onsdag 11 april 2012

Fiskelycka

Jag har alltid tyckt om att äta fisk, även om jag som barn föredrog de runda torskpanetterna före stekt färsk torskfilé. Panetterna var runda och i det vita fiskköttet fanns små små svarta prickar som jag alltid funderade över. Vad kunde det vara? Jag har aldrig smakat några färdigköpta panetter som smakat som de jag åt när jag var barn. Någon annan av er läsare som minns dessa? Det måste ha varit i början av sjuttiotalet, så en del av kan inte minnas dem...

Att fiska upp egen fisk har också alltid varit ett nöje för mig. Jag var ganska liten när jag fick följa med morfar och mormor och meta, vid det ganska strömma vattnet vid bron i min barndomsby. Hjortahammar heter platsen och är egentligen mest en bro över vatten. Landsvägen delar av fiskestället och morfar förmanade alltid oss barn när vi skulle gå över vägen. Min busiga kusin sprang alltid över utan att se sig så noga för medan jag, som faktiskt var ett mycket lydigt barn, såg mig om flera gånger så som min skolfröken lärt oss att göra.


Lillebror var oftast med på fisketurerna
Mask fick man själv lära sig att trä på kroken och sedan var det bara att uppskatta djupet och justera flötet. Sedan väntade man. Och väntade. och väntade. Ibland nappade det något rent otroligt och ibland var det som om alla fiskar simmat till ett annat ställe i Östersjön. Men det var ju det som var tjusningen! Man visste aldrig hur det skulle bli. Nu hade jag en otroligt tur och fick ofta väldigt många fiskar. En gång drog jag upp 100 aborrar och mörtar. De var små, så jag kastade i dem igen men höll räkningen. Jag antar att jag drog upp en del av dem mer än en gång, men ändå. Jag kunde med rätta säga att jag fått 100 fiskar den dagen.
Min mormor brukade säga att hon hoppades att hon skulle få meta när hon kom till himlen, för när hon på äldre dagar fått allt sämre syn, var just metandet det hon saknade mest. Jag tänker mig henne på att litet moln, sittande dinglande med de stadiga benen i tjocka vita strumpbyxor med ett metspö i handen.

Jag stod och tänkte på detta nu ikväll när jag lagade kokt torsk med dillsås och pressad potatis och morot. Torsken har jag köpt av mina barns farfar, som har en kontakt i Göteborgs fiskhamn. Väldigt god fisk köper man av honom.

Jag kokade upp vatten och lade i torskfilén. Sedand rog jag av kastrullen och lade på ett lock. Fisken blir då färdig medan man gör allt det andra. Jag pressade kokta potatisar och morötter i min potatispress (som är urgammal och måste bytas ut). Till detta serverade jag en vit sås gjord av smör, mjöl, grädde (den sort man föredrar), dill och kryddor. Jag älskar dill och kan aldrig få för mycket! Lite citronskal är gott att raspa ner i såsen med ett ciseleringsjärn, tycker jag. Lite fiskbuljong och kanske en tesked av Bongs fond med smak av brynt schalottenlök. Den är god i nästan allt!

Torsk är en fisk som går att variera i det oändliga, tycker jag. Hur lagar ni helst torsk?

13 kommentarer:

  1. Hjortahammar, barndomsby hmr. Tror kommungränsen går någonstans vid Tromtösunda om jag nu ska vara petig.
    Minns du att vi brukade cykla till nästan varenda brygga och bergsknalle runt byn för att fiska?
    Kan du fortfarande agna en krok med mask? Det kan inte jag. Mina ungar har fått meta med bröd på kroken och resultat blev ju där efter - sällan napp.
    Många kramar, S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo du! Agna kan jag men mannen i mitt liv håller på att dö av äckel när han ska göra det. Han är rätt mesig, haha! Jaså, jag trodde gränsen gick vid Almö! Man lär sig något nytt varje dag! Kram!!!

      Radera
  2. Men skulle väl aldrig falla mig in att trä masken på kroken!! Nej aldrig. Jag kan bara inte. Kanske under hot skulle jag :)) Men jag älskar att äta väl tillagad god fick däremot.

    Ser framför mig din mormor där på molnet sittande med metspöet. Det ser fint ut :)

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Jag förstod nästan det, hihi! Jag kan meta åt dig så kan du äta fisken! Kram!

      Radera
  4. Och så skulle man vara tyst för att inte skrämma bort fiskarna... kanske därför ingen av oss lyckats särskilt bra:)
    Vi har faktiskt haft just torsk till middag idag, denna gången blev det bl.a bacon ovanpå innan den åkte in i ugnen. Oftast blir det nya recept på fisk (precis som annan mat), men favoriten vad gäller torsk måste bli kokt med senapssås, mums!

    SvaraRadera
  5. Härligt : ) Min bror var en riktig storfiskare som ung både flugfiske och annat : ) En gång åt vi en brax? bara för att han fått upp dem urk smakade jord glömmer jag aldrig!
    Mums med torsk med senapssås låter urgott : ) irriterad just nu på blogger enligt dem måste jag börja betala för att lägga upp bilder då jag tydligen kommit upp i högsta bildantal 1 G?! gahhhh gillar inte problem ; ) kram Sofia

    SvaraRadera
  6. De svarta prickarna i fiskpanetterna kan ju ha varit något så simpelt som...svartpeppar?

    SvaraRadera
  7. Fiske är riktigt kul när det nappar:) Men min fiskelycka brukar bli bäst i fiskdisken på konsum;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, där får man alltid napp, men håll med om att det inte är samma naturupplevelse eller spänning? ; )

      Radera
  8. Jag är uppvuxen med en fiske-tokig pappa så alla (verkligen alla) semestrar for vi iväg för att fiska på olika ställen. Så jag älskar alla sorters fiskar och nästan alla sorter rätter också. Kan man sitta på ett moln i himlen och fisk så kommer min pappa också göra det.
    Har aldrig stött på panetterna du nämner. De enda färdiga fiskprodukter vi fick i skolan var fiskburgare. En middag när vår son var mindre frågade han vad vi skulle äta och försökte beskriva panerad fisk och sa "som fiskpinnar". När vi väl skulle äta tittade han skeptiskt på maten och hämtade sedan ett grillspett och trädde upp fisken på. Han visste inte vad en fiskpinne var!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Vad underbart du berättar om din son och fiskpinnen! Det kommer jag alltid att tänka på i fortsättningen när jag ser fiskpinnar (vilket jag sällan äter).

      Radera