onsdag 31 december 2014

Gott nytt år!

Jag vill önska alla bloggvänner ett gott slut på 2014 och ett gott nytt 2015!


onsdag 24 december 2014

Lucka 21 - 24

Kära bloggvänner! Med ytterligare en krämpa som slagit mig har jag inte mäktat med att blogga de sista luckorna. De öppnas nu i dag, alla tre kvarvarande på en och samma gång. Nackspärr med en kraftig inflammation i nacken har gjort mig oförmögen att orka men med starka piller i kroppen tar jag mig till tangentbordet för att önska er en riktigt god jul!

De sista bokstäverna i alfabetet är då V, X, Y, Z, Å, Ä och Ö. V får står för det goda vörtbrödet som inte går att undvara på julbordet. Jag bakade eget i år och det blev ovanligt gott och fluffigt efter bearbetning av degen i Ankarsrums assistent. Receptet jag följde stod på vörtpåsen från Santa Maria.

X hoppar jag över medan Y får vara bokstaven för de underbara lovikka-vantar av ylle som stora F stickat åt mig i julklapp. Grå och vita och jättefina. De finaste vantar jag någonsin har haft!

Z kan stå för nån zebra som firar jul i Afrika kanske medan Å är ålen på julbordet. Svartlistad men ååååå så god. Det bästa jag vet och rökt ål skulle definitivt vara min sista måltid om jag dömdes till döden...

Ä är de röda äpplena som till och med Annas och Lisas blinde farfar i Bullerbyn kunde känna doften av. Små och röda på julträdet av trä. Polerade och vackra och goda, goda i äpplekakan med kardemumma.

Ö är slutligen min önskan om ett gott nytt år med glädje och kärlek för alla jag känner och tycker om. Ett bättre år än det som har passerat, fullt av prövningar som jag gärna är utan nästa år. Nu tar jag bloggledigt någon vecka men vi ses 2015.

måndag 22 december 2014

Lucka 20

Något har blivit fel med bloggen men här kommer i alla fall ett inlägg...

I dag är det bokstaven U i min lucka. U får i dag stå för hur Underbart det är att ha båda mina döttrar hemma den här helgen, fjärde advent. Vi har ätit julmat, klätt granen och bytt klappar med stora F som kör tillbaka till Örebro imorgon. Hon flyger till Teneriffa på tisdag och ska vara där en vecka.

Lilla B får jag ha hemma lite fler dagar än så, och vi ska mysa många stunder!!!

Underbart är det att bara få vara med sin familj och sitta vid granen, äta Aladdin-choklad, dricka julmust och göra vad man vill. En läser julklappsboken, en ser på Kunskapskanalen, en läser tidning och en bloggar (gissa vem!).

Vovven ligger på mattan, utslagen efter en brottningsmatch med tomten som nu slutligen står under granen. Livet är stilla denna dag och jag försöker bara vara. Det är svårt nog men underbart när man lyckas.

På bilden till höger ser ni en stilstudie av årets gran. A och O är vackra saker att hänga upp. Röda kulor är mer ett undantag i vår gran.



fredag 19 december 2014

Lucka 19

T är dagens luckinnehåll och det får stå för Tidning, och då jultidning. Redan mitt i sommaren skickas reklam ut till barn i Sverige om att de kan sälja jultidningar och tjäna ihop egna pengar samtidigt som de får fina premier för tuuuusentals kronor. Ja, alltså om de lyckas sälja bra.

Min lilla B sålde en gång i tiden och fick ihop till både dansmatta och soda stream-maskin. Hon sålde mest till vänner och bekanta och gick inte kring och knackade dörr hos okända. Det har förändrats ganska mycket sedan jag var barn. I min klass gick en tjej vars familj inte direkt hade det gott ställt och jultidningsförsäljningen gav henne möjlighet till lite egna fickpengar. Hon var så charmig att jag tror att många köpte av henne bara för att hon var så himla snäll och rar och dessutom väldigt söt.

Som barn fick jag och min lillebror alltid varsin jultidning  i strumpan på julaftons morgon. Jag fick Sagoprinsessan och lillebror fick Bland tomtar och troll. Tidningen var utläst ganska snabbt och sen blev ändå väntan på Tomten väääldigt lång. Men det var okej. Jag kunde ju alltid läsa tidningen en gång till och dessutom lillebrors.

För ett par år sedan fick jag tag i en hel bunt med gamla julböcker av just Bland tomtar och troll. Dessutom till ett högst facilt pris. Jag har inte läst alla ännu, för numera finns så mycket annat att göra på julaftons förmiddag men jag hoppas att det blir av någon gång.







torsdag 18 december 2014

Lucka 18

I dag är bokstaven i luckan S. S som i slut. I december är det många som kör slut på sig själva och bränner ljuset i båda ändar. Hemlagad kola och presentinslagning och julfester med mys hit och dit så att nerverna nästan ligger utanpå. Man ska vara så förtvivlat mysig och hemvävd att Ernst bleknar i jämförelse.

Vad blir resultatet? Jo, inte särskilt mysigt alls. Nej, strunta i alla måsten och gör det du orkar. Jag köper färdig rödbetssallad, flera sorters sill och lax. Jag gör det jag har lust med och visst blir det sent nån kväll för mig också. J tycker inte att det är ett dugg kul att julpyssla, så jag bakar själv och lägger in pappas sill. Det gör att det så klart inte heller är så kul. Men imorgon kommer mina älskade barn hem och då blir det lite gemensamt mys.

Stressa av alltså. Om ni kan. Ha åtminstone inte dåligt samvete för att ni inte hinner eller orkar allt. Vi är trots allt bara människor och att göra så gott man kan är mer än nog.


onsdag 17 december 2014

Lucka 17

Dagens lucka innehåller ett Q men eftersom svenska ord som börjar med Q inte direkt kan kopplas till julen (quisling?) hoppar vi raskt till R som i Rödkål. Rödkål gör jag varje jul men även annars. Just till jul smaksätter jag den med nejlika, sirap, svartvinbärssaft och salt och peppar. Den får puttra ihop sig så att det blir len och fin och passar till kalkon, skinka eller vegetariskt alternativ.

Per Morberg har ett recept som liknar det jag brukar göra. Jag har utgått från det när jag skriver det här, men egentligen har jag inget recept utan smakar mig fram.

Rödkål till julbordet

1 litet rödkålshuvud
1  gul lök
2 äpplen
4 msk sirap
4 msk svart vinbärsgelé
2 msk vitvinsvinäger
5 kryddnejlikor
1 dl vatten
Salt
Peppar

Strimla rödkålen, skala och skiva löken och äpplena. Bryn rödkål, lök och äpplen med gelén och sirapen. Häll på vinägern, vatten och kryddnejlikor. Lägg kryddnejlikorna i en tesil så slipper du bita i dem nä r kålen är klar!

