måndag 24 februari 2014

Röda bönor och arga sånger

När jag växte upp under sjuttiotalet, frodades kvinnokampen. Mamma umgicks med sina väninnor och diskuterade löneklyftor och andra orättvisor, bh:ar brändes på bål och själv knatade jag med i första maj-tåget, bärande på en skylt med texten "Fler kvinnor i politiken"! Jag var en tvärhand hög och begrep inte det som stod textat men jag förstod väl ändå på något sätt att det var viktigt, eftersom mamma var med.

Mamma lyssnade ibland på Demis Roussos och Charles Aznavour när hon var ensam hemma med oss barn. Smörigt och romantiskt. När hon var med sina väninnor lyssnade hon mest på Röda Bönor som sjöng kvinnliga kampsånger. Det måste inte finnas en motsättning i att lyssna på romantisk musik eller arg kampsång. Allt har sin tid och i den bästa av världar skulle inte arga kampsånger behövas. Men det gör de.

Det finns en skivinspelning från denna tid som jag minns starkare än något annat. Den är en ganska direkt översättning av Paul Ankas Oh Carol. Kvinnobandet Röda bönors variant heter Oh Kalle... Den börjar "Oh Kalle, du är bara en idiot". Ganska rolig tycker jag, och sjungen på skånska blir den extra intensiv.

Nu hittade jag inte något klipp med just den låten på Youtube. Däremot hittade jag en annan sång om kvinnor och konstaterar att det tyvärr inte har hänt så väldigt mycket sedan den spelades in. Jo, kanske något, men inte tillräckligt med tanke på alla år som passerat sedan 1970-talets arga sånger. Lyssna gärna här på Sången om sexualmyterna...

Mamma - här en glad röd böna!
Inte helt osökt tänkte jag bjuda er på ett recept med röda bönor i dag, så att ni kan köra Meatless Monday om ni behagar. HÄR finns ett recept på en vegetarisk gryta med röda bönor. Gott och värmande i det kalla vintervädret.

Vill man inte skippa köttet kan man helt enkelt blanda en god bönsallad och ha som tillbehör. Jag brukar ta en burk röda bönor, skölja av dem noga och låta dem rinna av en stund. Under tiden blandar jag 1 msk olivolja med två msk god röd balsamvinäger. Lite salt och peppar efter behag och kanske en pressad vitlöksklyfta. Sedan skivar jag röd lök mycket tunt och varvar med bönorna i en skål. Dressingen häller jag över bönorna och löken och låter stå en kvart. Färdigt att äta som det är eller som tillbehör.

Ha en fin måndag!

14 kommentarer:

  1. Oh, vad jag känner själsgemenskap med din mamma!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad glad hon skulle bli om hon läste det!

      Radera
  2. "Men om du lämnar maj, kommer ja o dö!" Åh Kalle, den är ju bara så bra, bästa när hon har sitt mellansnack på sin klingande skånska.
    Och Demis, han har vi ett väldigt nära och speciellt förhållande till. Japp, barn av 70-talet är ju också vi:)

    Röda bönor gillas, vi kör gärna en varm sallad med en liknande marinad som du gör, fast med lite rosmarin i en gryta på spisen där det får bli lite ljummet.

    Kramar till dej, och en finfin måndag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag anade att ni kände till dessa goa damer. Skåne äger! Varm kram!

      Radera
  3. Ha, jag har (sist av alla, jag veeeet) börjat kolla på Mad men nu. Där lan man snacka om att det har hänt en del i kvinnosynen sen den utspelar sig. Om det nu är verklighetstroget men det är det säkert till viss del... Komiskt nästan, så här i efterhand. De röda bönorna du pratar om har jag ingen erfarenhet av men jag äter dem gärna ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ännu inte sett ett enda avsnitt av Mad men så du är inte sist. Men jag har förstått att den serien speglar en verklighet som tack och lov är förbi. Kram till dig!

      Radera
  4. 20 år senare arbetade jag med teater. Inspirerat av 70-talet hade jag en egen fri teatergrupp tillsammans med bland annat min man. Och som då hade han långt skägg och kunde sticka (det kunde inte jag :-) Och vi ville förändra världen eller åtminstone påverka en och annan med vår teater...:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad härligt det låter! Min bror kan också sticka och sy. Jag är kass på det. Kram!

      Radera
  5. Den där bönsalladen gillar jag verkligen! Jag brukar ha i lite basilika också. Men nu var det ett tag sedan jag gjorde den...det får det bli ändring på! Tack för tipset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bönor blir man aldrig trött på! Kram!

      Radera
  6. Vilket underbart inlägg Erika. Vilken cool mamma : ) Jag har aldrig fått gå med i några demonstrationer!!! Men det kanske inte är försent ; ) Tack för den gulliga kommentaren ang bilden från 2004. Nja jag ser nog allt lite äldre ut nu hihi sötis Erika kram Sofia Hälsa J

    SvaraRadera
  7. Hej Erika! Det var alldeles för längesedan... Tack för dina fina kommentarer, dom värmer och jag sparar på dem. Orden vill inte riktigt finnas där ikväll...men din kommentar berörde mig så jag vill bara att du ska veta att jag finns och tänker på Dig. Du finns ofta i mina tankar, bara så där helt plötsligt så "ploppar" du upp;)) och så tänker jag...livet har på många sätt slitit hårt i Dig och din familj efter vad jag har förstått av det du skrivit, det är inte rättvist. Jag har också mina dippar när jag tänker och saknar och när värken blir jobbig och örat tjuter men det funkar och då är det bra att ta hundarna och gå iväg till skogen eller sätta händerna i nåt pyssel. Apropå pyssel, stjärnorna är utskurna och så har jag limmat fast tyg på baksidan på mina tavlor.
    Demis Roussos och även Charles Aznavour lyssnade jag själv på (är ju några år äldre...) men Röda Bönor har jag inget minne av, där är jag själv nog för ung:)) hemifrån har jag inga musikminnen alls, jo Pappa gillade Lill Lindfors och Mamma Lasse Lönndahl, men det är allt. Men min bror och jag levde i musikens värld genom Tio i topp, Kvällstoppen Svensktoppen osv
    Bönor är gott, både i sallad och grytor. Jag brukar göra en "italiensk sallad" med bönor, tomater, gurka, rödlök, basilika, dressing och brödkrutonger. Gott till kryddiga korvar.
    Du får ha det bra det går och var rädd om Dig!!
    Många kramar från lisa

    SvaraRadera
  8. Vad jag är tacksam för alla röda bönor, från alla årtionden, som tagit kampen. Jag beundrar dem och försöker gå deras fotspår.

    De andra röda bönorna, de stoppar jag gärna i munnen, för det kan vara favoriten (efter chokladbönan så klart).

    Vad du skriver bra Erika. Kram.

    SvaraRadera
  9. Härlig läsning om din mamma och röda bönor :) kram på dig!

    SvaraRadera