onsdag 31 juli 2013

På resa

Jag är just nu på resande fot (igen) i vårt vackra land. Det är svårt att blogga från min kära IPad, och dessutom svårt att kommentera era bloggar, ni som jag alltid är inne hos och brukar kommentera. Men jag följer er hela tiden. Hemma igen i helgen och då ska jag blogga igen. Matäventyr och betraktelser under resan.

I dag var vi i en delikatessbutik i Askersund som var helt underbar. Ni ska få adress och länk till denna guldgruva senare. En man som kunde allt och lite till om det han sålde. Hög kvalitet rakt igenom.

Vi besökte också en chokladbutik med ett fantastiskt sortiment och trevlig personal även där. Mer om detta senare. Nu ska jag knoppa in i min hotellsäng. Imorgon blir det sightseeing och shopping i Örebro.

Ja, jag ska väl inte glömma att berätta att jag äntligen hälsat på den ljuva Sofia i sitt underbara trähus i Hjo. Himmel vilken kvinna hon är. Jag menar på alla sätt. I mitt hjärta har hon en alldeles särskild plats. Tack Sofia för din värme och generositet. Kusin Vitamin och J hälsar och tackar!

söndag 28 juli 2013

Bak istället för boll

När de flesta andra verkar häcka framför TVn för att titta på tråk-Zlatan bakade jag. Underbart att få dega lite, hihi! Igår var det busväder i Göteborg och när jag kom ut från lilla Bs lägenhet (där jag sovit över i bästa mamma/dotter-mys-stil) var det en stor sjö under bron där spårvagnarna går. En tant hade försökt köra genom sjön och hennes bil hade lagt av. Så där stod hon på en refug, strandad mitt i vägen. Ursäkta, men trodde hon verkligen att hon skulle kunna köra genom allt det där vattnet? Ja ja, jag säger då det.

Åskat har det också gjort men under dagen sprack det ändå upp och blev ganska varmt. Jag och J tog en runda på stan bara för att promenera och göra ingenting. Vi åt lunch och drack finkaffe (dyr-kaffe) och bara vilade oss. Skönt att göra det nu när semestern går mot sitt slut. Vi har dock en vecka kvar, men det börjar kännas att vi snart ska tillbaka till jobben. Jag vill inte tänka på det av flera skäl. Just nu längtar jag inte alls dit, men det ändrar sig nog när jag får träffa mina elever.

Vad bakade jag medan Zlatan sprang och skuttade? Jo, biscotti eller cantuccini som de också kallas. Två olika sorter, för jag gillar att ha dem i burkar och ta fram när suget sätter in. För det gör det ju. Allt som oftast här. Då passar det fint med en biscotti att doppa i kaffet tycker jag. Det finns olika varianter, men jag använde Lisa och Monica Eisenmans recept ur Vinterns söta, som inspiration. Sen ändrade jag lite och lade till och drog ifrån i vanlig ordning.

Jag ger er deras recept här, så får ni själva avgöra om det är bra som det är eller om ni vill ändra. Jag skippade kryddorna i den ena smeten och tillsatte istället 3 msk kakao och en dl hackade cashewnötter. I den andra smeten tog jag bort kryddnejlika och bytte ut en del av mjölet (ca hälften) till musli med frukt och nötter. Det blev gott som sjutton!

Biscotti

ca 40 skorpor

100 g smör
2 dl strösocker
3 ägg
7 - 8 dl vetemjöl
2 tsk malen ingefära
2 tsk malen kanel
1/2 tsk malen kryddnejlika
3 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1/2 tsk salt

Rör socker och rumsvarmt smör poröst. Tillsätt sedan äggen ett efter ett. Blanda de torra ingredienserna och rör ner dem i äggsmeten och arbeta ihop till en deg. Låt vill en stund i kylen. Dela sedan degen i tre bitar och rulla ut dem till längder. Lägg dem på en plåt och platta till dem en aning. Grädda längderna i ca 15 minuter. Ta ut plåten och stäng av värmen i ugnen. Skär längderna på snedden i lagoma bitar, ca 2 cm. Lägg bitarna på sidan så att de kan torka och ställ in plåten i ugnen igen. Låt dem stå där på eftervärme tills de är torra och fina.