Koka ihop på mellanvärme och var noga så att det inte bränns. Rör om ofta. Det tar ca 50 minuter.

Salta och peppra efter behag.

tisdag 16 december 2014

Lucka 16

Lucka 16 innehåller ett P som i pepparkakor, pynt och pyssel. Pepparkakor kan ju förutom kakor vara just pynt och det är ibland ett himla pyssel att göra dem. Ambitionsnivån är högst olika när det gäller pepparkakor. Själv köper jag deg då min barndoms jular kantades av degar som antingen smulade eller inte släppte taget om bänken jag kavlat ut den på. Smaken är inte densamma med köpt deg, det erkänner jag utan omsvep, men nerverna sparas.

Min dyra moder var mycket nära ett sammanbrott en jul då vi gjorde Mormors pepparkakor ur Bonniers kokbok. Det var vår sämsta deg någonsin och hon bad, eller snarare beordrade mig, att rita över receptet i boken så att ingen, ingen någonsin mer skulle komma på den dåliga idén att göra denna deg igen. Jag rös när jag gjorde det. Det har alltid funnits en djup beundran för böcker hos mig, och att rita i en bok är lika förbjudet för mig som för en kristen att svära i kyrkan...

När lilla B och stora F var små bakade vi pepparkakor varje år. Det var konstfulla skapelser som dekorerades enligt förmåga och det var både roligt och mysigt. I år gjorde jag skurna pepparkakor med mandel och stämplade dem med en lite hjärtstämpel. Det är helt enkelt inte särskilt roligt att baka pepparkakor själv och dessutom är de skurna godare i min mun i alla fall.

De allra vackraste pepparkakorna är väl ändå de som barnen tar hem från dagis och som hängs upp i fönstret till allmän beundran. När de sedan ska ätas är de dammiga men förhoppningsvis har eventuella dagisbaciller dött på kuppen. Det är kärlek att äta dessa kakor som bakats av små svettiga händer och som burits hem med kärlek och tindrande ögon.





måndag 15 december 2014

Lucka 15

Kalendern har kommit till bokstaven O då lucka 15 öppnas. O kan stå för många saker men i dag ska det handla om ost! Jag är själv ingen ostdyrkare som går igång på en ostbricka och äter tills det tar slut. Min sambo J älskar mögelost och såna ostar som luktar gammal träningslokal och otvättade sockiplast. När jag var barn hade mamma en sön ost och den fick bo på balkongen eftersom jag höll på att spy varje gång jag kände lukten av den. Jag har sagt det förut och säger det igen: saker som luktar bajs ska man inte äta. Inte jag i alla fall.

Men så här i juletid finns det gott om feta och goda ostar som smälter i munnen. Favoriten är brännvinsost från Falbygdens ost. Jag äter den helst på hembakat fröknäcke med en klick fikonmarmelad eller varför inte päronmarmelad. Eller en fikon- och nötrulle...

Färdigpackad ost är gott men bäst är kanske ändå att köpa ost i en riktig ostaffär. I Mölndal, nära Göteborg, finns en outstanding butik med personlig service utöver det vanliga. Ostbutiken i Mölndal heter den rätt och slätt men är så mycket mer än bara ostaffär. Kenneth, som styr upp butiken med sina medarbetare, har olika aktiviteter varje vecka. På lördagar har man Melodikryssande i butiken och det anordnas provningar och annat. Allt för att skapa merförsäljning så klart men i kundernas intresse.

Här hittar du också en massa spännande tillbehör till osten. Vad sägs om baconmarmelad? Vännerna Håkan och Anki inhandlade bland annat denna när de var på besök hos oss i maj. Även kött finns av hög kvalitet och man har ambitionen att sälja produkter av hög kvalitet rakt igenom. Här hittar du inte de billigaste varorna men garanteras å andra sidan hög kvalitet som verkligen är prisvärd.

För er som undrar om jag är sponsrad av butiken kan jag berätta att det är jag INTE. Däremot slår jag gärna ett slag för matälskare som gör sin grej. 

söndag 14 december 2014

Lucka 14

Tredje advent och vi har hunnit fram till bokstaven N som i nötter i kalendern. Om det är något jag förknippar med julen så är det nötter. Hasselnötter, valnötter, mandel, pekannötter... Som barn kunde jag bara inte förstå hur människor kunde sitta och knäcka nötter och äta dem som om det vore gott!!!??? Min käre far knäckte nötter så det krasade under fötterna på oss vid soffan där han suttit. Själv åt jag det absolut inte.

www.bakedperfection.com
Fortfarande vill jag gärna göra något med nötterna när jag ska äta dem. Eller ha dem till en sallad eller liknande. Att sitta och knäcka nötter och äta dem som de är passar mig inte alls.

Till jul gör jag gärna godis som ni vet, och de här pekannötterna med kanel, salt och socker är nog favoriten. Jag har fått låna bilden från en annan bloggare och receptet kommer ifrån henne också.  Jag publicerade det här receptet redan 2012 men det är värt en repris! Pekannötter är dyrt så ät dem med andakt!

Pekannötter med kanelsocker

2 äggvitor
1/2 matsked vaniljextrakt
1/2 matsked vatten
450 g pekannötskärnor
2,3 dl socker
1 matsked malen kanel
1/2 tesked salt

Sätt ugnen på 120 grader. Lägg ett bakplåtspapper på en bakplåt. Blanda äggvitor, vanilj och vatten i en förslutningsbar påse. Blanda socker, kanel och salt i en likadan påse. Lägg nötkärnorna i påsen med äggviteblandning. Förslut påsen noga och skaka tills nötterna är täckta av smet. Häll över nötterna i påsen med sockerblandningen. Förslut och skaka tills nötterna är täckta av kanelsocker. Sprid ut nötterna på bakplåtspapperet. Baka dem i ugnen i en timme. Rör om ibland så att de får färg på båda sidor.

lördag 13 december 2014

Lucka 13

Igår åt jag musslor på restaurang och svimmade nästan av lycka!Godaste vännen Pernilla som talar italienska flytande imponerade stort på såväl mig som på servitören på That´s amore. Pastan var al dente och vi var i himlen. Men nu över till en annan slags mussla.

I dag är det nämligen dags för bokstaven M som i mandelmusslor. Det fanns väl knappt ett julkalas förr utan att man bjöd på mandelmusslor fyllda med vispad grädde och sylt!? Min mormor (M igen!) bakade alltid dessa kakor och till skillnad från min kära mor (M) klagade hon aldrig över att de inte lossnade från sina formar. Jag tror att det kan ha berott på att hon använde smör i degen och inget margarin eller nåt annat hemskt.

