilén. Sedand rog jag av kastrullen och lade på ett lock. Fisken blir då färdig medan man gör allt det andra. Jag pressade kokta potatisar och morötter i min potatispress (som är urgammal och måste bytas ut). Till detta serverade jag en vit sås gjord av smör, mjöl, grädde (den sort man föredrar), dill och kryddor. Jag älskar dill och kan aldrig få för mycket! Lite citronskal är gott att raspa ner i såsen med ett ciseleringsjärn, tycker jag. Lite fiskbuljong och kanske en tesked av Bongs fond med smak av brynt schalottenlök. Den är god i nästan allt!

Torsk är en fisk som går att variera i det oändliga, tycker jag. Hur lagar ni helst torsk?