Jag brukar torka mina ganska länge, nån gång över natten. Min bror tycker att de blir alldeles för hårda då men jag gillar när de är knapriga! Jag tänkte ge bort några påsar med dessa godsaker och vad är väl bättre än att få den i egendesignade påsar? Min nya devis kan läsas överst på påsen, hihi! Håll med om att det är sant!?




torsdag 25 juli 2013

Italienska toner i Lerum

När inte Muhammed kan komma till berget får berget komma till Muhammed. Så enkelt kan det vara ibland. När man har middagsgäster som har svårt att komma ifrån hemmet av olika skäl, kan man helt enkelt ta med sig middagen och åka hem till sina gäster, som då blir gäster i sitt eget hem. Man bör dock tala om det för dem först, så att det inte blir en chock när man står där på trappan med kylväska, pastamaskin, viner, öl, champagne och andra godsaker. Det KAN ju vara en trevlig chock för all del, men har man otur är gästerna inte hemma och då blir det ju inte så bra.

Jag och J hade i alla fall bjudit hem hans bror med fru till, hrm ja, sig själva då. Vi åkte hem till dem och sa "välkomna hem till er själva". Jag fick en fin värdinnepresent (jodå) i form av muffinsformar och en underbara Lilla My-handduk från Ekelöf. Fint ska det vara minsann! Jag älskar de handdukarna så det var mitt i prick.

Jag tänkte ge er en bildkavalkad över dagens alla övningar, men måste sovra bland alla bilder. Det pågick nog VM i pelargontäthet på deras altan och en massa annat som jag inte får plats med här i inlägget. Men ni får tänka er ett timmerhus (stort som tusan) mitt ute i skogen. Grått med blå knutar, omgärdat av en gärdesgård av ny modell men i gammal stil, en gäststuga (som vi invigde) av högsta klass med kaffemaskin, minibar och underbara affischer samt en bäddsoffa som var sprillans ny.



Vi inledde dagen med rosévin och räksallad på altanen. Helt i min smak. Tyst, lugnt och stilla i skogen. Förutom nyinköpta hästens frustande då. Vi tog en promenad till hagen och hälsade på den vackra damen i fråga. Ett fjortonårigt sto som är väldigt snäll. (Tanken var att jag skulle rida på denna finfina indianhäst men nackspärr satte P för detta, håhåjaja!)

Fina Lena med fina Karinka!
När vi kom tillbaka gjorde jag lakristpannacotta. Vi softade i solen och hade det allmänt avspänt i väntan på att bli hungriga igen, hihi! Sedan tog vi fram pastamaskinen och den i förväg knådade degen (tack till J för hans knådkunskaper). Vi kavlade, och kavlade... När degen var lagom tjock gjorde jag ravioli med nya formen som jag köpte hos Bagaren och Kocken i april, men ännu hade inte använt.



Lena är nu övertygad om att en pastamaskin är ett måste i hemmet. Jag kan bara hålla med. Ravioliformen likaså. Den gjorde att raviolierna (?) höll ihop bättre än någon annan ravioli jag tidigare gjort. Perfekt!


Jag fyllde dem med ricotta, päron och lite hackad rökt kalkon. De fick ligga och torka på ett bakplåtspapper en timme eller så innan vi kokade dem. Under tiden åt vi förrätt bestående av en fantastisk champagne från Pol Roger och till den kallskuret av kalkon, grissini och riktigt goda oliver.


Raviolin serverades med en rumstempererad sås av valnötter och parmesanost. Några ugnsbakade cocktailtomater och lite färsk basilika till detta, utgjorde såväl lite syrlig smak som en färgklick.

Som tredjerätt serverades ett Amaronevin med några utvalda ostar som pecorino, parmesan och en som vi alla glömt namnet på. Den luktade som min pappas gamla strumpor kan jag säga... Urk!



Desserten intogs framåt tiotiden och var då som jag tidigare nämnde panna cotta med lakrits. Hallonsås och saltlakritsflingor var till behör som lyfte det hela till en kulinarisk höjdare. Hur mätta blev vi? Ja, inte galet mätta för vi åt i väldigt många timmar och det var inga mängder av någonting. Våra gäster var mycket nöjda sa de, och tyckte att vi gärna fick bjuda hem dem till sig själva fler gånger. Inga problem!

Recept på valnötssåsen får du om du klickar HÄR. Panna cottan följer nedan och kommer från bloggaren Bland bakverk och kastruller.


