Dagens inlägg blir utan bilder, eftersom jag bloggar på min Iphone på tåget mot Hallsberg. När jag sitter i den obokade vagnen och tittar på mina medresenärer, slås jag av hur olika vi är när vi reser. Jag har åkt oerhört mycket tåg i mitt liv, och har mina vanor och ovanor som resande. Jag vet hur jag vill sitta, vad jag vill läsa och vad jag vill äta. Och jag vet definitivt vilka typer av resenärer jag inte vill dela vagn med. Jag tänkte lista några av de värsta typerna här och nu:
1. Gloende gubben. Medelålders gubbe med våt blick, Aftonbladet och en påse Riesen chokladkola. Han sitter snett mittemot en, glor oupphörligen och klär skamlöst av dig med blicken. Allt under det att han ljudligt smaskar på kolor. När de fastnar i tänderna petar han loss dem med pekfingret, studerar noga det han petat loss för att åter stoppa in kletet i munnen.
2. Skränande fjortisarna. Uppträder alltid i grupp, skriker, skrattar, kammar sig, fotograferar sig snett uppifrån och verkar ha glömt ljuddämparen hemma. Skulle man be dem att vara lite tystare utlöser man endast nya hysteriska skrattattacker. Mobiltelefon och beige läppstift är deras signum.
3. Mobiltelefonterroristen. Talar HÖGT i sin telefon, på bruten svenska eller skaraborgsdialekt och verkar tro att han är ensam på tåget. Han avhandlar gärna gårdagens fylla och one-night-stand helt ogenerat. Han skulle spara pengar på att öppna tågfönstret och skrika genom det. Han talar så högt att mottagaren utan problem skulle höra honom ändå.
4. Vilda barnet. Kännetecken nr ett är att han har en mamma som ser helt utmattad ut. Han far högt och lågt i hela tågvagnen, klappar medresenärens jätteschäfer utan att fråga, knuffas, skriker, äter oavbrutet godis och kletar på folk i hans väg. Han åker alltid med till slutstationen. När han går av ser vagnen ut som Bagdad efter en bombning.
Kanske har jag tur i dag. Skövde nästa och inte en enda marodör så här långt. Håll tummarna för att det håller i sig! Vad har ni för spännande tågupplevelser att dela med er av? Kommentera gärna!
Hahaha...Riesengubben kommer jag ihåg. Jag har nästan annars bara roliga minnen från tåg. Te från samovar på Transibiriska och raj genom Indien.
SvaraRaderaEtt av mina absolut roligaste tågminnen är när jag som typ elvaåring åker till Stockholm med min bästis Lillemor och hennes vettvilliga lilllebror Magnus utan föräldrar...Magnus var en riktig buse och han spanade snart in en medelålders herre med skepparkrans.Han smög upp i sätat bakom, skakade en flaska med sockerdricka allt vad han kunde och sprutade över gubbens flint...åhh, vad vi skrattade!!!
Som vuxen tycker man ju att det var ett väldans tilltag men det var såå kul där och då...behöver jag nämna att gubben blev vansinnig.
Ses på måndag, M
Hahahaha! Det var det roligaste jag hört! Kram!
SvaraRaderaMinns ett par mycket fnittriga töser, i början av sina tonår, som förmodligen drev hela tågvagnen till vansinne. De var även ytterst störande på bussar.
SvaraRaderaKram, S
Ja, usch ja! Min farmor var INTE glad den gången hon åkte med oss! Hahaha! Kram!
Radera