söndag 30 juni 2013

Ystad - en pärla med två pärlor!

En kort rapport från sydligaste Sverige! Ystad är:
...en underbart söt liten stad.
...en stad med åtminstone en riktigt trevlig taxichaufför. Hon körde oss både till och från stan och var mycket rar och pratsam.
...fullt av härliga hus.
...lätt att hitta bra fikaställen i.
...regnigt ibland, men soligt ändå på nåt vis.
...en bra restaurangstad. Vi var på Upp eller Ner. (Fast jag sa Antingen eller...)
...välkomnande.
...en kulturstad.
...ett gammalt klostersäte.
...bostadsort för Anki och Håkan som är två helt underbara människor med värme, humor och så mycket klokskap att jag är imponerad. Lägg till att de är matekvilibrister i sitt fina kök. Dessutom gästfria och chosefria. Jag och J bugar ända till marken och tackar för en underbar lördag. Nästa gång får ni komma till oss och äta djungelkyckling. Hrm, eller nåt annat...

www.martenssonskok.blogspot.se

Jag säger bara det: vilken go mad de lagar i sitt kök!

lördag 29 juni 2013

Mot Skåne!

Nu drar jag och J till Skåne, det förlovade landet, där möte med kulinariska storheter väntar. Rapport kommer, fast vi får se om det går att lägga in bilder. Jag tycker att det är knepigt via mobilen och Ipaden...

När vi kommer hem igen, har lilla B flyttat. Jo, det är sant. Det mesta av hennes saker är redan på plats i nya, fina lägenheten. Hon kommer att få så fint och framför allt slipper hon att trängas med oss två medelålders på en mycket liten yta. Bara en sån sak - att få göra precis som hon vill! Slippa torka bort tandkräm ur handfatet, slippa sätta fast en ny toarulle på hållaren, slippa ställa saker i diskmaskinen (hon har ingen...) och slippa mitt tjat. Men jag kommer nog att åka dit med pyjamas och tandborste och be att få sova över. Snart!

Ha en fin helg alla. Vad ska ni hitta på?

fredag 28 juni 2013

J flyttar in och vi åker söderut

I semestertider vill jag göra så lite som möjligt, och ändå har vi den här veckan gjort bra mycket mer än vanligt. J:s hus är äntligen tömt på grejer och urstädat så att de nya ägarna ikväll kan börja flytta in sina saker. J ska under dagen få en lapp med sitt namn på vår dörr (inte min; vår) så att brevbäraren kan lämna beundrarbrev och annat till honom. Från och med i dag är jag alltså officiellt sambo. Det känns bra och rätt på alla sätt.
Bild: www.lindex.com

Imorgon åker vi mot sydligare trakter och hoppas att vädret där är roligare än här. Mina ben har aldrig varit så vita i slutet av juni! Dock har jag en del färgfläckar i form av gigantiska blåmärken efter allt bärande av lådor och annat som slagit mot de gamla benen. Jag får ju så lätt blåmärken att jag ser rent misshandlad ut! Inte barbent här inte! Tur då att jag köpt en lååång klänning från Lindex. Då kan jag vara lite fina när vi träffar de goaste skåningarna jag vet, imorgon, och så slipper jag blända världen med lättmjölksfärgade ben.

Innan jag åker neråt landet måååste jag dock försöka ta till vara rabarberna. De växer ju något ofantligt just nu. Jag tänkte göra saft och då efter ett recept från min icke-favorit Leila. Men... jag får erkänna att hennes recept ofta är favoriter. Det här receptet ger ca tre liter saft och ska blandas lika delar vatten och saft.

Leilas rabarbersaft

1 kg  rabarber
 1.5 l  vatten
 4.5 dl  strösocker
 1 st  citron, saften

Skär rabarbern i småbitar och koka med vatten i cirka 15 minuter, rör inte då blir saften grumlig. Sila och släng rabarberresterna. Koka upp spadet igen tillsammans med strösocker och citronsaft, låt svalna.
Häll upp saften i tillbringare eller flaska.


måndag 24 juni 2013

Äntligen lite hemlagat!

Efter dagar av packande, städande och röjande (jag fattar inte hur två människor kan ha så mycket grejer!?) så har jag äntligen lagat lite god mat. Lördagen bjöd jag vackert färgad pasta med valnötssås som fick J att gå i spinn. Hans kropp älskar pasta hävdar han och det verkar nästan så.

