onsdag 26 februari 2014

Mazarinen - en riktig tantcafé-kaka!

Det finns trendiga caféer, tråkiga caféer, trevliga caféer etc. Fikakulturen är högst levande i dag och de flesta fikar ofta, såväl hemma som ute. Många betalar hutlösa summor för en kopp kaffe, fast egentligen är det ju inte själva kaffet man betalar utan platsen man sitter på. Den trendiga plaststolen, barstolen eller var man nu sitter. Kaffet blir en bisak men med tanke på priset väljer åtminstone jag vart jag går och fikar.

Det finns också de där tantcaféerna. Eller gubbcaféerna om man så vill. De heter ofta något med ett namn före "café". Petersens café, Ahlströms café, Lennarts café eller nåt i den stilen. Sen har vi ju de där fiken som har ett mer neutralt namn som Café Condis (vitsigt), café Pärlan eller Café Kosmopol. Namn som ofta har sitt ursprung i sextiotalet och som lever vidare trots avsaknaden av sojamjölk och vaniljsirap.

Tantcaféerna har alltid en glasdisk där bakverken står i räta rader. Räksmörgås, ostfralla och kanske en smörgås med ägg. Napoleonbakelser, prinsessbakelser och mandelbiskvier trängs med kanelbullar, vaniljhjärtan och de obligatoriska mazarinerna med glasyr. Småbröd i form av chokladbröd, syltkakor och kanske drömmar finns också att välja på. Men sen är det liksom stopp. Det räcker så. Inga baguetter, pajer eller donuts behövs. För att inte tala om cupcakes, macarons eller whoopies. Nej, hit går man för att dricka kaffe och äta en rejäl smörgås eller kaka. Inget tjafs som man ändå inte kan uttala.

Fortfarande kan man se små tanter/damer/kvinnor som heter Maj-Britt, Gertrud eller Rut sitta vid de runda borden med hatten på. Kappan fint upphängd, handväskan i ett stadigt grepp men hatten på. De fikar inte, sånt modernt påfund. Nej, de dricker kaffe. De äter bakelse och de gör det med stil. Helst vill de ha en bakelsegaffel, för vem kan äta bakelse med sked? Har man hört nåt så dumt!?

Ibland sitter också en liten farbror vid namn Börje eller Egon vid ett bord. Ofta ensam. Äldre herrar verkar inte fika ihop med nån?! Lite sorgligt. De äter sin kaka och nickar till Bettan bakom disken. Stamkund kan tänka.

De här caféerna är nog på utdöende tyvärr. Kedjor som Espresso house och Waynes coffee tar över allt mer. I Göteborg är det Condeco som finns i vart gathörn snart. Jag kan inte hjälpa att jag tycker att det är tråkigt. Visst är det fint att kunna få sojamjölk i kaffet, för oss som tål det bättre. Och visst är det tryggt att veta att det finns Manhattan brownie på menyn. Men ändå. Lite variation och personlighet är aldrig fel på ett café.

I ett anfall av nostalgi och sötsug bakade jag mazariner. Jag hade mazarinformar liggande i en låda och de visade sig vara helt perfekta! De inhandlades på Åhléns för en billig peng, typ halva rea-priset för länge sen.

Receptet kommer från Arla och är som vanligt lite modifierat.

Mazariner

16 st

100 g smör
1/2 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 ägg

Fyllning
150 g sötmandel
1/2 tsk mandelessens (kan bytas mot 3 rivna bittermandlar)
1 dl strösocker
75 g smör
2 ägg
50 g riven mandelmassa

Glasyr
2 dl florsocker
2 msk vatten

Blanda smör och socker väl till en slät smet. Det går lättast om smöret är rumstempererat. Tillsätt mjöl och ägg och arbeta degen slät. Låt vila i kylen i 30 minuter.

Skålla, skala och mal mandeln under tiden. Riv mandelmassan och blanda allt med socker och smör. Rör i äggen och se till att smeten blir jämn och fin.

Tryck ut degen i formarna och ställ dem på en bakplåt. Fördela fyllningen jämnt i formarna och grädda i 200 graders ugnsvärme, i mitten av ugnen ca 15 minuter. Låt kakorna svalna och rör under tiden ihop glasyren. Bred den över de kalla kakorna och ställ en stund i kylskåp så att den stelnar.

Servera med gott kaffe eller te och njut en stund av den gamla klassiker en mazarin är.

En burk med mazariner är som en skattgömma, nästan...

