torsdag 23 februari 2012

Mat i Mittens rike

Det här kommer att bli ett långt inlägg. Håll i er så reser vi! Hösten 2010 reste jag till Kina med elever på den skola jag arbetar i. Det var ett projekt mellan tre olika skolor i Göteborg och samtidigt ett internationellt utbyte, då kineserna från Tianjin Highschool no 3 hade varit och besökt oss i januari samma år. Nu var det vår tur att besöka dem och deras skola.

När vi kom till Kina efter en lååång resa, var det sommarvärme fast det var i början av november. Vissa dagar var det 25 grader varmt och vi njöt av solen och att kunna gå tunnklädda. Våra elever skulle bo i värdfamiljer, vilket var en aning läskigt då de flesta kineser pratar ingen eller väldigt dålig engelska. Vi lärare bodde på universitetets hotell, vilket med våra svenska mått mätt var som ett icke uppvärmt vandrarhem. Ganska enkla förhållanden alltså.
Bild: Sötsur gurksallad till frukost

Första frukosten var något av en chock för mig. Jag är ju ingen frukostälskare men detta var verkligen något nytt. Vi satt runt ett stort bord med snurrande mittskiva, där all mat stod. Ville man ha något som stod en bit bort var det bara att snurra på skivan. På denna skiva stod två stora skålar med någon mystisk vätska i. Den ena visade sig innehålla kokt ris som simmade lite planlöst i varmt vatten. I den andra var någon smaklös vätska och äggslamsor.

Som dryck serverades så klart te men också varsitt glas varm mjölk. Jag avskyr mjölk och varm mjölk är nog typ det värsta jag vet. Efter potatisbullar. Vi bad om kaffe och andra dagen fick vi det. Lite kaffe, mycket mjölk och hur mycket socker som helst. Blä!

Till frukost fick vi också: sötsur nudelsallad med massor av vitlök, sockerkaka, friterade croissanter (det närmaste jag kan beskriva dem som), strimlad kål, jordnötter med koriander (mums, men inte till frukost)... Ungefär samma varje dag.
Vi åt lunch i skolans matsal och fick där lite annan mat än eleverna. Den här skolan är en internatskola för elever med föräldrar som kan betala, så därför fick de nog ganska bra mat. Men vi fick varsin plastask med olika fack, där innehållet faktiskt var ganska likt den kinamat vi köper här. Smaken var inte densamma (inga friterade bananer tack och lov) men det var strimlad kyckling, nudlar, ris, kött på spett och liknande. Ganska gott och definitivt mycket nog att mätta mig. En elev var konstant hungrig eftersom han fick friterad lök till frukost och inte mycket mer.

Kina är ett mycket stort land där rätterna skiljer sig lika mycket åt som vår svenska falukorv och grekisk moussaka. Den mat jag kommer att beskriva är den som rika människor i Peking och Tianjin äter. I Shanghai äter man mycket mer fisk t.ex. eftersom det är en stad som ligger vid vattnet. Ganska logiskt! Fattigt folk äter ris.
Lotusblomma på fatet till höger med en lila blomma nedtill

Middagarna var ungefär likadana varje kväll. Vi åkte till en fin restaurang och samlades kring det stora bordet. Då rektorerna från den kinesiska skolan var med, satt vi lärare vid ett sämre bord och fick billigare vin än de. Hierarkin är enorm i Kina. Maten kom in på olika fat och det gällde att hugga in med sina egna pinnar när rätterna svischade förbi. Min kollega Maria och jag älskade jordnötterna med koriander och blev så skilled att vi till slut kunde fånga tre nötter på samma gång. Vår kinesiska bordsherre, som blev lite betuttad i Maria först, skrattade nog lite åt oss och tog resolut sin porslinssked och lade för Maria av jordnötterna på hennes tallrik.

Fin dukning på ytterkanetn av bordet. Glasskivan i mitten.
Den ena rätten efter den andra kom in och vi åt och åt. Anka, fläskkött, kyckling, tofu, nudlar, görnsaker, sötpotatis, friterad fylld lotusblomma... Allt var sagolikt gott och när små sockriga vaniljbullar kom på bordet suckade vi av välbehag och tog en liten för att avrunda måltiden. Trodde vi ja! Nä, det var ingen dessert - rätterna kommer huller om buller förstod vi för efter dessa bullar rasade den ena rätten efter den andra in. Hjälp vad mätta vi var första kvällen! Det enda som vi inte fick nästan någon gång var kokt ris. Kanske för att det anses som fattigmansmat?