Såsen är inspirerad av den vi brukar köpa hos italienska delikatessbutiken Capris i Göteborgs saluhall. Den är dock ganska dyr så jag provade att göra egen, och den blev minst lika god. Proportionerna är osäkra eftersom det beror på vilket man gillar mest - valnöt eller parmesan? Ett svårt val i vårt fall, så jag tog ungefär lika mycket.

Pastan var en present från mina barns farmor och farfar, tillsammans med oliver och grissini med sesamfrön. Oh lala vilken måltid!

Valnötsås till pasta

150 g valnötter
150 g parmesan av god kvalitet
1 dl kallpressad olivolja med god smak
salt och peppar efter behag

Mixa valnötskärnorna och riv parmesanen. Jag körde bådadera i min lilla rivmaskin från Moulinex vilket gick finfint! Är man mindre bekväm än jag går det så klart bra att använda rivjärn till osten. Hur fint man vill mixa valnötterna är en smaksak. Jag kör dem inte till mjöl men ganska fint ändå.

Blanda ost och valnötshacket med olivolja. Tillsätt mer olja om du vill ha en lösare sås. Jag brukar ta lite i taget så att såsen blir ungefär så tjock som pesto. Salta och peppra, lite i taget och smaka av. Låt gärna såsen stå och dra ett par timmar så att smakerna "sätter sig".

Koka pasta och häll av den när den är al dente. Blanda ner den i såsen och servera omedelbart. Bjud parmesan i bit att riva över, ruccola och gärna ett gott bröd. Vi smaskade i oss ostfyllda oliver också - rena festen!

torsdag 20 juni 2013

Midsommartips från Värdinnans ABC

Här kommer några ovärderliga tips från den numera (på den här bloggen) kända boken Värdinnans ABC. Tipsen gäller barn och hur man ska tänka för att roa de små på midsommarafton.

När det gäller dans, då förslagsvis kring stången, står det i boken att: "Börja i god tid att ej bjuda gossar och flickor tillsammans. Som små äro de lika goda kålsupare allihop, men som lite äldre vilja pojkarna bara slåss och flickorna vilja vara ifred." Jaha, där sprack det. Två stänger alltså, för barn över tio år.

Vidare kan man läsa: "Som regel gäller, att pojkar äro mycket mer lättroade än flickor. Efter ett bastant choklad-med-vispad-grädde-mål börja livsandarna översvalla och ett litet slagsmål är snart igång på alla fronter. --- Muskler äro vid denna tid för gossarna, vad vackra kläder äro för flickorna." Där ser man...

Det finns en annan viktig skillnad när det gäller flickornas bjudning. Glöm för all del inte att ta fram servetter så att deras klänningar inte blir förstörda. Gossarna behöver väl inga servetter då, eftersom de ändå bara slåss och de ska få pistoler medan flickorna kan få grejer att rita med och annat som de kan sitta stilla med. "Som slutomdöme kan gälla, att ju mer livligt och fritt en pojkbjudning ordnas, och ju mer siratligt en flickbjudning flyter fram, desto bättre."

Kommentarer på detta? Hihi!

Kakor med klister

Jag älskar Postens nya frimärksserie med småkakor. För en småkaksbagare är de rena drömmen (hihi). Häromdagen skickade jag ett brev till en ny vän, och klistrar på två frimärken med småkakor. De får bli en hälsning i sig, och en inbjudan till att äta småkakor ihop framöver.

Visst är de fina!? Jag blir fikasugen direkt! För att inte tala om vilket baksug det blir. Nu har jag varit rolig för i dag, over and out!

Bilder från: Postens hemsida














onsdag 19 juni 2013

Midsommar nalkas

I år blir det inget firande av denna hedniska gamla högtid, utan jag och J kommer att ha en hemmakväll med lite goda smörrebröd, på tu man hand. Ja, möjligen får vi sällskap av Goliat och även av sjuka lilla B, som egentligen skulle ut med kompisar men som är jättesjuk och ligger hemma och bara kraxar, stackar´n! Hon har övertagit min förkylning som tack och lov nu verkar gå åt rätt håll.

