Det visste ni inte! Att det finns en mussleakademi som har ett minst lika viktigt arbete som Svenska akademien. Johodå, det gör det visst! Jag och vännen Pernilla startade denna akademi för ett par år sedan en kväll när vi ätit många musslor och lovsjungit deras egenskaper och smak. I vår eufori över dessa läckerheter bestämde vi att en akademi skulle instiftas genast.
Sagt och gjort. Vi var tvungna att fundera på hur vi skulle göra med styrelsen... Vems kulle vara ordförande och vem skulle inneha de andra posterna? Här blev det genast problem eftersom vi snabbt kom på att vi verkligen inte ville dela med oss av musslorna. Dem ville vi äta själva. Därför blev det som så att styrelsens samtliga poster innehas av oss båda. Vi är liksom allt på samma gång. Ordförande är den som vi är hos för tillfället och jag har för mig att det är Pernilla som ska vara ordförande nästa gång. Rätt mig om jag har fel, P!?
Oftast äter vi blåmusslor men vongole, de små hjärtmusslorna är också goda. Dock svårare att få tag i även om man kan ha tur när man gjort en beställning hos fiskhandlaren. Jag ska rådgöra med Pernilla om vi kanske, kanske kan dela med oss av våra recept här på bloggen. Favoriten Zuppa di cozze (tror jag den heter) är en tomatbaserad soppa med musslor och pasta (bavette eller någon anna god variant) med vitlök, olivolja och bröd att doppa. Det är en religiös upplevelse, jag lovar.
Hur är det med er läsare? Gillar ni musslor eller är det andra skaldjur som gäller? Här på västkusten är vi bortskämda med finfina skaldjur - hur gör ni om ni vill äta dylika delikatesser?
Musslor är ingen favoritmat. Undviker dem om det går men man vet aldrig, är inte sämre än att jag kan ändra mig (dock högst otroligt).
SvaraRaderaDesto fler till dig och Pernilla.
Kram, S
Det tackar vi för! Som sagt, musslorna äter vi gärna själva! Gärna med ett glas champagne eller ett torrt vitt vin. Vongole är min personliga favorit. Det har vibbar av södra Italien, mitt andra hem. Det finns så många recept som vi har testat, kanske att vi kan dela med oss av något?! Men om man ska vara med och äta får man buga sig till marken, så är regeln!
SvaraRadera