En kväll åt vi på en restaurang som är känd för sina goda dumplings. Vi hade en egen kock, en ung tjej, som stod i rummet och förfärdigade de godaste dumplings med kyckling, fläsk eller vegetarisk fyllning. Man doppade dem i en speciell sötsur vinäger som var annorlunda än all annan vinäger jag tidigare smakat. Några av lärarna provade även på att göra egna dumplings och sedan koka dem i den stora ångkokaren som fanns på plats. Vilken grej!
Många dumplings. Ångkokaren i mitten.


En annan kväll var vi på mongolisk restaurang och åt grillat kött på mongoliskt vis. Det var väldigt gott och personalen kom in och sjöng och dansade med oss medan vi åt. Sedan ville de att vi skulle fotografera oss tillsammans med dem i otaliga poser.

På varje restaurang serverades ett överdåd med mat. Det blev enormt mycket mat över och denna fick man ta med hem i plastlådor som plockades fram strax innan vi skulle gå. En jättemåltid som dessa kostade ungefär 48 kronor per person, vilket kan anses som en stor summa med tanke på att en högutbildad engelsklärare där tjänade ungefär 1200 kr i månaden. Då arbetar de mycket mer än åtta timmar om dagen...
Vår egen dumplingkock!

Efter en vecka i Tianjin åkte vi till Peking för lite sight seeing. Vi var på Himmelska fridens torg, i den Förbjudna staden, besökte den underbara kinesiska muren och mycket mer. En dag var vi i de fattiga kvarteren, Hutong area och åkte riksha och lagade dumplings. Jag vet inte men det kan ha varit där jag åt något jag inte borde ha ätit, för natten därpå låg jag dubbelvikt av magont och åt ingenting på två dygn. Det kan i och för sig ha varit något jag åt på Silk Market, men jag vet inte. Jag var alltså grön i ansiktet då jag besteg Muren, och min klättring blev kort och långsam. Men det var ändå det mest fantastiska jag upplevt. Snacka om historiens vingslag! Efter min murklättring sattes jag i en taxi av de andra, och åkte tillbaka till hotellet. Jag åkte i två timmar och betalade 74 kronor för resan. Då tror jag ändå att han tog bra betalt.
Muren - ett underverk!

Resan till Kina var den mest spännande resa jag har gjort hittills, både då det gäller upplevelser och maten. Jag köpte med mig en massa saker hem, från en supermarket. Torkade svampar, dressingar, frityrmix, kryddor, nudlar och typiskt kinesiskt godis. Geléfruktgodisar, översötade kex och andra konstiga saker som inte vi skulle kalla godis.

Det enda jag sörjer att jag inte fick smaka var faktiskt orm och hund. Nu kanske jag mister någon läsare men jag tycker faktiskt inte att det är värre att äta hundkött än griskött. Vi var på en restaurang där de hade ormar i bur, sjögurkor och andra mystiska saker som grodor m.m. Vi fick dock inte smaka på dessa. Tror jag... Efter tio dagar reste vi hem igen och det var ganska skönt. Jag kommer aldrig att glömma maten, människorna och den kinesiska kulturen.

Var är ert förhållande till Kina och "kina-mat"? Har ni ätit riktig kinesisk mat eller bara friterade räkor med sötsur sås?

video

Vackert upplagd mat

6 kommentarer:

  1. Wow, vilken resa! Ska bli spännande att höra från din resa du har framför dig.

    Kram Malin

    SvaraRadera
  2. Jag skulle nog inte kunna åka till Kina och gå på restaurang om det skulle finnas ormar där, fy. Och jag håller med dig om hundkött vs griskött, att det är lika illa. Dock hade JAG nog inte kunnat äta hundkött, det skulle kännas som att äta min lilla sockerbebis ju!

    Åh nu måste jag pussa noppe the sockerbebis, började tänka på honom på en kinesisk restaurang och mitt hjärta brast. Bebiiis.

    SvaraRadera
  3. Noppe hade älskat att vara på kinesrestaurang. Tänk vad söt han skulle vara som julskinka med ett äpple i munnen! Puss! Sockerbebis - trams! : )

    SvaraRadera
  4. Å vadspännande med kina. kinesiskamuren känns som ett riktigt måsta att se här i livet.
    Tips på fina tyger är fantastiska STOFF OCH STIL! Bra priser och underbara mönster. Vi önskar en fin helg! kram kram

    SvaraRadera
  5. Vilket bra tips! Massor av fina tyger! Tack!!!

    SvaraRadera