Jag har helt enkelt inte tid att stå och laga midsommarmat, då vi fortfarande har en del att greja med J:s hus innan han flyttar hem till mig för gott. Vi ska städa huset så att de som köpt det får det fint och snyggt. Vi ska plocka ihop de sista flyttlådorna fulla av saker som J inte vill skiljas från men som vi inte vet var vi ska ställa än. Min källare är nu full av mina grejer, lilla B:s flyttlådor inför flytten nästa vecka och J:s grejer som ännu inte får plats i lägenheten. Det blir en rockad som innebär att när vi bär ut lilla B:s grejer bär vi in J:s. Puh!
Goliat binder midsommarkrans

Jag har i alla fall bestämt mig för att vi ska äta små goda smörrebröd som vi bygger ihop själva vid bordet efter behag och mättnad. Det brukar vara populärt även då man har gäster att ställa fram allsköns sillar, laxar, stekta spättafiléer, rostbiff, pillade räkor och olika såser som kompar det andra. Sedan gör var och en sina egna små smörgåsar med det de tycker mest om. För min del brukar just den stekta spättan med remoulade vara den som smeker gommen bäst. Gärna i sällskap med ett glas kall öl, gärna av det lättare slaget.

Jag har inhandlat en burk sill från ABBAs som hade smaken ingefära/lime. De klara sillarna är bäst kan jag tycka, och därför blir det inga krämiga vita hos oss. Min lokala fiskhandlare gör dock den godaste senapssillen i universum (ingen som har smakat säger emot) så det har jag köpt en liten burk av. Några kokta ägg, lite danskt rågbröd och så är saken biff, hrm, sill.
Goda tillbehör till lax och sill

Någon tårta blir det inte heller utan helt enkelt lite riktigt fin choklad i variation. Jag fick nämligen en hel påse med godsaker från en mamma som fått för sig att jag är en ovanligt hjälpsam lärare och att hennes son har mig att tacka för mycket. Det måste väl vara fel, men jag tog emot påsen hur som helst. Chokladkakor smaksatta med Remy Martin, Cointreau och Mandarin Napoleon. Kaffe, mjölkchokladhjärtan, vit choklad från Droste... Det blir något att mumsa på för oss minsann.

Vad ska ni själva äta på midsommar? Blir det tårta med jordgubbar eller något otippat? Berätta!

tisdag 18 juni 2013

En naken man och en påklädd

Nu är vi sambo, efter nästan tolv år. Må det bli många fler.

Först av allt vill jag börja inlägget med att gratulera min sambo, J! Ja, inte till att han är min sambo (fast det ska han också vara glad över, hihi) utan för att han har födelsedag i dag. Hela dagen. Vad han ska få av mig är en ännu så länge väl förborgad hemlighet, eftersom det faktiskt händer att han kikar in här på bloggen och smygläser. Hur som helst - grattis J, på din födelsedag!

Jag lovade ju att dagens inlägg skulle handla om Jamie Olivers restaurang i Edinburgh, och det håller jag. Det är han som står för nakenheten i detta inlägg, medan J får förbli påklädd.

Kusin Vitamin som ju var vår eminenta reseledare, utlovade ett spännande men hemligt restaurangbesök på lördagskvällen. Jag var nyfiken så klart men höll mig ifrån att fråga. Det fanns så mycket annat att titta på att jag hade fullt upp med det. Men finurlig som jag är tog jag en liten repa på stan alldeles själv och SE VAD JAG SPRANG PÅ!!! Jamie's Italian Restaurant, bara så där. Direkt tänkte jag att "det måste vara här hon har bokat", min kära kusin. Jag smet in och spanade på butiksdelen där de säljer Jamies prylar, som stekpannor, såser, grytor och annat kul.

När jag mötte kusinen efter en stund berättade jag om mitt fynd och hon suckade lite och sa att det bara inte gick att hålla nåt hemligt för mig. Hihi! Hon hade ringt och bokat bord redan från Sverige för min skull. Visst var det snällt!?

Bildkvalitén är väl så där, men det är ni ju vana vid från min blogg. Här är det orden och inte bilderna som står i fokus. Vi fotade med Iphone på kvällen, men hur som helst... Jag var där!!!

När vi kom in på restaurangen var det otroligt mycket folk. Min mamma, som har problem med hörseln, hade svårt att höra eftersom det var så hög ljudvolym. Ingen musik men många högljudda människor som pratade i mun på varandra.

Vi tog en drink i baren i väntan på vårt bord. Det var med all säkerhet överbokat denna kväll för just väntetiderna var väl det enda vi hade att klaga på här.