18 kommentarer:

  1. Jag älskar mazariner och går helst på tantcafé. Jag är ingen trendig typ och känner mig inte hemma på såna ställen. Jag vill gå på små mysiga hemtrevliga caféer och jag behöver inga nymodigheter och jag dricker mitt kaffe svart. Bara kaffet inte är för svagt, för beskt eller för kallt är jag nöjd. Herregud vad tråkig jag är :))

    Kram, nu ska jag lägga mig. Har jobbat ikväll.

    God natt och sov gott min Göterborgs pingla!

    Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är inte tråkig, du är genuin! Fin och bra och faller inte för det ytliga. Tantcafeer är underskattade! Kram du Norrlands pärla!

      Radera
  2. Åh, jag älskar också mazariner och får jag välja, så blir det absolut tantcafé för mig också. Hembakade mazariner är absolut bäst! och vet du vad?? förra veckan blev jag bjuden på den absolut godaste mazarinen någonsin, bakad av A. A har visat sig sitta på fler goda egenskaper, genom att bjuda på både supergoda middagar och bakverk. Tänk vilken gåva... att en dag bara bestämma sig för att börja laga mat och börja baka och så verkligen fixa det med ett superresultat, inte bara så där, utan verkligen toppen.

    kram lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. A är en pärla, det har jag förstått för länge sen jag också! Så härligt att bli bjuden på mazariner av sin son! Kram!

      Radera
  3. Jag älskar mazariner men har inte bakat dem sen jag var liten. Här i Hultsfred har vi faktiskt ett ganska nyöppnat café men det är aldrig några tanter där mest ungdomar tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har bara varit förbi Hultsfred - aldrig fikat där. Det är kvar på min "att-göra-innan-jag-dör-lista"!

      Radera
  4. Mazariner är gott! Tanter kan sin fika. Det är något speciellt med klassiska fik, utan amerikanska muffins och chailatte. Trots att jag älskar älskar älskar chai och brownies. Alla fik behövs ;) Condeco har vi här i Växjö också förresten, det finns väl bara i Gbg och Växjö tror jag? Fördelen är ju att de har utskänkningstillstånd och öppet sent. Som en blandning mellan ett fik och en pub - perfekt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har fikat på Condeco i Växjö minsann. På väg ner till mina föräldrar i Karlskrona. Pub-fik är en perfekt kombo. Kram!

      Radera
  5. Å, vad gulligt du beskriver tantkaféerna, men minns du gubbkaféerna som fanns förr? De hette ofta Nykterhetskaféet och kallades ibland Ölkaféet (fast de hade nog bara lättöl - gubbarna fick ladda upp i smyg bakom hörnet innan de gick in och värmde sig).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst minns jag! Det var tider det- Nu är de flesta ölcaféerna utdöda, åtminstone här i Göteborg.

      Radera
  6. Vilka perfekta mazariner! Jag har faktiskt aldrig bakat sådana... Kanske ska testa nån gång! :)
    Ha en toppen dag!
    Kramar!
    //Lana

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Perfekta - det låter inte dåligt det! Men de var galet goda faktiskt. Ha en fin dag du också. Kram!

      Radera
  7. Mazarin är en favoritbakelse, ändå bakar jag dem sällan. Jag är uppvuxen i en liten by och är van med dessa mysiga tantcaféer och tycker faktiskt än idag att de just mysiga och man vet precis vad som säljs :) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns en poäng med att gå till ett fik där man får det man vill ha. I mindre byar är det ofta så. Kram!

      Radera
  8. Åh vilken fin skildring av tantkaféer! Jag håller med dig att det är tråkigt att de försvinner och jag är ärligt talat motvalskärring gällande de där kafékedjorna som tar över och breder ut sig! Fikar gör jag gärna, men inte om jag kunde fått en finfin lunch på en kalasbra restaurang för samma pengar! Jag älskar moderna bakverk men jag vill att de ska vara hembakatgoda också, inte sockermassa och bakmix! Fram för mer udda och tantiga kaféer i Göteborg! Glad fredag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du! Ja, fika är dyrt som sjutton. Kanske bakar allt fler på grund av det!? Förutom att det är roligt då. Ha en riktigt fin fredag du också!

      Radera
  9. Ingen annan kan väl beskriva ett kondisbesök så som du! Nu är det ju precis som att vi också varit på caféet och träffat Egon, Rut och Bettan:)
    Frun här har ju gjort en kortare karriär på just ett sådant kondis och det godaste som fanns då var alldeles nybakade mazariner med en rejäl dos glasyr på. Konditorn gjode oftast en Anki special:)
    Kramar till dej

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina ni! En Ankimazarin skulle man ju inte tacka nej till! Hon är lika söt som glasyr! Kram!

      Radera