Bonniers kokbok
Mandelmusselformar kan man fynda på loppis för nästan inga pengar alls. Det tycker jag är riktigt bra för varför köpa nya när det finns fullt dugliga begagnade!? Jag har en hel hög i källaren men bakar mycket sällan mandelmusslor tyvärr. Kanske ska jag slå till och baka ett gäng den här julen? I kylen står hjortronsylt som jag tycker är mycket gott att ha i dessa musslor. Rceptet är hämtat ur Bonniers gamla kokbok från 1960-talet. Det är ursprungligen tänkt att göras i en pajform som en enda stor mussla, men funkar fint även till småmusslor.

Mandelmusslor 

50 g sötmandel (använd färdigt mandelmjöl istället om du vill)
200 g smör
1 dl socker
5 bittermandlar
1 ägg
300 - 350 g vetemjöl

uppvispat ägg

Skålla, skala och mal mandeln.Blanda samtliga ingredienser (utom det uppvispade ägget) i en skål och forma en smidig deg. Smörj mandelmussleformar med smör och klä dem sedan med degen. Grädda dem i ca 200 g ugnsvärme och passa dem noga så att de inte bränns. Jag ha ingen tid på det här receptet, men skulle tro att det tar ungefär fem minuter i ugnen. De ska ha en aning färg men inte vara brända i kanterna.

Låt musslorna svalna och vänd dem försiktigt ur sina formar. Vispa grädde och blanda med sylt eller varva i kakorna. Mums!

fredag 12 december 2014

Lucka 12

I dag ska jag gå på möte i Musselakademien, så inlägget för bokstaven L blir mycket kort. Imorgon är det ju Lucia-dagen med allt vad det innebär gällande firande, lussande och så. Jag har en plan med min vän Pernilla och går den i lås överraskar vi någon imorgon bitti. Var beredd - det kan bli du!

Lilla B (till vänster) som Lucia 1996

torsdag 11 december 2014

Lucka 11

Dagens lucka innehåller den elfte bokstaven i vårt alfabet, nämligen K. När jag har svenska med mina elever framhåller jag vikten av att stava kol och kål rätt. Även på gymnasienivå kan det vara svårt att stava rätt och det finns inte det stavningsprogram som hittar fel i meningen ”Han lade kål i den nyinköpta grillen och hällde tändvätska över den.” För visst är kål ett ord – även om kål med Å inte passar att lägga i grillen. Vän av ordning menar kanske att visst kan man grilla kål, även om det inte är så lämpligt att dränka den med tändvätska…  Ni vet vad jag menar.

Nåväl, ingen månad på året äts det väl mer kål än just i december månad. Jag har inga hållbara bevis för detta men tidningar, magasin, bloggar och TV-program svämmar över av olika recept på just kål. Rödkål, grönkål och brysselkål är traditionella inslag på det svenska julbordet som jag har svårt att vara utan. Grönkålen har fått ett enormt uppsving från att förut mest ha varit en vissnande dekoration på fatet med julskinka till att spela huvudrollen vid middagar och dessutom finnas i butik året runt.
För mig är svartkål en ny bekantskap som jag välkomnar med glädje. Häromdagen köpte jag en påse utan att ha någon egentlig plan för hur jag skulle laga till den. Jag prövade helt enkelt att steka den och äta den till en bit kött och lite rotfruktsgratäng. Det fungerade alldeles utmärkt.

Jag har inga direkta proportioner på mitt ”recept” men håll till godo ändå.

Snabbstekt svartkål med parmesan

Svartkålsblad
Parmesanost
Smör (INTE margarin eller något annat i den stilen)
Salt, svartpeppar

Skölj och torka av kålbladen. Riv bort den mjuka delen av kålen och släng den tjocka ”nerven” i mitten. (Eller spar den och använd den i en gryta).Strimla kålen och stek den på ganska hög värme i smör. Se noga till att den inte blir bränd men att den är krispig med tuggmotstånd. Krydda med svartpeppar. Ta stekpannan av värmen och strö över riven parmesan efter behag. Smaka av och salta om du tycker att det behövs.

Servera genast som tillbehör till en bit kött eller ett vegetariskt alternativ som t.ex. en stekt quorn-filé eller liknande.
 
Hos goa, fina, duktiga vännen med bloggen Malins diner hittar du ett härligt recept på en paj med svartkål - utan pajskal. Det låter som en paj för mig, som inte gillar det brödiga i en paj. Precis som med pizza är det fyllningen jag vill åt.
 
Bild från Malins diner
 

 


onsdag 10 december 2014

Lucka 10

Äntligen gläntar jag på lucka tio och vem kikar ut där? Jo, ingen jul utan Jesus! Eller? Som religionslärare är jag naturligtvis intresserad av Jesus, mannen, myten, legenden. Vem var han? Vad gjorde han egentligen och hur kunde denna man få så många människor att följa hans lära, att det blev världens största religion?

Jag har läst en hel del om Jesus, både i religionsvetenskapen på Göteborgs Universitet och i böcker som jag läst för nöjes skull. Jonas Gardell skriver om Jesus på flera olika sätt i sin bok med namnet "Jesus" kort och gott. Är du intresserad av Jesus tycker jag absolut att du ska läsa den. Intressant och välskrivet. Själv tror jag definitivt på Jesus/Isa som en historisk person snarare än som Guds son. Jag är fascinerad av hans liv och hans människokärlek.

För många är ju Jesus anledningen att fira jul. Så inte för oss. När mina barn var små plockade vi fram krubban till jul, trots att vi inte är kristna. Den hörde ändå till julen på nåt sätt och änglar, herdar, vise män och annat löst folk placerades ut bland grankvistar och stenar på bordet. Jesus lades i krubban där han låg snällt tills vi plockade ner honom och de andra i lådan igen. Ibland var det nån kamel på rymmen när lilla B inte kunde hålla sig men då var stora F där och plockade tillbaka den. Ordning och reda!

Nåväl, när barnen blev något större var de mer intresserade av tomtar och paket än av krubban och det var då jag som ställde fram denna. Först på juldagen lade jag Jesus i krubban, för rätt ska vara rätt. Nu tror jag kanske inte att det är så noga vilken dag han föddes men faktum är att i de flesta länder firar man juldagen snarare än julafton.

Kanske är det hädelse att jag en gång hade ett marsvin som hette Jesus men det är en helt annan historia.

tisdag 9 december 2014

Lucka 9

I dag på Anna-dagen ska man lägga lutfisken i blöt om den ska bli klar till julafton - glöm inte det!!!