Vår servitör var mycket trevlig och presenterade restaurangens koncept på ett bra och tydligt sätt. hans skotska accent gick trots allt att förstå till allra största delen.

De flesta verkade välja att äta "planks" till förrätt. Dessa plankor var grovt tillyxade av trä och avlång i olika längder; allt för att passa antalet rätter. På plankorna låg små högar av kallskuren skinka, ost med chiliröra, skålar med oliver och grillade grönsaker med mera. Små, runda mozzarellabollar fanns också och de var doppade i nåt grönt och rött. Förmodligen örter.
Vi köpte ingen pasta

Jag åt "Italian bread selection" till förrätt med god, god olivolja att doppa brödet i. Det var gott börd men den utlovade foccaccian saknades i brödkorgen. Nu blev jag nöjd ändå, men foccaccia är ändå favoriten för mig. De andra i mitt sällskap delade på en lång planka full med gott och verkade mer än nöjda. Mycket pill och mums fanns där, men för den som inte äter fläskkött var just det kallskurna ingen idé att beställa.
Man kunde köpa plankor för att själv servera 
på hemma, men vi hade begränsat med plats i 
väskorna, så vi funderar på att göra egna
 istället.
Huvudrätterna lät vänta på sig och vi var rätt matta när de äntligen kom in. Visserligen med en ursäkt men ändå. Jag gjorde ett ovanligt undantag och lät bli att fråga vad mortadellan var gjord av. Jag kunde nämligen inte motstå Mortadella & ricotta caramelle. Så jag försökte bortse från att det förmodligen var griskött i den. Kusinen åt Wild rabbit taglione och var mycket nöjd med denna. Min mat var verkligen perfekt al dente! För en gångs skull. Annars är det nästan stört omöjligt att få pastan al dente, dvs. till tanden, med lite tuggmotstånd.

Mortadellan var karamelligt krispig och fyllningen i pastaknytena len och gräddig. Jag var mycket nöjd med valet av huvudrätt för min del medan mamma tyckte att bolognesen var lite tråkig. J åt samma som jag men en halvportion eftersom han ätit mer till förrätt.

Sammantaget var det en himla kul upplevelse att få äta "Jamies" mat, även om jag saknade honom personligen, haha! Konceptet var bra och jag gillar när man kan äta halvportioner av huvudrätterna. Priset då? Inte dyrt, särskilt inte nu då pundet ligger under tio svenska kronor. Jag betalade en hundring för min pasta vilket var mycket billigt för den rätten. Jag har betalat åtskilligt mer för sämre pastarätter i Sverige. Jag rekommenderar alla som har möjlighet att besöka Jamies restauranger om ni kan. Kul att käka god pasta och smaka på BRA olivolja. Gillar man inte pasta finns det annat att äta. Kanske är det jämt fullbokat, vad vet jag, men annars kan det vara en idé att gå dit på lunchen. Det verkade inte vara lika smockat då.

Avslutar gör jag med en bild på roliga mamma som imiterar en blåsfisk. Varför har jag glömt men vi garvade mycket just då!









söndag 16 juni 2013

Lite mer av Edinburgh

I dag är tredje dagen på min förkylning och nu börjar jag bli sur. HUR kan man ha sån snuva?! Va!? Jag har snutit upp tolv!!! näsdukspaket nu. Jag ser ut som Rudolf med röda mulen och går omkring med vit salva över halva näsan och överläppen. Igår öppnade jag dörren för pizzabudet (jo, jag köpte hämtpizza) och mannen utanför såg en aning konfunderad ut när han såg mig. Jag funderade inte mer på det förrän lilla B sa att jag faktiskt hade salva i halva ansiktet. Typ.

Här kommer några bilder till, från min skottlandsresa. Jag måste säga att min mamma som har ett par år kvar till åttio hängde med förvånansvärt bra. När hon var trött fick hon vila och då fanns det gott om pubar att hänga på... Då kände vi andra oss oändligt trötta också, men oj vad det hjälpte bra med lite vila och en ale eller cider!

På Greyfriar´s graveyard vilar många för gott. Det var en rent otrolig upplevelse att gå där och läsa på de gamla monumenten. JK Rowlings lär ha gått där för att hitta inspiration till alla namn i sina böcker, och visst kunde jag ana ett och annat som hon lånat. Bathilda Bagshot kunde jag dock inte hitta och tur var väl det, annars hade jag kanske haft Nagini över mig ett nafs och då hade det inte blivit några fler inlägg här.