Lakrits-panna cotta

5 dl grädde
2 gelatinblad
1/2 dl socker
1 msk lakrits pulver

Lägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 min. Koka upp grädde, socker och lakritspulver. Krama ur gelatinbladen och tillsätt i gräddblandningen. Rör om tills gelatinet löst sig. Häll upp i formar och låt stå i kylen några timmar. 

Jag mixade vanliga hallon med lite socker och hällde ovanpå panna cottan. Sedan lade jag dit några flingor av lakrits som jag fått av Lilla B. Hon har köpt dem hos ÖB vet jag.

måndag 22 juli 2013

Lakritsglaze

Vilken ljuvlig värme vi har i vårt land! Åtminstone i de södra delarna av landet har det varit fantastiskt soligt och varmt väder de senaste veckorna. Jag och J enades i dag om att vi nog aldrig tidigare lyckats pricka in så bra väder på vår semester förut. Dessutom är ju detta vår första gemensamma semester ihop, helt och hållet. Då vi var särbo sågs vi kanske halva semestern men nu är det på heltid. Hittills inga bråk eller sura miner.

I dag som så många andra dagar/kvällar har vi grillat i vår lilla trädgård. Denna gång blev det en köttbit som kallas något på spanska, men jag har glömt vad, haha! Det är brasilianskt sätt att stycka och mycket mört. Mörare än biff och billigare än oxfilé. Visst är det bra att köpa närproducerat och svenskt, men den här gången fuskade vi.

Jag gjorde pepparbiff av bitarna och doppade alltså kanterna i grovmalen svartpeppar. Annars bara salt på köttet. Färsk skivad ananas med muscovadosocker lades också på grillen. När det var färdiggrillat penslade jag på en glaze med lakritssmak. Mums, vill jag lova! Till detta hembakad focaccia och nykokta sockerärter från eget trädgårdsland. Ibland är livet rättvist!


Lakrits- och honungsglaze
(Ur boken "Lakrits", av Elisabeth Johansson)

1 tsk whisky
1 tsk lakritsgranulat
2 msk japansk soja
1/2 dl sweet chilisås
1/2 dl flytande honung
1 msk olivolja

Blanda whisky och lakrits i en skål och rör tills lakritsen lösts upp. Tillsätt resten av ingredienserna och rör till en sås. Pensla denna på köttet när det är färdiggrillat. Jag penslade ananasen också och det blev supergott!

Goliat njöt av alla sina bollar under den
varma dagen, men efter grillningen fick
han mumsa på köttets fettkant!

söndag 21 juli 2013

Rocky road-tårta och goda vänner

Det har varit en ovanligt solig semestervecka och vi har gjort mycket, även om vi spelat på hemmaplan. Cykelturer till havet, middag på restauranger, fika hos dottern, shopping och glass i stan (mycket gott att äta blir det), häng med fina Malin, grillpartaj med några av vännerna... Det har varit en helt ok fjärde semestervecka.

I morse var det disigt här i Göteborg och jag har ägnat förmiddagen åt städning efter festen igår. Det blir ju en del att plocka med, även om jag försökte röja lite redan under gårdagskvällen. När gästerna kom bjöd vi på smördegssnittar som jag slängde ihop i flygande fläng. Jag hade nästan glömt att jag skulle göra dem - tur då att det var fryst och färdigkavlad smördeg på rulle jag skulle använda. Jag gjorde en röra av köttfärs, chipotlepure, tomatpure, lök, paprika och lät den kallna. Sedan bredde jag ut den på smördegen och rullade ihop den som när man gör kanelbullar.

Andra fyllningen var helt enkelt smulad getost och rostade pinjenötter. Lite honung ringlad över det - klart! Jag skar längderna i lagoma skivor, gräddade dem med snittytan uppåt efter att ha penslat dem med lite uppvispat ägg. 225 grader i fem, sex minuter. Det beror lite på ugnen så klart. De sista körde jag på varmluft eftersom tiden var knapp.

Till snittarna drack vi bål gjord på flädersaft, seven-up, vodka och massor av is och även bigarråer (nu börjar de ta slut...). Sedan blev det krocket för några av gästerna. Det ryktades om både fusk, ändrade regler under spelets gång och sura miner.