Efter denna viktiga påminnelse går vi vidare och öppnar lucka 9 som innehåller bokstaven I som i inlagd sill. Det finns nog lika många recept på inlagd sill som det finns... ja jag vet inte vad jag ska jämföra det med. De flesta vill nog gärna lägga in egen sill just till jul, så även jag, och varianterna är många. Men ibland kan det vara skönt att köpa sillen eller åtminstone några sorter. Jag köper ALLTID senapssillen hos Klyftans fisk (!) i fiskaffären hemma på Radiotorget. Godare senaps-sill har aldrig gjorts, det vågar jag påstå.

Sill-tillverkarna lanserar "Årets smak" på sina inläggningar för den som tar den enkla vägen och köper sin sill. I år har jag köpt Klädesholmens sill med smak av björnbär och grönpeppar. Den är mycket god och verkligen köpvärd. På sin hemsida beskriver man sillen så här:

“En vacker bordeauxfärgad sill som går bra med resten av smörgåsbordet, men som även kan avnjutas i ensamhet”.

Peter Harrysson och Håkan Thörnström liksom Sigrid Bárány och Edward Blom sitter i juryn som utser årets sill, och beskrivningen lockar i alla fall mig.

Min pappa lade alltid in sin "världsmästarsill" som han kallade den. Till jul, påsk och midsommar. Det var en slags blandning av löksill och glasmästarsill och lagen var alltid vackert rosafärgad av rödlöken. Jag älskade pappas sillinläggning och i år gör jag den med en extra känsla av vemod. Pappa är inte med oss den här julen. För första gången på nära femtio år kan jag inte säga god jul till min pappa. Jag tänker att jag får tända ett ljus vid hans foto hemma på byrån, som så många andra kvällar, och spela lite fin musik medan jag gör sillen. Sinatra kanske... Även om pappa inte är här rent fysiskt
så lever hans sill vidare, som så mycket annat bra han gjorde.


Pappa Görans inlagda sill

1 burk urvattnad inläggningssill
1 dl ättiksprit (12%)
2 dl strösocker
3 dl vatten
1 rödlökar i skivor
10 cm purjolök i strimlor
1 morot i skivor
15 kryddpepparkorn
2 lagerblad

Skölj av sillfiléerna och skär dem i lagoma munsbitar. Koka upp vatten, strösocker och ättikssprit tills sockret har löst sig. Låt kallna. Krossa kryddpepparkornen mycket grovt. Varva sill, rödlök, purjo, morot, kryddpeppar och smulat lagerblad i en vacker burk. Slå på den avsvalnade lagen och låt stå i kyl i två dygn.

Ät och njut! Eller ge bort som present!





måndag 8 december 2014

Lucka 8


H som i hyacint är dagens luckas innehåll. Denna lilla växt är väl en av de blommor som starkast förknippas med svensk jul. Vit, rosa eller blå tillhör de vanligaste färgerna men även röd eller svartlila finns. Säkert finns det flera för den hängivne hyacint-älskaren. Själv köper jag vita eftersom de passar in bäst i mitt hem. När lilla B var liten var allt annat än en rosa hyacint otänkbart!

Den starkt doftande blomman har funnits i Sverige mer än trehundra år, så det är ingen nykomling precis! Det sägs att Ludvig XIV:s älskarinna Madame Pompadour var en slösaktig person som gärna använde sig av den dyrbara hyacinten för att smycka sig med levande blommor. 


Årets hyacinter i advent
Just doften är det som gör att vissa personer avstår från hyacinter i sitt hem. Vännen Anki tål dem absolut inte men löser problemet då hon får hyacinter i present ibland, med att ställa ut dem i trappuppgången där de gläder andra boende i huset. Smart tänkt tycker jag!

Som den obotliga lärarsjäl jag är kan jag inte låta bli att slå ett slag för en myt kring hyacinten. Ni vet - en lärare undervisar ju ofta utan att själv märka det... Texten har jag hämtat från Blomsterlandet där du kan läsa mer om hur du ska sköta din hyacint.
"Apollon var i den grekiska mytologien solens och ljusets gud. Han älskade den sköne ynglingen Hyakinthos från Sparta. En gång skulle Apollon lära ynglingen att kasta diskus. Det slutade tragiskt med att diskusen träffade Hyakinthos, som dog. Det var den svartsjuka västanvinden Zephyr, som styrde diskusen så att den träffade Hyakinthos. Där hans blod droppade till marken, där växte en skön hyacint upp."


Ljushållare är fint i en hyacintgrupp
Jag reserverar mig dock för sanningshalten i denna historia. Ha en alldeles strålande dag alla!

söndag 7 december 2014

Lucka 7

G är dagens luckbokstav och i dag får den stå för Grönkål. Kål är något av det hetaste man kan laga och äta, numera inte bara vid juletid och inte bara som dekoration på skinkfatet. Nej, nu är det snarare köttet som ska vara lite krydda till det gröna. Åtminstone om man ska hörsamma trender.

Äkta mat är en tidning som skriver om fina råvaror, mat utan tillsatser, närproducerat och framför allt om kärleken till riktigt god mat. De har ofta prenumerationserbjudanden så om du är intresserad av mat som är både god och rätt lagad är detta tidningen för dig.

Malins goda lax på grönkålsbädd
I senaste numret finns ett reportage om kål och om hur man tar tillvara hela kålen. Även stam och rot som ofta annars kastas i tron att de inte går att äta. Grönkålens nerv brukar man ju repa bort då den är en aning trådig, men om man strimlar den är den god rå i till exempel sallad. Bladen brukar man använda och stuva eller göra soppa av. I Äkta mat tipsar man om att om man kokar bladen mjuka i lättsaltat vatten kan man sedan mixa dem (utan vatten) och tillsätta lite olivolja för att få en len och fin puré. Blir den för tjock kan man tillsätta lite kokvatten så klart.

Detta och mycket mer kan man läsa i Äkta mats senaste nummer och just artikeln om kålen gillar jag. Tipsen om hur kålen ska användas kommer från en relativt ny restaurang i Stockholm, som heter Gro. På denna omåttligt populära restaurang används verkligen hela grönsaken och får olika smaker för att serveras som fem helt olika rätter.

Jag lagade en väldigt god rätt med grönkål häromkvällen och receptet hittade jag hos goda vännen Malin med finfina bloggen Malins diner. Kika in där för inspiration och många underbara recept. Grönkålsreceptet hittar du HÄR! Malin har också butiken Annies stuga i Glommen, där hon bor, och i dag var jag och J förbi och handlade lite smått och gott. Fina ljusstakar, skålar, en kastrull och riktigt god rapsolja.