Det finns fler berömda författare och kändisar från denna vackra stad. Vi hittade flera statyer och då mest på män förstås. En gubbe stod väldigt rak och stel mitt på ett krön. På baksidan av statyn kunde man läsa att han hette Erectus, och vi avstod från vidare efterforskning om vad han kan ha varit berömd för... Det lockade dock fram en del skratt varje gång vi passerade honom.




Jag skulle kunna berätta hur mycket som helst om Edinburgh, men jag tycker nog att ni ska åka dit istället. Uppleva stämningen och alltihop. Vi hade väldig tur med vädret tydligen och det är vi tacksamma för. Sol och värme är alltid gott i en stad där det nästan alltid blåser.





Mamma stötte på en stilig gubbe med hatt men han var alltför stel och tyst för att nappa.

Nästa inlägg kommer att handla om vårt besök på Jamie Oliver´s Italian... Och det vi åt där. Håll ut!

fredag 14 juni 2013

Edinburgh, Potter och lite till

Här kommer ett axplock bilder från Edinburgh. Det är en stad som har mycket att erbjuda oavsett om man är kulturellt intresserad eller vill shoppa eller pröva olika restauranger. Vi gjorde alltihop, med lite olika val. När gänget var på Holyrood castle låg jag utanför i gräset och sov. Prioritering kallas sådant. Var och en lycklig på sin fason.

Vi bodde på ett mysigt litet hotell som hette The Walton. Prisvärt och med bra frukost så att man stod sig ända fram till lunch. Jag och J betalade 300 pund för ett dubbelrum i tre nätter. Vi hade lite tur och fick ett rum som var aningen bättre än det vi betalade för, vilket innebar badkar och kylskåp på rummet. Bilderna från hotellet har jag lånat på hemsidan för detsamma.

Receptionen

Vårt rum
Kolja (haddock) kunde man får till frukost. Jag åt dock egg benedictine istället.

Det är en mycket gammal medeltida stad där åtskilliga byggnader har bevarats. Kusin Vitamin guidade oss sakkunnigt och gav oss en massa spännande berättelser om boende i Edinburgh som gått olika hemska öden till mötes. Hemskheter tycker jag om, kungars regeringstid tycker jag är betydligt tråkigare...





J beundrar gamla byggnationer.
Mellan husen gick små och smala gränder som hette t.ex. Advocats close. En close är en öppen fyrkantig plats som låg bakom husen för att de boende skulle kunna livnära sig genom att odla grönsaker där. Numera är dessa closes stenlagda men det finns många bevarade och ser ut som våra innergårdar ungefär.

Gränden in till Advocat´s close


Sedan togs vi till Elephant café där JK Rowlings skrev åtminstone delar av första Harry Potterboken. Det var tydligen så kallt hemma hos henne och hon hade inte råd att värma upp sitt hem, så hon satt på café medan hon skrev. Idén till boken fick hon under en tågresa, men visst inser man att hon måste fått inspiration till miljöerna i böckerna när hon såg ut genom det fönster som hon satt vid. Greyfriar´s graveyard och Holyrood castle. Jag satt förresten precis där hon satt när hon skrev boken... Lite ståpäls var det faktiskt, Potter-nörd som jag är.

Men vad är det mannen till höger om mig är så rädd för??? J???

Fortsättning följer. Detta är det ni får se i dag men imorgon kommer fortsättningen...

tisdag 11 juni 2013

Lakeland - drömbutiken i Skottland

Samma dag som jag/vi anlände till Edinburgh, hade vi bråttom ut på stan innan butikerna stängde. Fort till hotellet (som var litet och mysigt) och in med väskorna. Sko-byte och ut på stan. Upp för backe och ned för backe. Och DÄR... där var den. Min butik! Kusin Vitamin som var med som guide fnissade lite och lämnade mig ifred i butiken för att på egen hand shoppa saker jag absolut behöver till mitt kök.

Lakeland är en butik fylld av saker till hemmets kök men också städprylar. Nu är ju städning inte min (utan J:s) starkaste gren, så jag struntade blankt i de prylarna. Bättre upp då när jag direkt till höger fann några frestande böcker till min samling. Jag besinnade mig dock, även om jag gillar Paul Hollywoods brödrecept och Mary Berrys överklassfasoner.

