onsdag 13 mars 2013

Att ge och ta

Det är märkligt med människor. Vissa ger mer än de tar och med andra är det precis tvärtom. En del människor är som svarta hål. De bara suger kraft ur en och det tar aldrig slut. De som klagar på precis allt hela tiden och aldrig kan se ett glas som halvfullt, bara halvtomt. Jag kan känna mig helt dränerad av att umgås med människor som slukar min energi och inte ger något tillbaka. Efter ett sådant möte är jag helt tom och känner mig som om en bil som kör på endast bensinångorna.

Människor som ger är däremot mina energi-boostare! Ni vet, sådana människor som man blir glad av att träffa och efter ett sådant möte går man med lätta steg vidare, uppfylld av hopp och ny ork. Jag tror att ni vet precis vad jag menar.

I mitt liv finns det sådana människor. Jag är så tacksam för det. Mina vänner som alltid stöttar, peppar och fångar upp mig om jag faller. De menar vad de säger när de säger att jag kan "ringa dem när som helst på dygnet". Bara vetskapen om att det verkligen är så, gör att jag kan vänta med att ringa först när det ljusnar. Både det fysiska ljuset och det som ibland slocknar lite inombords.

Vänner är viktiga men också de människor som är bekanta och som man hejar på, men sällan pratar djupa saker med. Min granne t.ex. En skön kvinna i medelåldern som jag träffade på väg till jobbet i morse. Hela hon lyser av energi, oavsett om hon är jätteglad eller mindre glad. Vi byter några ord (den här morgonen om kvinnors rättigheter) och går vidare, stärkta av varandras pepp. Jag ser på henne att också hon får ut något viktigt av våra korta möten. Hennes "ha en bra dag" värmer hela vägen till jobbet och längre än så.

Och bamba-tanten (som är en man), som alltid ler och säger "Välkommen fröken" i skolans matsal (bamba = skolmatsal på göteborgska). Som alltid plockar fram kycklingkorv till mig, när det är fläskkött i den vanliga.

Och alla ni fina bloggvänner som hälsar på mig här, som lämnar en kommentar ibland och ger mig ny ork att fortsätta blogga, även när tiden är snålt tilltagen. Jag har bara träffat en av er IRL (härliga Malin), men det gör inte så mycket. Ni betyder så mycket. Bloggvänskapen är kravlös och det är ingen som blir sur över att man inte kommenterar tillräckligt ofta eller att man glömmer dennes födelsedag. Ni ger mig så mycket och jag begrundar det ofta i mitt hjärta. 
Tacksamt! 

22 kommentarer:

  1. Jag tycker så mycket om att läsa Erikas funderingar. Därför har jag läst flera gånger nu. Ja visst är det märkligt, och ändå inte, vad vi blir påverkade av andra människor. Jag har även träffat dem som inte klagar och har sig men som ändå tar all kraft av mig. Då blir jag tröttare än tröttast och tröstar mig med att det är länge till nästa gång jag behöver utsätta mig för det. Förhoppningsvis. För det finns ju även personer som jag måste träffa av olika anledningar. Alltid rensar jag bort de dåliga energierna så snabbt det går.

    Och det är rent magiskt vilken energi en del människor ger. Jag har flera personer runt mig som är rena rama energipillren. På olika vis. Och en del träffar man bara hastigast, precis som dig och grannen.

    Jag blir glad av att läsa att du har fina vänner och jag tror att vi också hade blivit vänner om vi hade haft möjligheten. Men jag är glad över att få vara din bloggvän!

    Vilken underbar mening, hela meningen - "...vänta med att ringa först när det ljusnar...". Håller med. Bara vetskapen att den möjligheten finns gör att man kanske inte behöver ringa innan det ljusnat. Eller inte alls. För man är stark i tanken av att stöttning finns om det behövs.

    Oj vad långt jag skrev. Nu har jag förbrukat min dagliga kvot för kommenterande :))

    Ha en bra dag!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för en underbar kommentar! Kram!

      Radera
  2. Så bra du skriver. Ett tag hade jag för många som sög min energi och då blev jag tvingad att göra mig av med endel. Saknar dem ibland men minns också hur mycket energi de sög ur mig och ibland måste man ta ansvar för sitt eget välbefinnande.

    Men tur är att jag har andra vänner som ger mig så mycket och där ibland fyller bloggarna en stor funktion. Härliga vänskaper utan massa krav, det är skönt att ha det med;)

    Önskar dig en härlig dag
    Kram
    Annie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla! Bra det du skriver om att ta eget ansvar. Så sant! Kram!

      Radera
  3. Jag vet precis vad du menar och att ha dessa fina människor runt en, som alltid finns där, oberoende vad. De är guld värda. Kram fina du!

    SvaraRadera
  4. Älskade vän!
    Tack för grisen, numera före detta gris, och tankar.
    Många kramar och pussar, S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är ju en kär gullegris för mig! Kram!