Tallrik Kasper
Slutligen måste jag bara visa vårt fynd från Dimoda. Ett tallriksställ för våra udda loppisfynd. Jag tycker att det är så fint! Assietterna och tallrikarna heter Kasper och gjordes på sextiotalet för Uppsala Ekeby.

lördag 6 december 2014

Lucka 6

I dag får ni fikon, för bokstaven för lördag 6/12 är F. Fikon är en stor del av den svenska julen men har allt mer letat sig in under resten av året också. En ostbricka utan fikonmarmelad är väl snart i det närmaste otänkbar? Vindruvor och päron har fått ge plats åt denna delikatess österifrån. Även i medelhavsområdet odlas fikon och även i södra Sverige växer fikonträd som ger frukt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fikon
Jag äter absolut inte torkade fikon som de är och inte heller färska. Inte så att jag dör av äckel om jag äter det men det är ingenting jag längtar efter. Marmelad och fikon i desserter gillar jag däremot och i dag får ni ett recept på en god fikonrulle som både är lättgjord och god. Passar fint till julens ostar och även andra ostar för den delen.

Jag tror att det var i COOPs tidning Mersmak jag hittade detta recept. Hur som helst är det inte jag som har hittat på det.

Frukt- och nötrulle till ostbrickan

50 g oskadad sötmandel
250 g torkade fikon
50 g torkade aprikoser
50 g valnötter
1 msk konjak
1 msk honung
1 nypa kanel

Finhacka mandeln; gärna i matberedare. Mixa fikonen till en smet och blanda med mandeln. Hacka aprikoser och valnötter grovt och blanda ner i mandelsmeten med konjak, honung och kanel. Blanda och forma till en rulle. Förvara i kylen över natten och slå sedan in rullen i bakplåtspapper. Rullen blir bäst om den får mogna ett par dygn i kylen innan servering.

Ha en fin lördag!

fredag 5 december 2014

Lucka fem

E är dagens bokstav och då tänker jag genast på en tomte jag hade som barn. Varje julaftonsmorgon då jag vaknade var adventsstjärnan borta och i fönstret hängde istället en liten tomte av plast (!). Den höll sig om knäna, liksom hopkrupen där den hängde och dinglade. Jag visste ju att det var mamma som bytte stjärnan mot tomten men ändå! Hur fasen kunde hon smyga in utan att jag vaknade? Jag som verkligen höll ögonen öppna så mycket jag orkade.

Elf on a shelf från www.amazon.co.uk
Vad har nu detta med bokstaven att göra??? Jo, den här tomten är egentligen en ”elf”. En tomtenisse som hjälper Tomten med stort T. Just den här sortens tomte kallas ”elf on a shelf” och har den där sortens lite otäcka Jim-Carey-ansikte som jag egentligen inte gillar. Det är en liten tomtepojke/flicka som väl i det närmaste ändå är en ”hen”. Blicken är smått vild och onaturlig men jag älskar den. Just för att den symboliserar det goda med julen då jag var barn. När lille Elf hängde där i fönstret var det faktiskt jul. Strumpan var fylld och julafton hade kommit.

Min elf försvann någon gång på åttiotalet. Jag kan för mitt liv inte minnas när jag hängde upp den sista gången men jag tror att det var när stora F var liten. Sen var den bara borta. 

I år har jag beställt en ny elf. Jag kommer att få den efter jul eftersom den ska åka med vännen Annika hem från Brighton efter att hon har firat jul där. J kommer väl att få dåndimpen när jag hänger upp Elf men det får bli så. Det smått djävulskt grinande ansiktet kommer att möta oss nästa jul och jag längtar redan dit. 

torsdag 4 december 2014

Lucka 4

Fjärde luckan öppnas och ut trillar ett D som i dekorationer. Julens dekorationer gör sitt intåg i svenska butiker redan i oktober numera, vilket var otänkbart när jag var barn. Då var det första skyltsöndagen som gällde, punkt slut. Nu har gränsen för julen suddats ut liksom, och den där spänningen inför julskyltningen har försvunnit. Åtminstone i Göteborg där jag bor.

Ikea och Gekås i Ullared har nog ändå tidighets-rekordet för där kan man ofta hitta alla julsaker först. På Gekås hade de julkort redan i augusti i år. Var och en gör ju som de vill, men när alla kedjor och butiker hänger på så kan man ju inte värja sig mot julen även om man vill vänta. Köper man inte julkulan med stort J i oktober så kanske den är slut när man väl vill handla.

Det finns väl egentligen två huvudsakliga trender som råder när det gäller dekorationer till jul.

1. Det sparsmakade och vita, enkla och lite gammaldags. Vita blommor, grankvistar, träföremål och rustika skålar med material från naturen. Helst ska man ju då bo i ett hus från 1910 med trägolv, järnspis och kakelugnar. Utanför brinner det i en eldkorg och man jobbar som inredare eller designer, gärna hemifrån sitt sparsmakade kontor. Plast är bannlyst!

2. Det överdådiga Disney-pyntet med en gran som håller på att välta av alla pastellkulor, glitterkaskader och blinkande istappar. Gardinerna är av guldlamé och runt gardinstången virar man ljusslingor som blinkar samtidigt som de spelar "Jinglebells". Utanför huset blinkar tomtefars släde med renar av lampor och hela fasaden är ett glitterhav som får grannarna att köra rakt in i sitt staket då de bländas av prakten. Rustikt finns inte på kartan, däremot Rusta!

Jag bor i en liten modern lägenhet utan trägolv och kakelugn, men dras ändå mot den första kategorin. Jag har sååå svårt för plastiga illröda tomtar med ondskefulla ansikten och billiga änglar med seriemördar-look! Jag vill helst dekorera med vita blommor, grå tomtar i lite gammaldags stil och gröna detaljer. Min gran däremot är fylld av röda och guldiga prydnader och egentligen är den min enda stora julprydnad. Dekorationerna är valda med omsorg och de flesta har jag fått av min mamma. De röda pärlbanden ärvde jag av min mormor.

För övrigt ställer jag gärna fram ärvda gamla tomtar och ljusstakar som mormor eller min pappa har haft. Det känns fint att ställa in den lilla, lilla porslinstomten från mormors ungdom i mitt jul-tittskåp. Han är skavd men har en historia som är min historia och min barndom. Så vill jag ha julpyntet.

Hur dekorerar ni ert hem till jul? Överdåd? Sparsmakat? Inte alls?






onsdag 3 december 2014

Lucka 3

I lucka nummer tre gömmer sig citrusfrukten clementin som ju för så många hör ihop med den svenska julen. När man hör människor diskutera vad som är svenskt kan jag ofta inte låta bli att dra på munnen, för när det gäller clementinen så kom den till Europa för 200 år sedan, från Indokina. Inte särskilt svenskt, eller hur!?

Jag blir alltid förvirrad när jag ska köpa citrusfrukter eftersom det som står på skyltarna ovanför frukten skiljer sig åt. "Mandarin", "clementin" och "satsuma". Jaha, och vad är det för skillnad då?  Nu tänkte jag reda ut det här.