Den här gången hade vi bjudit vännerna med uppmaningen att ta med det kött och den dryck de ville ha. Vi bjöd på pastasallad med pesto, såser och hembakad focaccia. Jag tycker att det kan vara ok att faktiskt göra så nån gång. Det kanske verkar snålt i någons ögon men det handlar mer om att så här får var och en grilla precis det hen tycker bäst om. Samma med dryck. Det sparar också lite tid för den som bjuder. Den tiden lade jag på att baka en smarriga tårta som var rena sockerchocken.

Banansalsa

2 bananer
1/2 l grekisk yoghurt 3,5 %
1 1/2 tsk gul curry
Salt och peppar efter smak

Mosa bananerna och blanda ihop med övriga ingredienser. Minska på banan eller öka yoghurten om du inte gillar att det blir sött. De flesta älskar denna superenkla salsa. Gör den ganska nära inpå själva middagen för den blir gärna lite grå och tråkig i utseendet efter en stund, då bananen mörknar.

Receptet är lånat från tidningen Baka 2/2013

Rocky road-kladdkaka

Kladdkaka
150 g smör
3 ägg
300 g strösocker (3 dl)
15 g vaniljsocker (ca 1 msk)
40 g kakao (ca 1 dl)
210 g vetemjöl (ca 3 1/2 dl)

Kolatäcke
100 g socker (1 dl)
75 g grädde (3/4 dl)
70 g sirap (1/2 dl )
35 g smör

Topping
2 dl minmarshmallows
10 dumlekolor
1 dl pistagenötter
1 dl salta cashewnötter

Smörj kanten på en springform, ca 22 cm i diameter. Lägg bakplåtspapper i botten. Smält smöret till kladdkakan och låt svalna. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda vaniljsocker, kakao och vetemjöl och vänd försiktigt ned detta i äggvispet. Rör ner smöret försiktigt. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen, ca 12 minuter i 200 grader. Låt kakan svalna. Den kan upplevas väldigt lös men det är bara gott när den stelnat lite.

Kolasmeten gör du så här: Lägg alla ingredienser i en kastrull och koka upp. Låt koka i ca 10 minuter. Låt svalna något. Häll kolasåsen över kakan innan du tar bort kanten på springformen. Strö över kolor, marshmallows och nötter.

Jag hackade nötterna grovt och bytte dessutom ut pistagenötterna mot paranötter och mandel. Dumlen bytte jag ut mot små små fudgebitar som jag köpte i Edinburgh - galet goda. Egentligen kan man lägga på vilka nötter som helst och goda kolor eller fudgebitar. Balansen mellan salt och sött är det som gör att blir så himla gott. Vansinnigt sött så klart, men det smakar bra till en kopp kaffe, tro mig!














onsdag 17 juli 2013

Bigarråer i massor

I dag har jag varit ute i solen som de flesta svenskar brukar när det är vackert väder. En cykeltur till havet och där placerade jag mig på en klippa, långt ifrån barn som springer över ens filt, sprätter sand i ens kaffe eller skriker och härjar. Jag tror att jag håller på att bli en kärring, för jag har ganska liten tolerans mot barn som bråkar. Eller snarare de föräldrar som inte tar tag i sina bråkande barn. Alla barn bråkar så klart men vissa får hållas onödigt mycket och föräldrarna verkar inte våga ta tag i situationen.

Nåväl, detta slapp jag i dag. Väl hemkommen tog jag tag i syltkoket av de bigarråer vi hämtat i kolonin dagen före. Tio kilo ungefär, vilket är alldeles för mycket för att äta upp som de är. Lilla B fick en påse, likaså J:s barn men de ville inte ha eftersom de fått bär tidigare. Vad göra? J kärnade ur ett par kilo igår, så de hällde jag i en gryta tillsammans med syltsocker och citronsaft. Bigarråsylt kan väl vara fint att ha fram emot hösten, på gröten eller till osten. Receptet hittade jag på www.matklubben.se Sök på "körsbärssylt" så hittar ni följande smarriga recept.