      Radera
  5. Du har så rätt så (precis som det brukar vara:)) vad gäller de där energitjuvarna/givarna. Vi upplever att det där med att våga rensa i vänkretsen är något som kommit med åldern, och vi ser nu till att omge oss med de som ger oss glädje och positiv energi tillbaka.

    Vi pratar också ganska ofta om det du skriver med bloggvärlden och med alla vi "lärt känna" där. Ibland verkar det som just matbloggarna är ett trevligt sällskap att vistas i, sällan eller aldrig får man tråkiga kommentarer, eller läser det hos andra. Många positiva vibbar i omlopp där:)

    Tacksamhet tillbaka,
    kramar

    SvaraRadera
  6. Puss på dig! : )) Tacksamhet tillbaka till dig fina bloggvän kram Sofia

    SvaraRadera
  7. Så fint skrivet Erika, jag tänker också ofta på bloggvänner för man vet ju lite om de som kikar in och kommenterar :) Sen som du säger hinner man inte alltid kommentera men jag försöker dock läsa det mesta...

    SvaraRadera
  8. Vad härligt du skriver! Jag kan nästan glömma för ett tag att mina bloggvänner känner jag bara i cyber-världen... alla ger så mycket positiv energi! :)
    Ha en toppen kväll!
    Kramar till dig!
    //Lana

    SvaraRadera
  9. Jag tycker det är en häftig känsla att lära känna någon genom en blogg, någon med liknande intressen som en själv. Att jag sedan har fått träffa dig, IRL, om så bara för en kort stund, är en rejäl bonus. Det känns efter det som om jag känner dig ännu lite bättre. Hoppas verkligen att det blir mer inom en snar framtid :-) <3

    Energitjuvar ger jag inte mycket för. Har klarat mig från dem länge nu. Och som Mårtensson säger, så har jag nog också rensat bort de flesta från min kontaktlista. Tänker inte ödsla tid på människor som inte ger något tillbaka till andra.

    Kram på dig fina Erika

    Ps, Älskar dina tänkvärda inlägg.

    SvaraRadera
  10. Vilken underbar läsning! Läste faktiskt din blogg två gånger och håller med i allt. Jag hoppas att du vet att du kan ringa mig mitt i natten om livet är svårt för så skall det vara när man är vänner. Hoppas du får en bra vecka med mycket positiv energi runt dig. Kram bp

    SvaraRadera
  11. Jag tycker om det du skriver om "bekanta". Vänner är så självklara på något vis, men de man möter i trappuppgången är ju inte givna. Precis som du skriver betyder just de kanske mer än vi tänker på. Igår upplevde jag detta med min frissa. Vi ses ju bara irl, när jag sitter hos henne i salongen, men så mycket energi som hon utstrålar, det kan jag leva på länge, utöver att hon gör mig snygg i håret. Och tänka sig - hon tycker att hon får energi av mig också!

    SvaraRadera
  12. Tack snälla Erika.
    Det är så gott att veta att Du finns.
    Jag mår så bra av att läsa dina inlägg men som jag skrev förut, orkar jag inte alltid kommentera men Du finns alltid i mina tankar. Riktigt, riktigt ärligt, så tänker jag på Dig väldigt ofta.
    Ha det gott och hoppas att Du får en fin helg!

    Varma kramar Lisa

    SvaraRadera
  13. Tack snälla Erika.
    Det är så gott att veta att Du finns.
    Jag mår så bra av att läsa dina inlägg men som jag skrev förut, orkar jag inte alltid kommentera men Du finns alltid i mina tankar. Riktigt, riktigt ärligt, så tänker jag på Dig väldigt ofta.
    Ha det gott och hoppas att Du får en fin helg!

    Varma kramar Lisa

    SvaraRadera
  14. Ja, tacksamt! Det är just vad det är :) och det behövs fler bambatanter i världen! Tack för att jag får vara din vän. Det är fint tycker jag. Kram!

    SvaraRadera
  15. jag har tack och lov många bambatanter i mitt liv.
    Människor jag inte klarar mig utan och som förgyller min vardag.
    De där andra finns också, men jag orkar med dem och i bland tänker jag som min gamla lärare i något ämne på högskolan sa om jobbiga personer man möter.
    " Den här personen har jag mött för att lära mig något"
    I bland vet jag inte vad iofs, men det hjälper att tänka så!

    Kram Lena från make a head food

    SvaraRadera
  16. Ja vi är stora nog nu att rata de svarta hålen, det finns liksom inte tid att omge sig med sådana männsikor. Härligt med bamba-tanten och skönt namn på en mattant som jag säger på mitt språk ;) ....och visst är det skönt och kravlöst med bloggandet och dess kravlösa vänner - love it. ;)

    Kram på dig fina bloggvän ;)
    Ullis

    SvaraRadera
  17. Tack för alla era härliga kommentarer! Riktigt fint!

    SvaraRadera