Clementinen är en korsning av pomerans och mandarin och kom till 1902. Det var en algerisk präst som hette Clement i förnamn som är pappa till denna kärnfria lilla frukt. Marocko och Spanien är de länder som förser oss svenskar med clementiner.

Mandarinen har gott om kärnor och ratas därför av oss bekväma svenskar som ju vill ha så lite besvär som möjligt. Namnet sägs den ha fått efter den kinesiske ämbetsmannen mandarin, vars dräkt är orange.

Satsuman är däremot en japansk frukt som oftast är kärnfri. Den importeras från Spanien till Sverige. Jag kan inte hitta när frukten började säljas i Sverige men det spelar kanske mindre roll...

Källa: http://www.dn.se/ekonomi/mandarin-clementin-eller-satsuma/


Varför inte klippa till nu när det är billigt med citrusfrukter och göra egen clementinmarmelad? Billig men uppskattad julklapp också. Receptet är lånat från ICA provkök.

Clementinmarmelad

1 kg clementiner
1 kg syltsocker

Detta recept är gjort för 1 1/2 l portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden i ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras.

Skär clementiner i tunna strimlor. Lägg dem i en kastrull, tillsätt syltsocker koka upp under omrörning. Koka kraftigt i ca 10 minuter. Häll upp den varma marmeladen i burkar.

 

tisdag 2 december 2014

Lucka 2

Dagens lucka innehåller bokstaven B vilket betyder att jag kan blogga om en av julens favoriter på matbordet - brysselkålen! Denna lilla runda, skrynkliga  kålvariant som älskas och hatas. Som barn förstod jag inte hur de vuxna kunde stoppa i sig dessa beska små förkrympta huvuden, men som vuxen började jag uppskatta just brysselkålen allt mer.

Redan förra året bloggade jag om brysselkål den andra december, men jag tycker nog att jag kan köra en repris. HÄR hittar du det årets recept som är en riktig goding!

Min morfar, som var trädgårdsmästare, odlade så klart brysselkål och jag minns hur glad mamma var när han kom till oss på fredagarna i sin morrande gamla Opel. Han klev ur och öppnade bakluckan och i bilen fanns det olika lådor och påsar med alla säsongens grönsaker och frukt. Vintertid just kål och rotsaker. Jag förstod nog aldrig till fullo vilken lyx det var att ha en egen grön leverantör. Morfars brysselkål och allt annat han odlade var garanterat obesprutat och ekologiskt och närodlat och vad du vill. I våras när vi bloggare besökte Ugglarps grönt fick jag nya tips om brysselkål. Jag åt den till och med på pizza hos Lisa Lemke.

Den här julen tänker jag laga mycket kål. I Allt Om Mat julspecial 2014 finns ett recept på brysselkål som jag redan har hunnit prova. Mycket enkelt men raffinerat. Ät de små huvudena till kött eller valfritt vegetariskt alternativ. Astrid och aporna tillverkar riktigt goda "Göttbullar" som funkar fint till denna gröna rätt.

Brysselkål med ingefära och honung

500 g brysselkål
2 msk smör
2 msk flytande honung
1 msk riven ingefära
1 tsk flingsalt

Ansa brysselkålen så att smuts och dåliga blad går bort. Stek kålen ca 4 minuter på medelvärme. Tillsätt honung och ingefära och fortsätt att steka i ca 4 minuter till, tills kålen blir liksom lite karamelliserad men akta så att inte sockret i honungen bränner! Höj värmen en aning om så behövs. Salta efter behag.

måndag 1 december 2014

Lucka 1

I dag börjar min adventskalender med en ”lucka” att öppna varje dag fram till julafton. För att göra det lite enkelt för mig själv tänkte jag följa alfabetet (jag är ju inte svensklärare för inte) och dagens lucka börjar således med bokstaven A.
Bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/
Amaryllis#mediaviewer/File:Hippeastrum_Baby_
Star494290997.jpg

Amaryllis är den näst vackraste julblomman för mig. Hög och ståtlig tronar den i sin kruka och liksom blickar ner på hyacinter och julstjärnor. Vanligast är väl färgen röd, men själv köper jag alltid vit amaryllis. Vitt är över huvud taget den vackraste julfärgen tycker jag.

Amaryllisen finns i många olika färger och sorter. Linné trodde en gång att den sydamerikanska och den sydafrikanska amaryllisen var av samma familj men där bedrog han sig. Det är en invecklad historia men om du vill läsa mer om amaryllisens namn och släktskap kan du klicka HÄR.

När jag köpte min amaryllis för några veckor sedan frågade jag i butiken hur jag skulle göra för att den skulle blomma precis lagom till första advent. Kvinnan bakom disken i den aktuella blomsterbutiken var måttligt intresserad och svarade mycket vagt på min fråga. Ingen vidare service, men jag använde sunda förnuftet och i lördags kväll slog den ut som på beställning. Slottsträdgården i Ulriksdal ger HÄR fina tips på hur du ska sköta din amaryllis för allra bästa resultat.

Vilken är din favorit bland julblommorna? Eller är du rent av allergisk mot julblommor? Flera av dem har ju ganska stark doft, som hyacinterna och tacetterna (som i min näsa faktiskt luktar katt-piss!).

måndag 24 november 2014

Advent står för dörren

Advent står strax inför dörren och jag tänker att i år ska advent verkligen innebära det som ordet betyder, nämligen ankomst. Som religionslärare missar jag aldrig chansen att berätta vad ordet står för eftersom jag tycker att det är viktigt att förstå vad det egentligen är man firar.

Ingefärssnitt är mums!
Men är det någon som firar frälsarens ankomst? Jag, som inte är kristen gör det inte. Vad är det då jag firar? Ja, julens ankomst är jag inte så noga med. Själva julen tycker jag mest är ångestfylld och jobbig. Jag är alltid lika glad när julafton är över. Men advent. Det är en tid av mys, glögg och samvaro.

Nu när jag har varit hemma har jag passat på att pilla och greja lite med blommor och mossa. Jag har hängt upp ljuskronan i köket och satt fram mormors silverljusstakar från tjugotalet. Jag har köpt hem tre sorters alkoholfri glögg och provsmakat två av dem. Det fina med glögg utan alkohol är att man kan köra bil även om man har druckit av den. Måste man ha sprit i glöggen kan man få det, men för mig är det inget måste. Bäst är Dufvenkrooks glögg med smak av portvin och fikon. Julig och med fin färg. Gott till hembakade ingefärssnitt! Jag stoppade i en tesked malen kanel också - därav den bruna färgen.