Butiken var fylld av de mest frestande saker som var oerhört snyggt exponerade. Cup cakes-ställ, cakepopformar i silikon, hopfällbara tårtfat i tre våningar gjorda av hård papp osv. Dekorationshyllorna var välfyllda och jag inhandlade en burk med mini-fudge-bitar att dekorera tårtor eller cupcakes med. Galet goda, för jag har så klart redan öppnat burken och tjuvsmakat!

Sedan fanns det s.k. grinders, dvs. kvarnar fyllda med socker och smaksättare. Jag köpte hem en med smaken butterscotch för att ha på lattens mjölkskum (bara på helgerna så klart) eller på något annat som behöver piffas med välsmakande socker.

Formar att baka i fanns som sagt av olika slag, och jag köpte en avlång springform som passar utmärkt att göra paté i, eller varför inte en glasstårta i flera lager?

Allt var högst överkomligt i pris måste jag säga. Just nu står pundet i ungefär en tia, vilket gör att det är ännu mer överkomligt att handla i Storbritannien för tillfället.

Det stora inom bakning och matlagning nu verkar vara att tillverka egna glasspinnar. Det finns en uppsjö av silikonformar, glassmaskiner, toppings och överdrag samt en otroligt fiffig maskin där man kan smälta choklad för att sedan doppa den frysta pinnen i chokladdjupet. Måste vara en dröm för glassälskare.

Själv hoppar jag gärna över det där med glass.


Bild: www.lakeland.co.uk
Till lilla B köpte jag den sötaste försilvrade måttsats jag sett, med matsked, tesked och kryddmått. Åh vad de var fina!

Jag ångrar lite att jag inte köpte en Black bird funnel. Det är en liten fågelliknande figur som man sätter mitt i pajen när den bakas, och så släpper pippin ut ångan från pajbotten så att det inte blir en saggig deg utan krispig och fin som en paj ska vara. Jag gillar ju grönsakspajer, så jag borde kanske ha köpt en. Bara £ 2,49!

För dig som tycker att butiken verkar intressant så finns det så klart en nätsida med prylar att beställa. Klicka HÄR!


Bild: www.lakeland.co.uk




måndag 10 juni 2013

Hemma igen

Hemkommen från Skottland stupar jag strax i säng efter tre dagars ätande (bilder kommer), shoppande (OMG vilka butiker!) och kulturella utsvävningar (jag har suttit där JK Rowlings delvis skrev den första Harry Potter-boken.)

Staden ligger i tu-delad med en sänka mellan dessa två delar. Gultörnet blommade galet vackert!

Jag är helt färdig efter att ha stigit upp halv fyra imorse, flugit till Göteborg och sedan jobbat hela dagen för att ägan kvällen åt att packa upp. Tack gode gud för att lilla B lagade middag när jag var så trött!

Sov gott! Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

torsdag 6 juni 2013

Husmoderstipsen fortsätter

Vi har nu kommit till den spännande avdelningen servering i boken Värdinnans ABC. Detta kapitel är en ruskigt komplicerad historia som redan i inledningen blir smått obegriplig för mig. Avsnittet om fiskgaffelns placering är detaljerad in absurdum och efter två meningar inser jag att jag nog inte ska ge mig på denna tingest. Bokens författare konstaterar att "det finns husmödrar, som eftersom fiskgaffeln har en något annorlunda form än andra gafflar, betrakta den som en sorts kniv". Jaha, vilken tur att jag inte har några sådana gafflar. Eller har jag det? Jag kanske tror att mina fiskknivar är knivar, fast de egentligen är gafflar. Hjälp!

För er språknördar kan jag även tillägga att verbets form "betrakta" här är helt korrekt återgivet. R:et på slutet saknades i de plurala verbformerna och jag ska inte trötta er med en etymologisk språkutvikning här. Inlägget ska handla om dukning...

Grönsaksrätter serveras med smörgåsgaffel och då direkt på tallriken för att "...det blir så mycket silver runt tallriken ändå, och dels därför, att man kanske inte har så mycket silver, att man kan duka med smörgåsgafflar för både smörgås och grönrätt." Nähä, men om man tar bort smörgåsen då, tänker jag. Boken ger inget svar på det och mystiken tätnar.