Körsbärssylt med choklad och konjak

1 kg körsbär eller bigarråer
1 kg syltsocker
1 msk citronsaft
75 gram riven mörk choklad
2 msk konjak, kan uteslutas 


Skölj och kärna ur körsbären. Mixa eller finhacka bären. Blanda bärmassan, citronsaften och syltsockret i en gryta och koka i 4 minuter. Tag grytan från värmen och skumma noga. Blanda i chokladen och konjaken. Häll upp på varma, väl rengjorda burkar. Förslut. Förvara svalt.

tisdag 16 juli 2013

Vitlöksmarinerad sötpotatis och en annan sötpotatis

Bild från Malins blogg
I dag ska jag träffa världens goaste sötpotatis, nämligen Malin med härliga bloggen Malins Diner och butiken Annies stuga. Vi ska bara mysa, shoppa och peta i oss god mat och vin utan större besvär om jag känner oss rätt. Nu är Malin inte av potatisform utan mer så där fint formad, ni vet. En sån där go och fin kompis som alla vill ha. Hon är vacker, klok och rolig. Dessutom fantastiskt duktig på mat och dryck och om ni har vägen förbi Glommen (detta sommarparadis) så ska ni absolut titta in i Annies stuga och handla lite gott te eller några vackra muggar. Eller varför inte en skål från danska Mynte?

Varför är jag inne på sötpotatis då? Jo, vi åt libanesiskt i helgen när kära mor var på besök. Hon har inte så många chanser att smaka på detta exotiska kök i lilla stan där hon bor. Jag brukar alltid passa på att laga nåt lite annorlunda så att hon får en matupplevelse när hon är hos mig och hälsar på. Sötpotatis tillhör inte hennes matvanor, det visste jag.

Jag gjorde en lammstek med ben i ugnen som huvudrätt. Massor med vitlök och olja, salt och peppar. När jag gör smakrika tillbehör brukar jag liksom låta köttet vara kött, utan en massa spännande kryddor. Det kan faktiskt bli för mycket annars. Lamm är ju dessutom så smakrikt i sig själv.

Till lammet serverade jag en tabbouleh med mycket citron och persilja. denna kryddade jag som sig bör med sumak, en libanesisk krydda som jag får av min underbara granne, Fadia, med rötter i Libanon. Vad mer att äta? Jo, en härlig yoghurtröra med oliver och så då sötpotatis. Mycket gott vill jag lova er! Svensk färskpotatis (nypotatis på blekingska) är väl gott men inte varje dag hela sommaren. Sötpotatis är galet gott - prova själva om ni inte redan är frälsta!

Patata helwe motabale
(vitlöksmarinerad sötpotatis)

3 mellanstora sötpotatisar
1 dl färskpressad citron
1/2 dl olivolja
3 pressade vitlöksklyftor (jag tog dock en hel färsk liten vitlök)
1 tsk rödvinsvinäger
salt

Skär potatisen i klyftor och fritera dem gyllenbruna i matolja. Låt dem rinna av på hushållspapper medan de svalnar. Blanda citron, olivolja, vitlök, vinäger och salt. Blanda potatisen med vinägretten och låt marinera en timme. ät och njut!

Vi var lite i tidsnöd så vi lät potatisen marinera en kvart vilket gick alldeles utmärkt det också.

Labne bel toum
(silad yoghurt med vitlök)

1 liter naturell yoghurt (eller turkisk på burk)
3 pressade vitlöksklyftor
2 kvistar mynta, bara blad
chilipulver efter tycke
2 msk hackade svarta oliver
2 msk olivolja
salt

Sila yoghurten genom ett kaffefilter så att den blir tjock och krämig. Det tar ca fyra timmar. Eller så tar du färdig turkisk yoghurt istället, ca 5 dl. 

Blanda allt utom olivoljan. Smaka av med saltet så att du får en lagom sälta. Lägg upp på en tallrik eller i en skål. Garnera gärna med färsk gurka och mynta. Ringla över olivolja.

lördag 13 juli 2013

Fest hos mig för alla er fina bloggisar!

Sommartid är tårttid och kaktid. Fikatid och glasstid. Det märks på recepten på bloggar, i magasin och även i dagspress. Samtidigt vimlar det av nyttiga tips på smoothies, sallader, power bars och annat som man kan stoppa i sig. Den här blandningen gillar jag. Lite nyttigt i magen gör att man med något bättre samvete kan ta en tårtbit till och mumsa utan att få ångest över kommande bilringar.

Jag läser bloggar, njuter av bilder och finurligheter men har ibland svårt att orka/hinna med att kommentera. Från min Iphone gör jag det sällan eftersom den bråkar med mig om publiceringen av kommentaren ibland. Då tröttnar jag. Men jag läser er allihop: Sofia som bakar, Mårtenssons som korvar till det, Amy som vegeterar, Remsan som radiopratar, Malin som dinerar, Lollo som glittrar, och Pralinen som är lycklig och alla ni andra. Kika gärna in på dessa bloggar - de finns alla i listan till höger.