I vardagsrummet har de vanliga kuddarna ersatts med röda och i fönstret står amaryllis i knopp och vill opp. Vita amaryllisar som jag tycker är allra, allra vackrast. Numera är det inte så mycket juligt pynt hemma hos oss. När lilla B och stora F var små fyllde de sina fönsterkarmar med tomtar, änglar och annat vackert så att det inte gick att öppna fönstren på en månad. I granen hängdes allt hemgjort pynt upp liksom smällkaramellerna från dagis och det obligatoriska glitteräpplet i papier mache som tillverkades varje år. Lilla B frågade mig för ett tag sedan hur jag kunde gå med på att ha en sån ”ful” gran när de var små!? Svaret var att det var deras gran och att de fick bestämma pyntet. En tjusig gran kan man ha när inga barn finns hemma, och den ska jag blogga om närmare jul.

Vännerna Mårtensson
I dag bjuder jag på en länkning till ett enormt gott men ganska lättlagat recept hos Mårtenssons kök. Jag lagade detta till mig och J i fredags och det satt som en smäck. Tack för det Anki och Håkan.

onsdag 19 november 2014

Långsamhetens lov

När man är hemma några veckor som jag har varit nu, får man mycket tid att tänka. Det kan vara både bra och dåligt. Det som har varit bra för mig är att jag har hunnit sörja min pappa som gick bort för fem veckor sedan. Jag har haft tid att reflektera över vår relation och all den glädje som han gett mig genom livet. Det har varit fint. Jag har också haft tid och möjlighet att gråta ut. Ensam hemma med min lilla hund som sällskap och tröst. Livet har gått långsamt, så långsamt.

Jag fick ta farväl av min pappa först då han dog, och jag satt med honom in i sista andetaget. Sen på begravningen och minnesstunden efteråt då min familj var hos mig och vi kunde stötta varandra. Det var inte optimalt att en operation var inplanerad mitt i begravningsbestyren men sånt kan man ju sällan påverka.

Jag har alltså varit hemma i fyra veckor nu och det är märkligt hur dagarna går. De första veckorna stapplade jag fram på ena foten och med kryckors hjälp. Det tog hela dagarna att komma upp, tvätta av mig, klä på mig och äta. Jag läste mycket och tittade en del på film. Jag sov mycket. Väldigt mycket. Tiden går långsamt utan att det blir tråkigt eftersom jag har att göra. Det är bara det att jag gör andra saker än jag brukar.

Nu är jag, trots en elak infektion i foten, på benen rätt bra. Fortfarande har jag en krycka med mig när jag går ut. Den är en signal till stressade människor att jag faktiskt inte kan flytta på mig så snabbt. Trots det upplever jag hur människor missar att ta hänsyn. När jag skulle stiga av bussen igår, efter ett besök på apoteket, knuffades jag åt sidan av två unga gossar som skulle på bussen innan jag stigit av. Jag har fått både en och annan törn av förbipasserande när jag varit ute och gått, eftersom jag inte gått fort nog i deras ögon.

Kort från lilla B
Det som har varit positivt är att så många har varit så oändligt snälla mot mig! Många har rest sig på bussen när jag kommit haltande. Flera har erbjudit sig att bära min väska (kanske väskryckare, haha?) Jag har fått mycket hjälp av min familj och så många fina kort, brev och presenter av vänner nära och långt borta.

Det är en fröjd att få ett fint kort med posten. Häromdagen ringde lilla B till mig och undrade varför jag snörvlade så i luren. Jag lyckades hulka fram att jag var så rörd av kortet hon skickat mig. Det fina kortet med de fina orden. Sånt gråter jag för. Samma sak med stora F. Hon skickade lakrits och ett gulligt kort. Stora näsduken kom fram. Liksom när Mårtenssons skickade ett fint kort med vackra ord. Tåreflöde!!! Bästa barndomsvännen Sanna skickade också ett paket som fick tårarna att spruta. Tack!!!

Jag och min pappa
Jag är också så glad över hälsningar på Facebook, Instagram, sms och telefonsamtal. Nu ska allt bli bättre tänker jag. Jag dricker kaffe med smak av äpplepaj och tänder ljus för min pappa. Jag tittar på hyacinterna och den knoppande amaryllisen. Lyssnar till hundens snarkningar och grannens dammsugare.

Livet går vidare.



måndag 17 november 2014

Jag lever

Efter lång tystnad tänkte jag ta upp bloggandet igen. Orsakerna till att jag tog en paus är många. Vi har haft två dödsfall i familjen under året som gått och i somras dog en vän till mig. Mycket sjukdom har drabbat oss under året och det har inte funnits ork att ens läsa andras bloggar. Ibland måste man sätta sig ner och fundera på vad man vill med livet och bloggandet och det är det jag har gjort nu.

Min blogg kommer att få en lite ny inriktning och matbloggandet får kanske flytta lite på sig. Jag kommer att blogga om stort och smått, mat och tjat men det blir en blogg som inte har pressen på sig att hela tiden leverera nya recept och att hänga med i foodie-svängen. Därmed inte sagt att den inte kommer att handla om mat, för mat är bland det bästa jag vet!!!

Ni som följt mig förut men som tycker att det var bättre förr, tackar jag för en rolig tid. Ni andra som vill fortsätta att läsa hälsar jag välkomna tillbaka! Nya läsare välkomnas också!




måndag 25 augusti 2014

Lycka till lilla B

Igår levererade jag och J lilla B till hennes skola i Småland. Hon ska gå en ettårig utbildning på en folkhögskola och kommer hem nästa sommar med många kunskaper när det gäller hälsa, diet, träning och massage. Hon ska bo på skolan och allt verkar jättebra.

Det känns tomt. Jag har ju saknat stora F i flera år, då hon bor på annan ort, men haft lilla B nära. Nu är båda långt borta och jag kommer att sakna våra fikastunder, våra prat i soffan och våra shoppingrundor på stan. Jag kommer inte att gå på Espresso house förrän lilla B kommer på besök.

Men... Jag är så glad för hennes skull. Mina barns lycka är min lycka och jag önskar all lycka även åt lilla B och hennes äventyr i metropolen Grimslöv. Ni som vill kan följa hennes blogg HÄR.

torsdag 21 augusti 2014

Egna morötter är de bästa

Som barn åt jag sällan köpta morötter. Morfar odlade för tre hushåll, och det var först fram på vårkanten som det sinade i jordkällaren på Ekdala. Då möjligen köpte mamma morötter när hon veckohandlade hos Konsum.

De allra första morötterna är de allra bästa. Späda och doftande ger de med sig när man drar i dess blast. Växer de i bra jord räcker det med att torka av dem mot gräset eller sina byxor innan man knaprar i sig dem. Den smaken glömmer jag aldrig!

Våra morötter har i år växt sig riktigt fina och få är de som böjt sig eller stannat i växten. Lila, gula, vita och orange har de prytt vårt middagsbord och glatt våra gommar. Nu är det bara ett fåtal kvar och de ska njutas med omsorg. Egenodlade gör jag sällan något med utan äter mycket lättkokta med smör och kanske lite örtkryddor och salt.

