tisdag 18 juni 2013

En naken man och en påklädd

Nu är vi sambo, efter nästan tolv år. Må det bli många fler.

Först av allt vill jag börja inlägget med att gratulera min sambo, J! Ja, inte till att han är min sambo (fast det ska han också vara glad över, hihi) utan för att han har födelsedag i dag. Hela dagen. Vad han ska få av mig är en ännu så länge väl förborgad hemlighet, eftersom det faktiskt händer att han kikar in här på bloggen och smygläser. Hur som helst - grattis J, på din födelsedag!

Jag lovade ju att dagens inlägg skulle handla om Jamie Olivers restaurang i Edinburgh, och det håller jag. Det är han som står för nakenheten i detta inlägg, medan J får förbli påklädd.

Kusin Vitamin som ju var vår eminenta reseledare, utlovade ett spännande men hemligt restaurangbesök på lördagskvällen. Jag var nyfiken så klart men höll mig ifrån att fråga. Det fanns så mycket annat att titta på att jag hade fullt upp med det. Men finurlig som jag är tog jag en liten repa på stan alldeles själv och SE VAD JAG SPRANG PÅ!!! Jamie's Italian Restaurant, bara så där. Direkt tänkte jag att "det måste vara här hon har bokat", min kära kusin. Jag smet in och spanade på butiksdelen där de säljer Jamies prylar, som stekpannor, såser, grytor och annat kul.

När jag mötte kusinen efter en stund berättade jag om mitt fynd och hon suckade lite och sa att det bara inte gick att hålla nåt hemligt för mig. Hihi! Hon hade ringt och bokat bord redan från Sverige för min skull. Visst var det snällt!?

Bildkvalitén är väl så där, men det är ni ju vana vid från min blogg. Här är det orden och inte bilderna som står i fokus. Vi fotade med Iphone på kvällen, men hur som helst... Jag var där!!!

När vi kom in på restaurangen var det otroligt mycket folk. Min mamma, som har problem med hörseln, hade svårt att höra eftersom det var så hög ljudvolym. Ingen musik men många högljudda människor som pratade i mun på varandra.

Vi tog en drink i baren i väntan på vårt bord. Det var med all säkerhet överbokat denna kväll för just väntetiderna var väl det enda vi hade att klaga på här.

Vår servitör var mycket trevlig och presenterade restaurangens koncept på ett bra och tydligt sätt. hans skotska accent gick trots allt att förstå till allra största delen.

De flesta verkade välja att äta "planks" till förrätt. Dessa plankor var grovt tillyxade av trä och avlång i olika längder; allt för att passa antalet rätter. På plankorna låg små högar av kallskuren skinka, ost med chiliröra, skålar med oliver och grillade grönsaker med mera. Små, runda mozzarellabollar fanns också och de var doppade i nåt grönt och rött. Förmodligen örter.
Vi köpte ingen pasta

Jag åt "Italian bread selection" till förrätt med god, god olivolja att doppa brödet i. Det var gott börd men den utlovade foccaccian saknades i brödkorgen. Nu blev jag nöjd ändå, men foccaccia är ändå favoriten för mig. De andra i mitt sällskap delade på en lång planka full med gott och verkade mer än nöjda. Mycket pill och mums fanns där, men för den som inte äter fläskkött var just det kallskurna ingen idé att beställa.
Man kunde köpa plankor för att själv servera 
på hemma, men vi hade begränsat med plats i 
väskorna, så vi funderar på att göra egna
 istället.
Huvudrätterna lät vänta på sig och vi var rätt matta när de äntligen kom in. Visserligen med en ursäkt men ändå. Jag gjorde ett ovanligt undantag och lät bli att fråga vad mortadellan var gjord av. Jag kunde nämligen inte motstå Mortadella & ricotta caramelle. Så jag försökte bortse från att det förmodligen var griskött i den. Kusinen åt Wild rabbit taglione och var mycket nöjd med denna. Min mat var verkligen perfekt al dente! För en gångs skull. Annars är det nästan stört omöjligt att få pastan al dente, dvs. till tanden, med lite tuggmotstånd.

Mortadellan var karamelligt krispig och fyllningen i pastaknytena len och gräddig. Jag var mycket nöjd med valet av huvudrätt för min del medan mamma tyckte att bolognesen var lite tråkig. J åt samma som jag men en halvportion eftersom han ätit mer till förrätt.

Sammantaget var det en himla kul upplevelse att få äta "Jamies" mat, även om jag saknade honom personligen, haha! Konceptet var bra och jag gillar när man kan äta halvportioner av huvudrätterna. Priset då? Inte dyrt, särskilt inte nu då pundet ligger under tio svenska kronor. Jag betalade en hundring för min pasta vilket var mycket billigt för den rätten. Jag har betalat åtskilligt mer för sämre pastarätter i Sverige. Jag rekommenderar alla som har möjlighet att besöka Jamies restauranger om ni kan. Kul att käka god pasta och smaka på BRA olivolja. Gillar man inte pasta finns det annat att äta. Kanske är det jämt fullbokat, vad vet jag, men annars kan det vara en idé att gå dit på lunchen. Det verkade inte vara lika smockat då.

Avslutar gör jag med en bild på roliga mamma som imiterar en blåsfisk. Varför har jag glömt men vi garvade mycket just då!









8 kommentarer:

  1. Låter om ett trevligt restaurangbesök men darn... Jag som hoppats få se J naken... ;-)

    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! J hälsar att det aldrig är för sent! Kram!

      Radera
  2. Grattis till J! Vad kul att få gå på Jamies restaurang. Kram

    SvaraRadera
  3. Hipp, hipp, hurra säger vi till J så här en dag i efterskott!

    Inte alls avis är vi på ert restaurangbesök, oh nej tro för all del inte det... Vi som älskar italiensk mat, Jamie och en massa plocketiplock hade säkert trivts som fiskar i vatten där. Men vi gläds med er tackar för en väldigt bra recension!

    Kramar till dej

    SvaraRadera
    Svar
    1. J hälsar och tackar! Vi ses snart! Kram!

      Radera
  4. Grattis till J i efterskott och vilket härligt besök på Jamie's! Åhh, de där plankorna... du vet ju att jag kikade efter något liknande på Bagaren o kocken när vi var där... jag får väl be mannen göra en till mig med om han kan :)

    SvaraRadera
  5. Vad kul att få äta på Jamie's :)
    Ha det gott

    SvaraRadera