Jag önskar att jag kunde bjuda in er allihop till en bloggfest och bjuda på den godaste tårtan jag vet. Ni får tänka er en sån fest. I min lilla trädgård, bland blommande clematis och växande ruccola. Jag skulle ha mitt finaste gröna förkläde från Green Gate och krama er alla hårt. Ni skulle få sitta där och bli serverade kaffe eller te som ni ville. Latte till en, espresso till en annan och så vidare. Och så skulle ni få tårta med passionsfrukt och choklad på blommiga assietter. Med finskedarna till. Och en hemlagad kola att tugga på. Vi skulle skratta, prata mat och solen skulle skina på oss. Så skulle det vara på min tårtfest för alla er fina bloggvänner.






onsdag 10 juli 2013

Knäckande gott!

En vän till mig (som jag inte träffar så ofta men ändå tycker mycket om) delar en passion med mig. Ibland kan man läsa på hennes facebookstatus att hon mumsar knäckebröd med kaviar, fast det är kväll. Och liksom jag njuter hon av det! Ja, ni vet! Det där med att man inte borde äta på kvällen. Det verkar nästan tabu att våga berätta att man tar en macka på kvällen, för USCH och fy det får man inte göra. En annan vän till mig äter absolut ingenting efter klockan sex på kvällen. OM hon gör det måste hon göra en massa sit ups och andra övningar. Hon vaknar alltid vrålhungrig och äter typ gröt, musli, yoghurt, mackor och jag vet inte vad till frukost medan jag sitter där med mitt kaffe. Så olika kan det vara.

Jag brukar aldrig klaga på de som äter jättefrukostar, för det SKA man göra. Själv får jag extremt ont i magen om jag äter tidigt på morgonen och dras med det hela förmiddagen. Om jag däremot äter något litet vid halv åtta och sedan en smörgås vid halv tio. Då mår min mage fint. Sedan blir det de där målen som man ska äta ni vet; lunch, kanske nåt mellanmål och så middag.  

Men sen är det det där med kvällsmackan... Jag är hungrig vid nio på kvällen, så är det bara. Lägger jag mig med kurrande mage så kan jag inte sova. Tro inte att jag inte försökt ändra på detta, för det har jag. Med skämsmössan på har jag smugit med min kvällsmacka, eftersom jag vet att man inte får. Alla som hävdar att det är så HÄRLIGT med en brakfrukost brukar bekymrat rynka på näsan åt min kvällsmacka, så jag pratar inte om den. Men ni kan få veta, mina kära bloggisar, för jag tror att ni förstår. Man är som man är och kanske inte ska lägga så mycket energi på att försöka ändra på det. 

Jag vet ju att det inte är nyttigt att vräka i sig mat sent på kvällen, men det är inte det jag menar heller. En eller två knäckemackor med kaviar. Det är det. Nu har min kära moder gett mig ett lättbakat recept på fröknäcke som gör människan glad, oavsett om man har kaviar på eller inte. Ost funkar utmärkt liksom bara smör. Lättbakat är det också vilket passar mig fint. 

Mammas fröknäcke

2 dl dinkelvetemjöl
1 dl sesamfrö
1 dl solroskärnor
1/2 dl linfrö
1/2 dl rapsolja
2 dl ljummet vatten
flingsalt efter tycke och smak

Blanda alla ingredienser i en skål och låt stå och dra ca 15 minuter. Klicka ut smeten på bakplåtspapperklädda plåtar som du tycker. Bred ut smeten till tunna bröd. Strö flingsalt över bröden.

Jag gjorde lite olika "plättar" men om man är mer strukturerad kan man göra jämna och fina rundlar eller raka och fina rektanglar. Vad vet jag!? Bara fantasin sätter gränser. Jag provade också att göra en avlång variant ungefär som Finn Crisp ni vet och det blev jättebra. Nästa gång ska jag prova att ha parmesan i smeten, kanske rosmarin eller nåt.