Min matlagningsidol, Monika Ahlberg, har ett finfint recept på morotssoppa som jag tycker att ni ska pröva. Kanske lite tidigt för soppor ännu men som det har blåst, regnat och ruskat den senaste veckan är inte soppornas tid långt borta.


Morotssoppa 
av Monika Ahlberg

7-8  morötter (knappt 1 kg)
1  röd lök
2 msk smör till grytan
1 l grönsaksbuljong
1,5 tsk torkad dragon
2 dl vispgrädde (matlagningsgrädde för smalare soppa)

flingsalt och nymalen vitpeppar
färsk dragon till dekoration

Skala (om det behövs) och skiva morötterna. Finhacka rödlöken och stek den mjuk utan att den får färg. Häll buljong, morötter och torkad dragon på löken. Koka upp och sjud i 15 minuter.

Mixa med stavmixer eller i en mixer till slät konsistens. Kom ihåg att om du mixar i en separat mixer måste allt vara svalt – annars utvidgar vätskan sig och du får soppa på dig och på väggarna. Tro mig, jag har provat!

Krydda med salt och vitpeppar. Servera soppan och garnera med färsk dragon.

torsdag 14 augusti 2014

Fluffiga bullar

När jag var liten var gräddbullar något av det godaste jag visste. Helst de runda med kokos på. Fast de toppiga var större, tyckte jag i alla fall. I området där vi bodde knatade det omkring barn och sålde gräddbullar vid dörren till hugade spekulanter. På vår gata var det en mycket "bonnig" pojk som ringde på dörren och på bred västblekingsk dialekt frågade om vi ville köpa "Favoritbullen". Vi tyckte att han dialekt var så oändligt löjlig att vi skrattade så vi skrek. Så är det ju ibland med det man inte känner igen, och som barn har man ju en ganska begränsad värld, eller hade då på den tiden.

Grabben med Favoritbullarna kom en kväll och ringde på hos oss. Han ställde som vanligt sin fråga till min bror, som råkade vara den som öppnade. Min bror frågade vad en låda kostade och grabben sken upp i tron att han skulle få sälja. Äntligen liksom. Jag minns inte vad han svarade, men min bror och hans kompis drev ju hejdlöst med pojken och frågade vad det då kostade om det var gräddbullar i lådan också.

Pojkstackaren dröp av under skallande skrattsalvor från min bror med kompis och jag tror aldrig att han vågade sig hem till oss igen.

I skolan fick vi lära oss att laga gräddbullar av en ung och snäll tjej som hette Bodil. Hon var vikarie när vår trista mellanstadiefröken var sjukskriven en längre tid och i jämförelse med henne var Bodil en ängel. Hon var ung och söt och vi fick sjunga moderna sånger och som sagt baka gräddbullar. Fast sen kom den gamla fröken tillbaka och det mest spännande hon bjöd på var friterade myror, men det är en annan historia...

I veckan som gick lagade jag själv gräddbullar. Nu köpte jag en påse gräddfluff-mix hos Panduro eftersom det var halva priset på grund av kort datum. Det var enkelt men bullarna blev en aning för florsockriga i smaken för min smak. Väldigt söta men mycket lättbakade!

Det finns recept som jag tänker använda nästa gång men nu tog jag som sagt en genväg. Jag spritsade fluffet på rundlar av smörgåsrån som jag köpt i stora fyrkanter hos City Gross. När de stått i frysen en timme doppade jag dem i smält choklad, utrörd med en aning kokosolja. Jag färgade fluffet rosa och smaksatte det med hallonarom.

Det var lite pilligt att få chokladen att rinna jämnt över bullarna men frånsett lite brända fingrar gick det bra. Jag hann aldrig fotografera de chokladdoppade, för vi åt dem ganska genast.

Vill du göra eget fluff hittar du recept HÄR och HÄR. Jag har inte provat de här recepten själv ska jag tillägga men de ser ut som de flesta recepten på gräddbullar, så jag gissar att de fungerar.

I Göteborg säger man munkar om gräddbullar men det tänker jag inte kommentera här.

lördag 9 augusti 2014

Fredagskakan blev paj

Jag är lite veckovill och när jag till slut insåg att det var fredag igår var det allt för sent att blogga om en kaka. Lite paj kan man tycka, men så är det ibland.

I tidningen Bakas senaste nummer finns recept på en makalöst god persikopaj som jag tycker att ni ska pröva nu medan persikorna är söta och goda. Det fungerar med nektariner också. Se bara till att de inte är hårda och smaklösa.

Till pajen kan man med fördel servera vispad grädde, glass eller kesella. Allt efter tycke och smak och ni kan säkert komma på fler kombos än jag räknar upp här. Som vanligt pillade jag lite med receptet och bytte ut råsocker mot muscovadosocker. jag kan liksom inte låta bli, tror att det är nån typ av störning och jag vet att Mårtenssons lider av exakt samma sak. Fast jag tror inte att de
lider, det är bara som man säger. Jag förbakade botten i 5 minuter men det behöver man inte göra.

Pajen är mest som en cheesecake och mycket lättbakad.

Persikopaj

Botten
125 g smör
250 g digestivekex

Fyllning

250 g mascarpone
250 g naturell färskost
skal och saft av en citron
90 g socker
180 g ägg (ca 3 st)
3 mjuka persikor
1 msk råsocker (eller muscovadosocker)

Värm ugnen till 175 grader. Mixa kex och smör och tryck ut dem i en form med löstagbar kant. Låt vila kallt medan du förbereder fyllningen.

Skär persikorna i tunna klyftor. Vispa ihop mascarpone, färskost, citronskal och - saft samt socker. Vispa sedan ner äggen, ett i taget. Förgrädda botten om du vill. Häll sedan på fyllningen och fördela persikorna på toppen. Strö över valfritt socker. Grädda på näst nedersta falsen i ugnen i ca 45 minuter. Låt stå kallt ett par timmar före servering och ät sedan pajen med grädde eller något annat tillbehör.

torsdag 7 augusti 2014

Tillbaka i bloggvärlden...

Nu är jag tillbaka med bloggen efter lång torka. Inlägget jag publicerade tidigare i dag försvann, men nu gör jag ett nytt försök. Sommaren har varit bra vädermässigt, kanske den bästa nånsin, men för övrigt inte så jättebra för min del. Orken och lusten att blogga försvann med en massa oroligheter men nu ska jag göra ett  nytt försök. Recept och matspaning kommer, liksom veckans funderingar och fredagskakan.

I dag blir det dock bara bilder från sommaren som gått. Välkomna tillbaka ni som vill och vågar!