Fredagskakan 8 - lättgjorda muffins

På väg till jobbet drar jag in doften från Pågens bageri, i stadsdelen Högsbo, i mina näsborrar. I dag var det kaneldoft som skvallrar om varma bullar. Eller något annat gott med kanel men just bullar är det något förföriskt över, och faktiskt ett av de få bakverk jag kan tänka mig att äta på morgonen.

Vissa morgnar har någon glömt plåten i bageriugnen och då luktar det bränt så det förslår. Jag sänder då en medlidandets tanke till bagaren, som förmodligen ändå gjorde så gott hen kunde.

Veckans fredagskaka blir en mycket enkel variant. Det kan vara bra att baka lätta saker ibland då man är sugen på nåt gott men inte orkar grädda sju kakbottnar i regnbågsfärger och vispa ihop en sjuden marängsmet. Allt har sin tid och plats i livet, eller hur!?`Vill man piffa till muffinsarna kan man spritsa ut färdig chokladcreme ovanpå. Philadelphia Marabou fungerar alldeles utmärkt. Dekorera med lite strössel.

Ha en fin fredag!

Enkla och snabba kokosmuffins

2 ägg2 dl socker150 g kokos½ msk vaniljsocker
2 tsk kakao4 msk vetemjöl150 g smält smör

Vispa ägg och socker.Smält smöret och blanda ner det i sockersmeten. Rör ner kokos, kakao och vaniljsocker blandat med vetemjölet.


Fördela smeten i muffinsformar och grädda i 200 grader i nedre delen av ugnen, ca 12 minuter. 

Mazarinen - en riktig tantcafé-kaka!

Det finns trendiga caféer, tråkiga caféer, trevliga caféer etc. Fikakulturen är högst levande i dag och de flesta fikar ofta, såväl hemma som ute. Många betalar hutlösa summor för en kopp kaffe, fast egentligen är det ju inte själva kaffet man betalar utan platsen man sitter på. Den trendiga plaststolen, barstolen eller var man nu sitter. Kaffet blir en bisak men med tanke på priset väljer åtminstone jag vart jag går och fikar.

Det finns också de där tantcaféerna. Eller gubbcaféerna om man så vill. De heter ofta något med ett namn före "café". Petersens café, Ahlströms café, Lennarts café eller nåt i den stilen. Sen har vi ju de där fiken som har ett mer neutralt namn som Café Condis (vitsigt), café Pärlan eller Café Kosmopol. Namn som ofta har sitt ursprung i sextiotalet och som lever vidare trots avsaknaden av sojamjölk och vaniljsirap.

Tantcaféerna har alltid en glasdisk där bakverken står i räta rader. Räksmörgås, ostfralla och kanske en smörgås med ägg. Napoleonbakelser, prinsessbakelser och mandelbiskvier trängs med kanelbullar, vaniljhjärtan och de obligatoriska mazarinerna med glasyr. Småbröd i form av chokladbröd, syltkakor och kanske drömmar finns också att välja på. Men sen är det liksom stopp. Det räcker så. Inga baguetter, pajer eller donuts behövs. För att inte tala om cupcakes, macarons eller whoopies. Nej, hit går man för att dricka kaffe och äta en rejäl smörgås eller kaka. Inget tjafs som man ändå inte kan uttala.

Fortfarande kan man se små tanter/damer/kvinnor som heter Maj-Britt, Gertrud eller Rut sitta vid de runda borden med hatten på. Kappan fint upphängd, handväskan i ett stadigt grepp men hatten på. De fikar inte, sånt modernt påfund. Nej, de dricker kaffe. De äter bakelse och de gör det med stil. Helst vill de ha en bakelsegaffel, för vem kan äta bakelse med sked? Har man hört nåt så dumt!?

Ibland sitter också en liten farbror vid namn Börje eller Egon vid ett bord. Ofta ensam. Äldre herrar verkar inte fika ihop med nån?! Lite sorgligt. De äter sin kaka och nickar till Bettan bakom disken. Stamkund kan tänka.

De här caféerna är nog på utdöende tyvärr. Kedjor som Espresso house och Waynes coffee tar över allt mer. I Göteborg är det Condeco som finns i vart gathörn snart. Jag kan inte hjälpa att jag tycker att det är tråkigt. Visst är det fint att kunna få sojamjölk i kaffet, för oss som tål det bättre. Och visst är det tryggt att veta att det finns Manhattan brownie på menyn. Men ändå. Lite variation och personlighet är aldrig fel på ett café.