Grädda i 150 graders varmluftsugn i 30 minuter (på två plåtar) och byt plats på plåtarna efter halva tiden. Om du inte har varmluft får du grädda längre tid, lite beroende på hur din ugn är. Kanske upp mot en timme i 150 grader - du får prova dig fram. Väl värt besväret i alla fall.





tisdag 9 juli 2013

Potatissallad med senapsfrön

Nu är det matlagning som gäller igen, efter lyxen att ha ätit ute/hos vänner o familj i veckor. I helgen hade vi 3/4 av barnen på besök hos oss, och vi grillade som de flesta svenskar gör när vädret tillåter. Lilla B och stora F röjde bland gamla leksaker och nu har vi ett berg med "skräp" som ska skänkas, slängas och återvinnas på olika sätt. Det tar aldrig slut i vår källare.

Nåväl, maten blev god. Grillad kycklingfilé och tofu serverades med sås från Texas Longhorn, haricots verts-sallad och potatissallad. Här följer några recept väl värda att prova.

Potatissallad med senapsfrö

Koka 750 g små färskpotatis i åtta minuter. Är de stora kan man halvera dem. Lägg potatisarna i en form med bakplåtspapper i botten. Häll på en blandning av 2 msk olivolja, 1/2 färsk pressad vitlök (eller mer om du gillar vitlök), 1tsk bruna senapsfrön, 1tsk malen spiskummin, 1 tsk chilipulver, salt och peppar efter behag. Blanda runt så att all potatis får kryddblandning på sig.

Ugnsbaka i ca 35 minuter tills potatisarna är lite spröda. Mums!


Sallad med haricots verts och fetaost

Lägg 50 g ruccola på ett vackert fat. Fördela 200 g lättkokta haricots verts över salladen. Smula över 200 g god fetaost. Strö över 50 g rostade pinjenötter. Slutligen blandar du en dressing av 4 msk god olivolja, 1 msk vitvinsvinäger, 1 tsk flytande honung och 3 msk färska hackade örter. Jag tog basilika, oregano och timjan. Salta och peppra efter tycke och smak. Häll dressingen över salladen. Supergott! 

Recepten är inspirerade av tidningen Elle Mat och vin, senaste numret.



söndag 7 juli 2013

Vaser så in i vasen...


Ja, nu är vi hemma från vår sydliga resa med allehanda spännande inslag. Ni som följer mig på Instagram har ju redan sett alla bilder (nästan) från min och J:s semesterresa till Ystad och Karlskrona. I Ystad blev vi fägnade med såväl guidning av denna lilla pärla till stad, som drink med tilltugg (goooda!) hemma hos det fantastiska paret Mårtenssons. De är väl värda ett besök även på bloggen, om det nu finns någon läsare här som inte redan har besökt dem. De kan faktiskt allt. Korv, kultur (ja, korv är också kultur- jag vet!), vin, all annan mat - ja allt faktiskt. Jag och J hade en fantastisk dag med dessa goa människor och nästa gång blir det hos oss här i Götet hoppas vi!

Färden gick vidare mot Karlskrona och där hade vi många trevliga stunder med familjen. Mycket god mat blev det också här och det är inte utan att vi känner oss aningen tjocka på mitten efter denna kulinariska vecka. Höjdpunkten för egen del var pizzan med lotusrot och babybläckfiskar - när det gäller mat. Den andra höjdpunkten var att komma hem till mitt och J:s gemensamma hem, som sambo på riktigt liksom. Vi stack ju iväg dagen efter att J lämnat sitt hus, så det är först nu vi kan känna efter hur det känns. För min del känns det riktigt bra och jag tycker att det är skönt att J slipper kuska mellan sitt och mitt hem. Nu gör vi saker tillsammans på ett annat sätt och det blir säkert bra, även med alla hans vaser som flyttat hit, hrm.

J samlar på ALLT som det står Uppsala/Ekeby på eller möjligen nya favoriten Syco, från Danmark. Saker från sextiotalet är ju så klart allra bäst design på (se på mig, hihi) men det finns en gräns för hur många vaser man kan ha i en trerumslägenhet, eller hur? Redan i Ystad högg J tag i en loppisvas, i suspekta färger som definitivt inte passar in hos oss, på nåt torg och vägrade släppa taget om densamma. Han går nu under namnet "vaskramaren" hos de berömda Mårtenssons...

