Italienska toner i Lerum

När inte Muhammed kan komma till berget får berget komma till Muhammed. Så enkelt kan det vara ibland. När man har middagsgäster som har svårt att komma ifrån hemmet av olika skäl, kan man helt enkelt ta med sig middagen och åka hem till sina gäster, som då blir gäster i sitt eget hem. Man bör dock tala om det för dem först, så att det inte blir en chock när man står där på trappan med kylväska, pastamaskin, viner, öl, champagne och andra godsaker. Det KAN ju vara en trevlig chock för all del, men har man otur är gästerna inte hemma och då blir det ju inte så bra.

Jag och J hade i alla fall bjudit hem hans bror med fru till, hrm ja, sig själva då. Vi åkte hem till dem och sa "välkomna hem till er själva". Jag fick en fin värdinnepresent (jodå) i form av muffinsformar och en underbara Lilla My-handduk från Ekelöf. Fint ska det vara minsann! Jag älskar de handdukarna så det var mitt i prick.

Jag tänkte ge er en bildkavalkad över dagens alla övningar, men måste sovra bland alla bilder. Det pågick nog VM i pelargontäthet på deras altan och en massa annat som jag inte får plats med här i inlägget. Men ni får tänka er ett timmerhus (stort som tusan) mitt ute i skogen. Grått med blå knutar, omgärdat av en gärdesgård av ny modell men i gammal stil, en gäststuga (som vi invigde) av högsta klass med kaffemaskin, minibar och underbara affischer samt en bäddsoffa som var sprillans ny.

Vi inledde dagen med rosévin och räksallad på altanen. Helt i min smak. Tyst, lugnt och stilla i skogen. Förutom nyinköpta hästens frustande då. Vi tog en promenad till hagen och hälsade på den vackra damen i fråga. Ett fjortonårigt sto som är väldigt snäll. (Tanken var att jag skulle rida på denna finfina indianhäst men nackspärr satte P för detta, håhåjaja!)

Fina Lena med fina Karinka!

När vi kom tillbaka gjorde jag lakristpannacotta. Vi softade i solen och hade det allmänt avspänt i väntan på att bli hungriga igen, hihi! Sedan tog vi fram pastamaskinen och den i förväg knådade degen (tack till J för hans knådkunskaper). Vi kavlade, och kavlade... När degen var lagom tjock gjorde jag ravioli med nya formen som jag köpte hos Bagaren och Kocken i april, men ännu hade inte använt.

Lena är nu övertygad om att en pastamaskin är ett måste i hemmet. Jag kan bara hålla med. Ravioliformen likaså. Den gjorde att raviolierna (?) höll ihop bättre än någon annan ravioli jag tidigare gjort. Perfekt!

Jag fyllde dem med ricotta, päron och lite hackad rökt kalkon. De fick ligga och torka på ett bakplåtspapper en timme eller så innan vi kokade dem. Under tiden åt vi förrätt bestående av en fantastisk champagne från Pol Roger och till den kallskuret av kalkon, grissini och riktigt goda oliver.

Raviolin serverades med en rumstempererad sås av valnötter och parmesanost. Några ugnsbakade cocktailtomater och lite färsk basilika till detta, utgjorde såväl lite syrlig smak som en färgklick.

Som tredjerätt serverades ett Amaronevin med några utvalda ostar som pecorino, parmesan och en som vi alla glömt namnet på. Den luktade som min pappas gamla strumpor kan jag säga... Urk!

Desserten intogs framåt tiotiden och var då som jag tidigare nämnde panna cotta med lakrits. Hallonsås och saltlakritsflingor var till behör som lyfte det hela till en kulinarisk höjdare. Hur mätta blev vi? Ja, inte galet mätta för vi åt i väldigt många timmar och det var inga mängder av någonting. Våra gäster var mycket nöjda sa de, och tyckte att vi gärna fick bjuda hem dem till sig själva fler gånger. Inga problem!

Recept på valnötssåsen får du om du klickar HÄR. Panna cottan följer nedan och kommer från bloggaren Bland bakverk och kastruller.


Lakrits-panna cotta

5 dl grädde

2 gelatinblad

1/2 dl socker

1 msk lakrits pulver

Lägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 min. Koka upp grädde, socker och lakritspulver. Krama ur gelatinbladen och tillsätt i gräddblandningen. Rör om tills gelatinet löst sig. Häll upp i formar och låt stå i kylen några timmar. 

Jag mixade vanliga hallon med lite socker och hällde ovanpå panna cottan. Sedan lade jag dit några flingor av lakrits som jag fått av Lilla B. Hon har köpt dem hos ÖB vet jag.