I ett anfall av nostalgi och sötsug bakade jag mazariner. Jag hade mazarinformar liggande i en låda och de visade sig vara helt perfekta! De inhandlades på Åhléns för en billig peng, typ halva rea-priset för länge sen.

Receptet kommer från Arla och är som vanligt lite modifierat.

Mazariner

16 st

100 g smör
1/2 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 ägg

Fyllning
150 g sötmandel
1/2 tsk mandelessens (kan bytas mot 3 rivna bittermandlar)
1 dl strösocker
75 g smör
2 ägg
50 g riven mandelmassa

Glasyr
2 dl florsocker
2 msk vatten

Blanda smör och socker väl till en slät smet. Det går lättast om smöret är rumstempererat. Tillsätt mjöl och ägg och arbeta degen slät. Låt vila i kylen i 30 minuter.

Skålla, skala och mal mandeln under tiden. Riv mandelmassan och blanda allt med socker och smör. Rör i äggen och se till att smeten blir jämn och fin.

Tryck ut degen i formarna och ställ dem på en bakplåt. Fördela fyllningen jämnt i formarna och grädda i 200 graders ugnsvärme, i mitten av ugnen ca 15 minuter. Låt kakorna svalna och rör under tiden ihop glasyren. Bred den över de kalla kakorna och ställ en stund i kylskåp så att den stelnar.

Servera med gott kaffe eller te och njut en stund av den gamla klassiker en mazarin är.

En burk med mazariner är som en skattgömma, nästan...

Röda bönor och arga sånger

När jag växte upp under sjuttiotalet, frodades kvinnokampen. Mamma umgicks med sina väninnor och diskuterade löneklyftor och andra orättvisor, bh:ar brändes på bål och själv knatade jag med i första maj-tåget, bärande på en skylt med texten "Fler kvinnor i politiken"! Jag var en tvärhand hög och begrep inte det som stod textat men jag förstod väl ändå på något sätt att det var viktigt, eftersom mamma var med.

Mamma lyssnade ibland på Demis Roussos och Charles Aznavour när hon var ensam hemma med oss barn. Smörigt och romantiskt. När hon var med sina väninnor lyssnade hon mest på Röda Bönor som sjöng kvinnliga kampsånger. Det måste inte finnas en motsättning i att lyssna på romantisk musik eller arg kampsång. Allt har sin tid och i den bästa av världar skulle inte arga kampsånger behövas. Men det gör de.

Det finns en skivinspelning från denna tid som jag minns starkare än något annat. Den är en ganska direkt översättning av Paul Ankas Oh Carol. Kvinnobandet Röda bönors variant heter Oh Kalle... Den börjar "Oh Kalle, du är bara en idiot". Ganska rolig tycker jag, och sjungen på skånska blir den extra intensiv.

Nu hittade jag inte något klipp med just den låten på Youtube. Däremot hittade jag en annan sång om kvinnor och konstaterar att det tyvärr inte har hänt så väldigt mycket sedan den spelades in. Jo, kanske något, men inte tillräckligt med tanke på alla år som passerat sedan 1970-talets arga sånger. Lyssna gärna här på Sången om sexualmyterna...

Mamma - här en glad röd böna!

Inte helt osökt tänkte jag bjuda er på ett recept med röda bönor i dag, så att ni kan köra Meatless Monday om ni behagar. HÄR finns ett recept på en vegetarisk gryta med röda bönor. Gott och värmande i det kalla vintervädret.

Vill man inte skippa köttet kan man helt enkelt blanda en god bönsallad och ha som tillbehör. Jag brukar ta en burk röda bönor, skölja av dem noga och låta dem rinna av en stund. Under tiden blandar jag 1 msk olivolja med två msk god röd balsamvinäger. Lite salt och peppar efter behag och kanske en pressad vitlöksklyfta. Sedan skivar jag röd lök mycket tunt och varvar med bönorna i en skål. Dressingen häller jag över bönorna och löken och låter stå en kvart. Färdigt att äta som det är eller som tillbehör.

Ha en fin måndag!

Fredagskakan 7 - banankaka med choklad

Den här fredagen började med en reflektion över det svenska vädret i allmänhet och i morse i synnerhet. Jag cyklar ju de tio minuterna till jobbet varje morgon, dels för att det är nära men också för att det är bästa sättet att ta sig hem på lunchen till en liten kissnödig hund. Det går oändligt mycket fortare att cykla än att åka buss. 