Läsaren får lite längre fram rådet att anlita serveringshjälp även om det kostar några kronor mer. Hembiträdet (som tydligen alla har) kanske inte är van att servera och då ska man inte låta henne göra det. För en middag för tjugo personer krävs tre serveringspersoner, även om det är i minsta laget.

Tack och lov för att man däremot lagt bort det ålderdomliga sättet att sopa bort smulor från bordet med hjälp av en skyffel och borste, avsedda för detta ändamål. Nu kan man tydligen borsta bort smulor med hjälp av servetten. Puh!

När jag kommer till köttet är jag så trött i mössan att jag bestämmer mig för att aldrig mer ha bjudning om detta krävs. Någon värdinna blir jag aldrig. Köttet och legymerna ska ligga på fat och serveras. "Endast sylter, ja inte ens det alltid, räckas från gäst till gäst. En klok värdinna vet nämligen, att ingefärsgurkorna ofelbart stanna hos farbror Frans, som är så disträ." Himmel - jag har inga ingefärsgurkor! Och ingen farbror Frans heller. Jag ger upp och beställer pizza nästa bjudning!

För den som är modigare än jag finns här ett recept på ingefärsgurkor till farbror Frans.


Ingefärsgurkor

3 dl vatten
2 dl socker
1 dl ättika
1 tunt skivad gurka
1 msk fint riven ingefära
1 liten skivad rödlök.


Blanda vatten, ättika och socker i en skål. Rör tills sockret löst sig. Blanda i gurkan, ingefäran och löken. Låt ligga i lagen en dryg timma.

Receptet är lånat från http://www.kokaihop.se/recept/ingefarsgurka

tisdag 4 juni 2013

Vad slår doften av nybakat?

Det sägs att om man vill sälja sin lägenhet eller sitt hus är doften av nybakat det man ska satsa på framför home styling. Säg emot det, den som kan! För visst är doften av nybakat bröd eller kakor det bästa som finns (förutom när man är magsjuk...)! Varje morgon när jag cyklar till jobbet passerar jag den jättestora gula bakfabriken Pågens, där det bakas för fullt. Doften av kanel och vanilj ligger under stundom tung över västra Göteborg och jag drar in varje andetag med stort välbehag. Någon enstaka morgon känns det på doften att bagarna glömt tiden, för då luktar det rejält bränt i luften. Inte så trevligt förstås.

Igår var jag så trött när jag kom hem klockan halv nio på kvällen efter en lång arbetsdag (tio timmar) och ett besök på Ikea. Som väl var hade de bara öppet en timme till när vi ramlade in, så vi var tvungna att åka hem kl. 20.00. Jag älskar inte Ikea, vilket J däremot gör. Jag får slita honom från fyndhörnan där han står och plockar med olika typer av beslag för en krona styck, sängben till sängar vi inte har och kanske en käck laminatskiva som vi inte behöver.

Det var lilla B som handlade lite till sin nya lägenhet, som hon flyttar in i om ca två veckor. En helfigurspegel, värmeljus, vattenkanna och annat som man behöver. Själv köpte jag värmeljus, batterier och en sprayflaska till stryktvätten. Ingen storhandling där inte.

När jag kom hem visste jag att det skulle bli en lång kväll för jag hade looovat mina förstaårselever att baka bullar åt dem. Det var bara att sätta en deg och låta jäsa. Jag fyllde bullarna med vaniljkräm och hallonsylt. Denna gång fick det bli marsánkräm eftersom tiden var knapp och orken var noll. Det funkar bra det också. Jag har alltid lite bakpulver i degen. Då höjer bullarna sig lite extra och blir så där härligt lätta.

Evas goda vaniljbullar med hallonsylt

ca 40 st

1/2 l mjölk
1 pkt jäst för söta degar
200 g smör
2 ägg
1 dl strösocker
1 tsk stött kardemumma
1 tsk bakpulver
ca 12 - 13 dl vetemjöl

Fyllning

3 dl vaniljkräm
1 1/2 dl hallonsylt ca

Smält smöret i en kastrull och häll på mjölken. Värm till 37 grader. Lös upp jästen i den ljumma vätskan och rör i sockret och de lätt uppvispade äggen. Blanda bakpulvret och kardemumman med 10 dl av mjölet och sikta det ner i smeten och knåda till en jämna och slät deg i en maskin eller för hand. Blanda ner mer mjöl om degen är väldigt kletig. Den ska nätt och jämnt släppa taget om bunken den ligger i.

