torsdag 4 april 2013

Underbart är kort, och kort är underbart!

Det kom ett kort i mitt brevinkast. Ett jättefint tackkort med läskande framsida. Jag blev så sugen på Pommac igen. Vi kallade det för läsk när jag var barn, i Kalle Anka-tidningen kallades kolsyrad dryck för läskeblask medan man i Göteborg sa och säger "dricka". Det säger man om alla typer av läsk, festisar osv.

Jag tittade och tittade på kortet, lät mig förföras av färgerna, frukten och kvinnans andäktiga eller extatiska uttryck. Hon till och med smeker sig själv lite lätt på bröstkorgen... Och texten: Drick mer frukt! Det hade inte funkat i dag, eller hur? Alla vet ju att det är mer frukt i ett jordgubbsläppglans än i en läskedryck... Och att det är mer socker än någonting annat i densamma. Ordet sockerchock passar bättre som undertext.

Men så gott det var med en kall Pommac i syrénbersån där hos mormor. Rulltårta och syltkakor att mumsa på och så Pommac. Fast bara en halv, aldrig en hel flaska. 33 cl Pommac var alldeles för mycket, även till fest. Man delade, mätte och hällde över mellan glasen. Drack, njöt och fick kolsyra i näsan.

Champis var också gott men lite mer vuxensmak. Zingo och Cola kom senare och var lite nytt och spännande. Hos oss var det mest Apotekarnes (en av mina elever undrade vem den där Arne var?) och varför drickorna var uppkallade efter honom. Hallonsoda, Sockerdricka, Fruktsoda, Päronsoda... Vilken gillade ni bäst, ni som har några år på nacken? Och ni som är yngre - vilka drickor har ni ni minnen av? Vira Blåtira eller någon annan?

14 kommentarer:

  1. Kan nog inte svara på din fråga...är ju uppvuxen i Ryssland...men där fanns ju så klart också olika läskdrycker...fast jag har aldrig gillat kolsyrat utan druckit mest mammas hemmagjorda safter! :)
    Just nu dricker jag bara kaffe och vatten...och te på kvällarna... ;)
    Ha en fortsatt fin dag!
    Kram kram
    //Lana

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar fortfarande kolsyrat med försöker hålla mig till vatten. På fredagar unnar jag mig dock en cola. Kram!

      Radera
  2. Pommac minns jag och den var en favorit som barn. Konstigt nog smakar den inte lika gott numera. Frisco (apelsin) gillade jag också, men den finns inte längre. De andra som du nämner har jag inte hört om, tror att de kanske inte funnits i Finland. Kram vännen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frisco har jag ett svagt minne av. Nä, det är olika i olika länder så klart! Kram!

      Radera
  3. Ja vem minns inte pommac :)) Om jag inte minns fel går det att köpa läsken som extra stora flaskor till nyår, som en champagneflaska typ :) Riktigt gott! Och vad härligt du beskriver det i din text, vill ju bara smaka nu med en gång, fniss :)

    Stöööörsta kraaaamen aka

    SvaraRadera
  4. Pommac och Champis ska det vara! Å så en Champis! Kram!

    SvaraRadera
  5. pommac gahhhhhhhhhhhhh vad gott : ) kram Sofia

    SvaraRadera
  6. Haha ja vem är den där Arne? :)) Den var bra! Tänk så olika man kan läsa och uppfatta ibland. Vi drack sällan dricka när jag var liten. Men jag minns att när vi väl gjorde det var det så gott och speciellt. Det smakade mycket godare i glasflaskorna som var då. Coca cola.. Men min favorit var trocadero absolut.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig om att glasflaskorna smakade gott att dricka ur. Samma med de räfflade colaflaskorna. Mer känsla än en aluminiumburk... Kram!

      Radera
  7. Mormor köper fortfarande Pommac och det är ju faktiskt ganska gott. Barnen däremot inte så förtjusta...
    Det var ju ganska fräckt när alla de där färgglada läskeblasken kom. Kan inte komma i håg att jag hade någon favorit dock.
    Nu dricker barnen sällan läsk, men blir det så är favoriten Sprite eller Fanta.

    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina barns favorit när de var små, var också Fanta. Kram!

      Radera
  8. Åhh vem minns inte både Pommac och Champis ;) Härliga gamla favoriter!

    SvaraRadera
  9. Pommac kan jag fortfarande beställa på ett fik,eller ännu hellre krusbärsdricka!

    Lena från make a head food

    SvaraRadera
  10. Nostlagi med pommac och champis, absolut. Trocadero var ju en höjdare tycker vi båda och vi minns även Car's som kom i en väldigt konstig flaska. Anki var galen i krusbärsläsken när den kom och även om far var utkörare på PRIPPS som det hette dåförtiden så var intaget begränsat till en läsk på lördagen. Håkans favorit var coca som såldes på 75 cl glasflaska i bryggarens bil (dom inte Ankis far), i korken stod det alltid något meddelande.

    Så härligt att hänge sej åt minnen, från barndomen och tonåren. Vi gillar det så med din blogg, vi har sagt det förr men det tål att upprepas, du får oss alltid att tänka till och fundera - underbart!

    Kramar till dej från oss

    SvaraRadera