I morse var det regn. Inte regn från sidan, nerifrån eller piskande regn. Nej, ett sånt där strilande regn som pågått hela natten och som småduggade mig i ansiktet. Irriterande smått så att man inte vet om regnbyxorna ska på eller inte. Jag försökte med positiv affirmation, på så sätt att jag tänkte att det ändå var ett uppfriskande regn som väckte den trötta zombie jag är kl. 06.40 på morgonen, till liv. Jag tänkte att regn är ju bra och att alla länder där det regnar mycket ändå är ganska rika länder. Jag tänkte att i Sahara hade de blivit väldigt glada över det här regnet. Det gick sådär. Positiva affirmationer är ju till för att man till slut ska uppleva dem som en sanning, men jag kan inte påstå att jag gjorde det.

Regn eller inte så är det en bra dag i dag. Stora F kommer på besök från Örebro och stannar till söndag. Det känns så fint att få ha både henne och lilla B hemma, så jag nästan känner för att gråta en skvätt i skrivande stund. Båda mina fina flickor. Vi ska naturligtvis laga och äta god mat tillsammans. J är på klassfest (fniss) med sina gamla kompisar från början av sjuttiotalet och stannar nog ute ett antal timmar under kvällen. Vi andra blir hemma och lagar mat.

Dagen fredagskaka blir en variant av ännu ett recept från Amys blogg. Det är en kaka som känns lite nyttigare är vanlig kladdkaka men som faktiskt är minst lika god. Om du klickar HÄR kommer du till Amys recept. Här nedan följer min variant som ändå är ganska lik originalet.

Choklad- och banankaka med grädde

1,25 dl mandelmjöl

1, 25 dl kokosmjöl

1/2 dl stevia eller annat sötningsmedel som du föredrar

1 tsk bikarbonat

1 tsk bakpulver

1 krm vaniljpulver (ej vanillinsocker)

1/2 tsk salt

1/2 dl kokosolja

3 msk krispigt jordnötssmör, gärna osötat

100 g mörk choklad av god kvalitet, minst 50 % kakaohalt

2 mogna bananer

Blanda alla torra ingredienser noga. Smält chokladen och kokosoljan tillsammans med jordnötssmöret i en kastrull på låg värme. Mosa bananerna. Blanda ner chokladsmeten och bananmoset i de torra ingredienserna och rör om väl.

Häll smeten i en form och grädda i 230 graders ugnsvärme i ungefär 25 minuter. Jag gjorde dubbel sats och använde en silikonform med måtten 20 X 30 cm. På så sätt kunde jag skära ut fina fyrkantiga kuber som serverades med vispad grädde. Ovanpå fyrkanterna spritsade jag ut lite chokladkräm (köpt i en burk på Ikea food faktiskt) och garnerade med lite strössel. Ganska snyggt och så gott att det tog slut i fikarummet på jobbet innan jag hann fota dem. 

Som jag fattar det är kakan glutenfri, givetvis beroende på vad du väljer att spritsa ovanpå. Bra för den som inte tål detta. Äggfri är den även. En mycket nyttig kaka tyckte mina arbetskamrater...

Prylar och annat

När man är mattokig brukar ofta ett visst intresse finnas för matlagningsutrustning. Själv är jag näst intill sjukligt förtjust i mina köksapparater, slevar och knivar. Det finns liksom ingen ände på mitt ha-begär när det gäller saker som man kan laga mat med på olika sätt. En vacker skål, en smart visp eller ännu hellre en elektrisk apparat som gör något (vad som helst egentligen).

Jag har gjort mig av med ett par saker - en gammal råsaftcentrifug som knappast fungerade, min trasiga fritös, en äggkokare som kunde väcka upp döda och en kastrull som faktiskt var helt sönder. Men det värker i mig. Mina fina saker. Jag är en typisk oxe, om man nu tror på sånt, som samlar materiella saker och som har svårt för att skiljas från dem.

Långkok i Crock Pot är godast!

I dag står min Crock Pot hemma och puttrar med rotfrukter som ska bli till rotmos när jag kommer hem. En fantastisk medhjälpare i köket som både jag och J uppskattar mycket. Även om J ännu inte har använt den. Senaste fyndet vacuum-apparaten väntar på att användas snart igen och då blir det nog marinerad biff skulle jag tro. Förra veckan inhandlade jag två silikonmattor att baka macarons på (jag gillar inte macarons men ska baka andra småkakor på dem). En kanna i grön plast med inbyggd våg fyndades till, liksom macaronmattorna, till halva priset. En liknande finns att köpa HÄR. Så nog köps det saker till mitt kök.

