tisdag 17 januari 2012

Vänner och lax i dill

Det finns människor som alltid tillhört samma gäng, kanske ända sedan ungdomen. Det kan vara ett gäng från skoltiden eller ett kompisgäng från samma bostadsområde. Eller så är det från någon idrottsförening man lärt känna varandra och fortsatt att hålla ihop och träffas på fritiden. Andra, som jag, har flyttat från sin födelsestad och skapat ett eller flera nya gäng på den nya bostadsorten.

Pernilla och Carina - vänner till mig och varandra
Jag har inget stort kompisgäng där alla mer eller mindre känner varandra. Om jag funderade på att gifta mig (vilket jag INTE gör, men OM) skulle jag inte veta vem som skulle dra ihop en möhippa. Den personen skulle inte heller veta vilka hon skulle ringa eftersom mina vänner är så spridda. Det betyder att stora fester inte blir så lyckade hos mig eftersom gästerna inte känner varandra alls. Samtidigt är det en gåva att ha flera olika kompisar som fyller olika behov i ens liv.

Goda vänner
I mitt liv finns det många vänner som betyder mycket för mig. Jag har vänner från förr och nyare vänner. Ingen mer betydelsefull än någon annan utan alla bra på olika sätt. Det är det som är så härligt! Det är tillåtet att ha många vänner och man behöver inte ranka dem eller göra en tio-i-topplista. Jag vet att jag betyder olika för mina olika vänner. Vissa träffar jag sällan, ringer sällan och så. Andra "träffar" jag via bloggen eller Facebook varje dag. Bloggvännerna är min nyaste vängrupp och jag uppskattar er mycket!!!

En av mina mest osannolika vängrupperingar är den som från början var min mammas. I den ingår förutom mamma, fyra härliga och fantastiska personer mellan 40 och 80 år. Den gemensamma nämnaren är att samtliga har en relation till Nordiska folkhögskolan i Kungälv, utanför Göteborg. De har lärt känna varandra på "äldre dar" men banden är starka. Jag har halkat in i gänget på ett bananskal och trivs utmärkt med dem. Jag är inte alltid med när de träffas men ibland gästspelar jag vid ett möte och då har vi hur roligt som helst. Mamma och jag umgås då som vänner, mer än mor och dotter.

När vi i "kungälvsgänget" ses vankas det alltid god mat och tillhörande drycker. När vi var i Åhus förra året serverades en makalöst god fiskrätt av Bettan. Därför väljer jag att ge er receptet och kalla det för

Bettans fisk

 Det är väl inget recept som får er att ropa: Oj, vad nytt och spännande! Men jag lovar att ni kommer att gilla det.







Om det är proportionerna som är de rätta vet jag inte, men det är en av de godaste laxrätter jag har smakat.

Jag serverade ett gott, svalt, vitt vin till, minns tyvärr inte vilket. Pressad potatis känns som det godaste tillbehöret tillsammans med sockerärtor.




Dagens fråga till mina läsare blir: hur har ni det med era vänner? Några få nära eller många bekanta? Eller både och?

18 kommentarer:

  1. Åhhh vad fint skrivet härligt inlägg. Jag har ca. två händer fulla vänner och många kompisar : ) Min sambo kallar mig för ett socialt odjur ; ) hi hi varm kram Sofia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Socialt odjur, hahaha! Det var det bästa på länge! Kram och hälsa sambon!

      Radera
  2. Med lax och grädde kan det inte bli annat än gott. Ska testas, absolut!

    Kram Malin

    SvaraRadera
  3. Oj, glömde visst svara. Hm, har nog både och, men jag träffar för sällan både bekanta och nära vänner. Blir oftare på den ljusare halvan av året.

    Kram igen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig! Ljusa tider är vän- och umgängestider! Kram!!!

      Radera
  4. Jag har några få goda vänner som jag träffar mer eller mindre ofta, några som alltid finns där och så lite bekanta som man springer på ibland. Jag trivs bättre på middagar hemma hos vänner, än på stora fester, men nu har jag utmanat mig själv genom att anmäla mig och min man till en stor fest i vår. Jag har bestämt att detta ska bli ett utmaningarnas år för mig :o)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter spännande! Utmaningar är härligt! Kram och lycka till!

      Radera
  5. Hej från en som varit med sen lekis, eller?
    Min svärmor sporde efter dig idag. De var här på namnsdagskaffe i eftermiddags. Jag sa att allt var fina fisken med dig. Berättade om Goliats tänder, hon är ju så förtjust i hundar.
    Många kramar, S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Käraste S! Du är min äldsta vän, fast inte i ålder utan i år räknat. Vi har varit vänner i mer än fyrtio år. Herregud! Hälsa svärmor att Goliat mår finfint nu! Kramar!!! <3

      Radera
  6. Hej Erika!
    Tack för tipset! är inte så förtjust i whiskey, men det är klart, i nödfall går ju allt ner...och detta måste ju ses som ett nödfall;) kom att tänka på Irish coffee som jag en gång i tiden tyckte väldigt mycket om...det ska ju drickas varmt och måste väl vara bra mot förkylning?!
    Vänner? inte så många...men jag har en vän som jag kännt sen vi var ca 2 år, alltså väääldigt många år. Hon bor numera i Stockholm, så vi varken ses eller pratas vid så ofta nu men när vi träffas så är det precis som om vi aldrig varit ifrån varandra och det är skönt, en riktig vän. Bekanta, mer ytliga, har jag väl ett antal, men jag trivs själv och har inte så stort behov av det umgänget.
    Bloggvänner är ju alldeles förträffligt, en liten hälsning då och då som känns så himla gott. Många har jag pratat med ett bra tag, så det blir ju vänner även om man inte träffats. Bloggträffar finns ju också så vem vet....
    Du är ju en ny bloggvän som jag uppskattar otroligt mycket.
    kramar lisamaja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt med vår nyfunna bloggvänskap! Dina kommentarer värmer mig! Kram!

      Radera
  7. Oroa dig inte för möhippan! Den fixar jag! Kram bp

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bästa kompis!
      Vad vore livet utan vår vänskap!
      Kram!

      Radera
  8. Hrm, jag vill INTE ha nån möhippa. Men tack söta du för din omtanke... Puh!

    SvaraRadera
  9. Älskar dig! Ok, det ÄR för tidigt att säga MEN jag säger det inte direkt till många av mina vänner men du har snabbt fått en mycket speciell plats i mitt hjärta! Du och jag ska vara vänner resten av våra liv! Finns ingen annan väg... Värme!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kära fina älskade vännen min! Du är så varm och härlig! Tänk vad roligt vi ska ha tillsammasn du och jag! Hurra! Kram!!!

      Radera
  10. Åh va bra du skriver Erika...
    Visst är det härligt med vänner...
    Jag har min Mia, vi ringer till varann minst en gång om dagen. Om allt och inget...min bästa...
    Sen barnen blir vuxna tycker jag man har börjat umgås med vänner på ett annat sätt. Man har mer tid och tänker på ett annat sätt....
    Åldern har inte längre någon större betydelse...utan man är som man är och är med dom man vill vara med!!
    Är själv lite blyg bland folk jag inte känner, men håller på med att arbeta med mej själv och ska bli bättre på det! Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! På bloggen kan man vara den man är och blyghet spelar inte så stor roll. Visst är det skönt!? Tänk om Internet funnits när jag var ung! Oj, vad det hade passat mig som var så osäker och blyg. Kram!

      Radera