Snabba ryck i maj månad

Nu är det länge sedan jag skrev ett inlägg här. Tiden och orken vill inte räcka till. Men nu är det dags igen.

I dag blir det tips på snabbmat när det inte riktigt finns tid att laga middag. När maj månad drar igång men brännbollsträffar, konsert på fritids, betygsättning i skolan, utvecklingssamtal tre gånger samma vecka osv. Bättre än hämtmat från hamburgerkedjorna och mer varierat än att flera gånger i veckan springa ner till thai-butiken och köpa Kai gad ka-prao (säkert felstavat men min thailändska är inte vad den varit, håhå). Sen är ju thaihämtmat jättegott ibland. Och sushi.

Igår gjorde jag snabba cevapcici (säkert också felstavat) med färdigköpt klyftpotatis och yoghurtsås. Jag använde 350 g kalkonfärs som jag blandade med en färdig kryddpåse från Willys. Märket kommer jag inte ihåg, men de har flera olika sorter. Cevapcici, kycklingstroganoff och chipotleburgare. Bra att ha hemma när du vill slänga ihop något utan att behöva tänka. Bra också för barn och ungdomar som själva ska börja laga mat och vill känna att de lyckas i köket. Det gäller att börja så smått så att matlagning blir rolig.

Snabbast går det att bara blanda ihop en burk goda bönor med lite skivad rödlök och en god balsamvinäger. Bryt gott färskt bröd till och kanske ett glas rött. Vanvettigt gott i sin enkelhet.

Ett annat säkert kort i mitt snabbmatskök är rårakor med lingon. Riv tre till fyra potatisar per person och blanda dem med ett uppvispat ägg. Krydda med salt och peppar och stek rakorna i smör och lite olja på ganska hög värme. Jag vill ha dem väldigt tunna och krispiga så jag lägger dem gärna på ett galler i ugnen om jag gör till fler än mig själv. Då håller de sig och blir inte sladdriga som en gammal glosbok. Servera rårörda lingon och kanske lite riven vitkål. Supergott!

Helgen som gick var full av aktivitet och på söndagen var det snabba ryck som gällde för att få i sig lite lunch. Några stekta skivor kycklingfalukorv fick samsas med lite lök, sallad, ananas och chipotlepuré mellan två skivor bröd. Till detta några klyftor potatis som fått en stund i ugnen.

Edamamebönor tillhör det som kallas lyx. Jag har alltid en påse frysta som bara är att ta fram, koka och njuta med flingsalt. Om inte min mage sa stopp kunde jag äta det oftare.

Couscous är också bra mat på våren och sommaren. Laga efter beskrivningen på förpackningen. Ibland tar jag kallt vatten istället för varmt och då blir min couscous bättre. Men det tar längre tid så klart. Sedan blandar jag i vad jag har av rester. Stekt halloumi, korv, köttfärs, tofu, kyckling eller grillade grönsaker. Till detta äter jag ajvar relish, naturell yoghurt, färdig dressing eller hoummus. Supergott och lätt.

 

Snabbmat? Hur snabb då?

Vid vissa tillfällen äter jag och min familj på snabbmatställen som MC Donald’s, Burger King och Max. Det går förhållandevis snabbt att äta, du vet alltid vad du får och­­ det är inte svindyrt. I lördags blev jag dock mycket fundersam över om vi verkligen använder rätt ord när vi säger ”snabbmat”? Vi besökt Max hamburgerställe utanför Karlskrona efter sista turen till återvinningsstationen.

Max har ett lite annorlunda system, som man väl från början måste ha haft en tanke med, men som jag har svårt att se vitsen med. Man köar (länge) och kommer slutligen fram till personalen som tar emot ens beställning. Två gånger fick jag upprepa vad jag ville ha, likaså min bror. Nästa anhalt är en person som tar betalt. Också där fick jag upprepa min beställning innan det gick in. Mellan dessa två står en person och grejar med maten, något förvirrat.

Bättre snabbmat är svår att hitta!

När vi betalat hade vi köat i över tjugo minuter, fast det bara var fem personer före oss. Vi fick sedan vänta en bra stund på maten, som var ljummen när den nådde bordet. Jag beställde sist av oss fyra men fick min mat tio minuter före min bror som beställt först. Mellan borden hasade en man omkring lite planlöst och såg allmänt vilsen ut. Han pillade lite med att fylla på kaffeautomaten. Ingen risk att han nånsin kommer att stressa ihjäl sig, om man ska försöka hitta något positivt i hans arbetssätt.

Vart vill jag då komma? Jo, jag funderar på om man ska höra av sig till sådana restaurangers ägare och fråga vad deras personal sysslar med? Jag menar, jag är kund och förväntar mig det jag betalar för. Mat relativt snabbt och dessutom varm mat. Jag orkade inte klaga på plats denna gång, för det ger ju sällan något annat än dåligt humör hos en själv. Men jag funderar på hur ägarna annars får veta att deras restaurang faktiskt inte håller måttet?

Om jag hade en restaurang, oavsett nivå på maten, skulle jag vilja att mina gäster kompenserades om de inte var nöjda. Jag skulle dela ut gratis lökringar till de som fått vänta orimligt länge eller som fått fel mat i sin beställning. Dessutom skulle jag instruera min personal att prata med kunderna. Vara trevliga och be om ursäkt för att de fått vänta. Säga att det tog onödigt lång tid idag men att jag hoppades att de snart kommer tillbaka igen och att det då ska gå snabbare. 

Sushi - godaste snabbmaten tycker jag!

Jag kommer aldrig att handla där igen, det är ett som är säkert, men många andra kommer att göra det. Är vi för flata när vi betalar för mat? Hur brukar ni göra? Klagar ni om ni tycker att det ni betalar för inte är som ni förväntat er? Eller tiger ni, äter och går er väg? Jag är nyfiken!

För övrigt är sushi den bästa snabbmaten i mitt tycke, eftersom du sällan blir besviken och alltid blir mätt. Men min familj är i två läger då det gäller sushi. Vi som älskar det och de som INTE älskar det. Smaken är som baken och i dag åker jag till Alingsås för att konferera och äta god mat. Jag återkommer med rapport om det. Ha en fin tisdag, alla ni fina läsare!