Men det finns ett antal saker till på min önskelista, trots att jag egentligen inte har plats för någonting mer i köket. Här är min senaste önskelista:

En Ankarsrum assistent i vitt. Jag tänkte köpa den hos Sveriges bästa bakbutik, Bagaren och Kocken nån dag då jag känner mig rik. Ett korvhorn måste jag ha till och en kötttskiva för att mala egen färs. Det finns en mängd tillbehör så detta inköp kommer automatiskt att leda till fler inköp (halleluja!). Vad har ni för köksassistent? Jag har hört att Kitchen aid inte är så stark och att man därför ska satsa på en annan maskin. Är Ankarsrum bra? Någon som vet?

Bild: Bagaren och Kocken

En ny fritös. Egentligen borde jag inte köpa nån, för friterad mat är jätteonyttig. Men just därför längtar jag efter en. Pommes blir ju så mycket godare om man friterar dem, så är det bara. Och tempura. Och fish and chips... Jag vet inte alls vad jag ska satsa på för märke - bara att jag vill ha en med "fönster" i så att man kan se det som puttrar i oljan. Tips?

Bild: Balders hage

En uppsättning av Greengates porslin i grått och vitt. Gärna inköpt hos Balders hage eller varför inte i Annies Stuga hos finaste Malin i Glommen? Dessa skålar kan kombineras med assietter och tallrikar samt muggar i grått med ett småprickigt mönster som matchar. Fina butiken Grandmas i Göteborg har också en massa saker från Greengate som fyller mig med längtan...

Det finns mycket mer jag vill ha, men det får räcka med detta just nu... Vad önskar ni er till era kök?

Bloggkärlek i Småland

Den här veckan bjuder jag på bloggkärlek. Jag kommer att skriva om några andra bloggare som jag tycker mycket om. De bor på olika ställen i vårt vackra land, men oavsett var ni bor kan ni med ett enkelt klick besöka dem på deras bloggar. Bra va!?

Jag har en vän som ser ut precis som en prinsessa. I alla fall så som jag föreställer mig en prinsessa. Hon är vacker och ler stort men kan också bita ifrån om så behövs. Hon är rolig, snäll och mycket klok. Henne har jag lärt känna genom bloggandet och jag är så glad över det. Vi har träffats ett par gånger och det känns så kul att få ses även IRL och inte endast över nätet.

Bild från Amys blogg

I senaste numret av hembakat ler hon mot läsarna från ett uppslag där hon bakar kakor med chili i. Amy heter hon och pratar småländska så att man blir lite kär. En del till den grad att de till och med vill bjuda henne på gröt.  Hon lagar indiskt, vegetariskt och är en hejare på raw food och andra nyttiga saker. Titta in på hennes blogg Amys piece of cake och inspireras av olika recept med ingredienser som chiafrön, koriander och chili.

Här kommer ett recept som jag lånat av Amy. Jag har modifierat det lite, så som jag alltid gör med recept.


Lök- och tomatchutney

1 röd lök
4 tomater
2 msk färsk koriander, hackad
2 msk limesaft
0,5 tsk hel spiskummin, torrostad
1 krm salt
1/2 röd chili av valfri styrka

Hacka löken fint. Kärna ur tomaterna och hacka dem i små bitar. Kärna ur chilin om du inte vill ha så stark chutney. Skär den i små bitar - akta dig för att gnugga dig i ögonen eller på andra känsliga ställen.

Lägg lök och tomat i en skål tillsammans med övriga ingredienser. Blanda väl och låt stå och dra i minst 15-20 minuter, gärna längre så att smakerna gifter sig.

Ingen fredagskakan alls

I dag uteblev fredagskakan som ni säkert har märkt. Detta på grund av att jag inte orkar blogga via min just nu extremt långsamma IPhone... Jag kommer åter så snart jag når en vettig dator. Valentindagen tillbringades tillsammans med mamma och pappa, och avslutningsvis på restaurang med min bästaste barndomsvän som fortfarande är mig lika kär. En fin kväll med bra samtal om viktiga saker och några sköna skratt. Tack fina S för det!