Jäs degen på varm och dragfri plats i minst en timme. Tag sedan upp degen och knåda den jämn och smidig. Rulla ut fyra längder och skär varje längd i tio delar. Rulla degbitarna och platta ut dem på mjölad marmorskiva eller annat bra bakunderlag, så att det blir en rundel som är ca 10 - 12 cm i diameter. Ta upp degrundeln och lägg den i din hand. Lägg en klick sylt och en klick vaniljkräm mitt på rundeln och nyp ihop kanterna så att fyllningen inte läcker.

Lägg bullarna i muffinsformar av papper med skarven neråt. Ställ formarna i en muffinsform av plåt, så att de håller formen i ugnen. Jäs bullarna ytterligare en stund, kanske 30 minuter. Pensla dem sedan med uppvispat ägg och stör på pärlsocker. Baka mitt i ugnen på 225 grader, ca 10 minuter. Tänk på att tiden varierar för olika ugnar och att det ibland kan vara bättre att sätta plåten ett hack längre ner än mitten.

Ät dem varma och njut av den ljuvliga smaken!




måndag 3 juni 2013

Sommarvärme och roséviner

På Facebook strömmar det ut bilder på rosévinglas och grillat i den egna täppan. Redan så här i början av juni är det snudd på tjatigt, men visst är det solen och värmen som gör att vi har längtat så. Efter den långa och kalla vintern är vi stelfrusna in i märgen. men nu tinar vi snabbt upp och piffar för uteliv.

Bild: www.systembolaget.se

På Systembolaget har det kommit in två nya boxviner, som är otroligt snyggt förpackade. Min guru i matsammanhang, Monika Ahlberg, rekommenderar dem även för smakens skull. Boxen här på bilden heter Vernissage Syrah Rosé och har artikelnummer 2181.

Enligt Systembolagets provsmakare och vinkännare har vinet "Torr, bärig smak med inslag av geléhallon, röda vinbär och blodapelsin."

Det passar att dricka som sällskapsvin eller till rätter av fisk, fågel eller sallader. Priset är 209 kr för tre liter dryck. När drycken är slut har man en fin väska att svänga med.

 För den som väljer dryck utan alkohol finns en bubblig flaska med det tämligen svåruttalade namnet Arc-en-Ciel Vin de Rosé Mousseux Grenache Brut (nr 1932). Jag har inte provat denna själv men tänkte köpa hem en på prov för att ha som bjudvin.

Sist av allt citerar jag min kollega som kom in i morse i vårt fikarum och stod där mitt i solskenet och sa: Ja, nu är det bara tre veckor kvar till midsommar - sen går vi mot mörkare tider igen... Gapskratt! Givetvis var det på skämt, men det sa en del om hur vi svenskar är. Vi längtar så efter sommaren att vi nästan fruktar höstmörkret redan innan det är på väg. 

Glöm inte att fånga dagen (tjatigt, jag vet) och att njuta här och nu.


söndag 2 juni 2013

Cocktaildags

Så här i sommarvärmen passar det bra med lite goda drycker, tycker jag. Rosévinet är väl det som dominerar nu liksom andra svalkande drycker. Jag köpte hem lite alkoholfri cider (Xider) från Systembolaget igår, eftersom inte alla gillar alkohol, eller för de som kör bil. Bra att tänka på att ha hemma, och inte förutsätta att alla vill dricka något med alkohol.

För den som gillar salta grejer kommer här en lakritscocktail att avnjuta iskall. Receptet kommer från boken Lakrits som jag tipsat om förut. Ett fynd för lakritsälskaren - spring och köp. Eller klicka hem den från nätet...

Lakritscocktail

1 glas

1 glas is
3 cl lakritslikör
ginger ale
1 limeklyfta

Skaka isen och lakritslikören i en shaker. Häll upp i ett välkylt cocktailglas och fyll på med ginger ale. Garnera med en limeklyfta. Busenkelt!

P.S. Lakritslikör är enkelt att göra själv. Blanda 35 cl okryddad vodka med 3 msk lakritsgranulat (ca 25 g) i en flaska och skaka den. låt stå över natten. Tillsätt 3/4 dl strösocker och skaka tills sockret har lösts upp. Färdigt! D.S.