På väg hem från Karlskrona gjorde jag misstaget att släppa in honom ensam hos nån saksamlare. Denna kluriga man lurade på honom inte mindre än ett trasigt fat med orden "du kan ju lägga frukt på det så syns det inte att det är trasigt". Kan man anmäla sånt i EU-domstolen eller nåt? Va? Dessutom var det blått och gult. Herreminje! Därutöver hade han en brunmurrig vas i andra handen jämte en lampfot som han var överlyckligt över att ha prutat till sig för sextio kronor. Mitt humör sjönk en aning på vägen, men jag bet ihop. Fyra "nya" saker till våra övriga sjuhundratusen.

Den berömda foten...
Väl hemma tänkte jag och tänkte. Hur ska jag kunna leva med dessa totalt överflödiga ting? Nåväl, vi är ju två och nån talan vad gäller inredningen ska väl J också ha. När han så var iväg på ett ärende beslöt jag mig för att öppna mitt sinne och faktiskt försöka hitta en plats för åtminstone lampfoten. Sagt och gjort jag lade pannan i veck och när J kom hem hade jag en överraskning. Lampfoten matchade en tavla av karlskronakonstnären Kjell Hobjer. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig, men fatet kommer att hamna i källaren, tro mig.  Nästa projekt får bli att hitta en skärm till foten.

Imorgon blir det potatissallad med bruna senapsfrön på bloggen. Jag har börjat laga mat igen.


torsdag 4 juli 2013

Sjörök

Ikväll blir det ännu ett restaurangbesök - jag har inte lagat mat på flera veckor nu. Hembjudna till vänner kors och tvärs och däremellan restauranger i mängd. Lyxigt, men imorgon bär det hemåt igen. Då blir det till att skärpa både mig och kanske också kniven... Nya rätter kommer snart här på bloggen - jag lovar!


Ikväll blir det ett tips för er som kanske har vägarna till Karlskrona nån gång. En söderns pärla med många fina oaser, varav restaurang Sjörök är en. Konceptet är enkelt - god och annorlunda mat till låga priser. Man köar vid baren, beställer och betalar för mat och dryck och tar sig till sitt bord med en liten elektronisk dosa. Denna piper när maten är färdig att hämta vid disken. På så sätt håller man nere kostnader och kan ändå erbjuda mat som annars inte ofta bjuds i en liten stadsmiljön Karlskrona.

Menyn är full av spännande mat, bland annat pizza med lotusrot och agaragar-alger. Supergott - jag åt detta sist! Får se vad det blir ikväll... Här är ett smakprov ur menyn.


Från spisen

Skinnstekt torskrygg med nypotatis, hjärtsallad,
ristad bacon och mormordressing 199 kr
Ljummen rökt flundra från Sturkö rökeri
med grön potatissallad och vårlökscrème 159 kr
Vegetariska tortellinis fyllda med spenat,
vända i örtgrädde och parmesan 149 kr

Alla rätter serveras med varma grönsaker i Sjöröks anda


onsdag 3 juli 2013

Semester i Sverige

Den här veckan blir det lite klent med bloggandet för min del. Jag och J är på besök hos släkt och vänner i södra Sverige, och min bloggplatta Ipaden vill inte lägga in bilderna från vår resa. Det är säkert inget fel på Ipaden utan på min fantasi, då det gäller att få dit fotona. Men nu är det som det är. Ett inlägg utan bilder är också ett inlägg.

Jag vill först av allt rekommendera er att köpa senaste numret av Elle Mat och Vin. Det ligger i min väska och bränner i väntan på att komma hem igen och laga alla desa läckerheter. Sallader och grillade rätter som enligt listan på ingredienser utlovar trevliga smakupplevelser. Så här på resa blir det god mat på restaurang, och som igår, middag hos familjen. Grillat och en halloncheesecake som inte gick av för hackor.

Smultron och annat gott fanns i min brors trädgårdsland, och jag åt dem solvarma. Lite sugen blev jag på smultronmousse, men hemma är smultronen få i år. Det får bli ett annat år.

I dag skiner solen här och efter ett besök hos min pappa tänker vi oss ut till en av öarna här i Sveriges vackraste skärgård. Våra skinn är fortfarande vita och jag tänker på vad en grannes pappa sa till J:  "Har du solat i Blekinge?" Det är inte utan att vi är lite bleka än...

Glöm inte att jag läser era bloggar dagligen eller så gott som. Det är dock svårt att hinna med att kommentera, särskilt när man ser lite dåligt och läser från sin IPhone. Men jag hänger med och ser vad ni gör. Kram till alla som vill ha!